Påståenden om bristande ordning på röstmottagningsställen

Valprövningsnämndens beslut 65-2014

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 20 september 2014 utgången av valet till riksdagen den 14 september 2014. Valresultatet tillkännagavs genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 23 september 2014.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Både vid förtidsröstningen i Borlänge stadshus och i en vallokal på valdagen vid Jakobs torg tilläts personer som inte själva röstade följa med väljare bakom valskärmen vid röstningen. Detta ska ha skett utan att röstmottagarna ingrep. Klaganden såg inte själv händelserna men anger i en komplettering till sitt överklagande namnen på två personer som lämnat information till honom. Han yrkar att Valprövningsnämnden ska förordna om omval i valkretsen.

Valnämndens yttrande

Valnämnden i Borlänge kommun har i ett yttrande till Valmyndigheten anfört bl. a. följande.

Efter genomförda samtal med såväl röstmottagarna vid förtidsröstningen som vid valsöndagen anser nämnden att röstningen genomförts enligt fastslagna regler. Med stöd av nedanstående yttrande hemställer därför Valnämnden att Valprövningsnämnden lämnar besvären utan bifall.
– – –
Under valsöndagen fanns fyra tolkar med kompetens i de mest förekommande språken tillgängliga. Tolkarna ambulerade efter behov till de olika vallokalerna om röstmottagarna behövde hjälp. Vidare har Valnämnden medverkat med information om hur röstningen går till vid ett tillfälle inför Europaparlamentsvalet. Informationen genomfördes på begäran av flera invandrarorganisationer och studieförbund och med tolkhjälp.

AA skriver inledningsvis i sin besvärsskrivelse att han erfarit otillåtna händelser både under förtidsröstningen och under valsöndagen. Valnämnden konstaterar därför att besvärsskrivelsen bygger på hörsägen och att han själv inte sett eller upplevt de påstådda händelserna. AA har dessutom varit förordnad, som ordförande, i ett valdistrikt under Europaparlamentsvalet och fick efter detta av olika skäl, inte förnyat förtroende, till valen den 14 september. Valnämnden kan därför inte helt bortse från att det finns en viss mån av besvikelse i denna överklagan.

Överklagan bygger på ett samtal mellan en röstmottagare och AA. Vid Valnämndens samtal med röstmottagaren konstaterar hon att det inte finns någon som helst anledning att tro att det förekommit otillbörlig påverkan vid röstningen i vallokalen, men att hon kanske uttryckt sig raljant vid korridorsamtalet med AA.

Förtidsröstningen

Borlänge har under de senaste tio åren haft stor invandring och under senare tid tagit emot många somalier, som vid årets val röstade för första gången. Glädjande var att många av de röstberättigade somalierna deltog vid årets val. I många fall har våra nya svenskar stora brister i det svenska språket och behöver hjälp vid röstningen. Röstmottagarna har försökt hjälpa till så långt detta var möjligt, men i många fall har de röstande avvisat hjälpen på grund, av vad som vi uppfattat det, att de inte litat på röstmottagarens objektivitet.

Valnämnden har samtalat med de röstmottagare som tjänstgjorde vid förtidsröstningen under den aktuella dagen. De känner inte igen AA:s beskrivning av röstningen och att de saknade pondus och att de skulle ha stått handfallna inför situationen. Röstmottagarna menar att valförrättningen har gått till enligt regelverket om än med vissa mindre händelser genom beskrivningen ovan.

Valnämnden har dessutom i ett inledande skede samtalat med en utpekad somalier om hans närvaro i lokalerna för förtidsröstningen och klargjort för honom att i lokalen skall endast de som skall rösta finnas. Valnämnden konstaterar efter genomförd internutredning att det inte finns någon grund för att röstningen inte skulle skett enligt regelverket.

Valsöndagen

Valnämnden har även här fört samtal med ordföranden i berört valdistrikt efter valsöndagen. Ordföranden har i sin tur samtalat med röstmottagarna. I valdistriktet bor många nya svenskar. Av den redovisning från valdistriktet som Valnämnden tagit del av framgår att man hanterat situationen i vallokalen omdömesgillt. Av de fall där röstmottagarna accepterat att någon annan än de själva fått hjälpa till har orsaken varit t.ex. en röstande med mental funktionsnedsättning, drabbad av demens eller att de inte kunnat lägga sedlarna i valkuvertet på grund av darrningar.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har i ett yttrande till Valprövningsnämnden anfört i huvudsak följande.

Principen om fria val upprätthålls genom bestämmelserna i 7 kap. 2 § och 3 § andra stycket vallagen (2005:837), av vilka det framgår att väljaren själv ska göra i ordning sin röst. Till skydd för principen om hemliga val gäller bl.a. att väljarna enligt 7 kap. 3 § första stycket vallagen ska kunna göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Av 7 kap. 3 § andra stycket vallagen följer att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster, ska på begäran få hjälp med detta av röstmottagarna i den utsträckning som behövs.

Valmyndigheten vill framhålla att en väljare som inte själv kan göra i ordning sin röst får enligt praxis anlita ett biträde. Med biträde avses att en väljare har möjlighet att själv utse någon som hjälper henne eller honom vid röstningen. Det finns ingen begränsning av vem som kan vara biträde. Biträde kan vem som helst vara som väljaren har förtroende för. Detta är en ordning som måste anses gälla även utan uttryckligt lagstöd. (SOU 2004:111 s. 212 ff.).

Enligt 8 kap. 3 § vallagen gäller att på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.

Det är röstmottagarnas ansvar att se till att förhållandena i röstningslokalerna är sådana att vallagens krav upprätthålls. Enligt 8 kap. 4 § vallagen ansvarar röstmottagarna för ordningen på röstmottagningsstället. Den som vistas i lokalen eller i ett utrymme intill detta är skyldig att rätta sig efter anvisningar som röstmottagarna ger för att röstningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras är det röstmottagarnas uppgift att tillfälligt avbryta förrättningen.

Valmyndighetens bedömning

AA har åberopat olika omständigheter som ska bedömas om de utgör avvikelser från föreskriven ordning eller är att betrakta som otillbörlig påverkan enligt 15 kap. 13 § vallagen.

Valmyndigheten kan konstatera att de omständigheter som klaganden anför till stöd för överklagandet i huvudsak motsägs i yttrandet från Valnämnden i Borlänge. När det gäller förtidsröstning bekräftar dock valnämnden att det i varje fall i ett inledande skede har befunnit sig en person inne i röstningslokalen som inte var där i egenskap av väljare. Sedan går uppgifterna isär. Klaganden hävdar att personen vid åtminstone ett tillfälle instruerade en väljare som befann sig bakom valskärmen hur denne skulle rösta samt att personen därefter befann sig bakom valskärmen vid flera tillfällen. Valnämnden framhåller att röstmottagarna i det inledande skedet av förtidsröstningen lämnade anvisningar till personen ifråga och klargjorde för denne att enbart röstande fick befinna sig i lokalen. Valnämnden kommenterar i sitt yttrande inte om personen följde röstmottagarnas anvisningar eller om samma person efter tillsägelsen observerades bakom valskärmen med väljare, och om det i så fall var som biträde åt väljare med stöd av 7 kap. 3 § andra stycket vallagen. Dagrapporten från förtidsröstningen innehåller ingen information om händelsen.

Vad klaganden gör gällande ska ha inträffat på valdagen, nämligen att personer som av röstmottagarna uppfattades vara anhöriga till väljarna i ett antal fall följde med bakom valskärmen dementeras i och för sig inte av valnämnden. Men i valnämndens yttrande anges att anledningen i dessa fall var t.ex. en röstande med mental funktionsnedsättning, drabbad av demens eller att väljare inte kunnat lägga sedlarna i valkuvertet på grund av darrningar. Valmyndigheten uppfattar att valnämnden därmed avser att det förekommit situationer då väljare haft rätt till biträde enligt 7 kap. 3 § andra stycket och att väljarna själv har valt att anlita sina anhöriga istället för röstmottagarna när de behövt hjälp att göra i ordning sina röster. Att väljare har biträde av anhöriga vid röstningen torde normalt inte föranleda att anteckning görs i vallokalsprotokollet, vilket inte heller finns i aktuella protokoll.

AA har såvitt Valmyndigheten kan bedöma av överklagandeskrivelsen inte själv varit med om de händelser han åberopar. Valnämnden anger att klagandens uppgifter kommer från ett samtal mellan en röstmottagare som tjänstgjorde i vallokalen på valdagen och klaganden. Valnämnden anger vidare att samma röstmottagare vid samtal med nämnden inte bekräftat klagandens uppgifter samt att de röstmottagare som tjänstgjorde vid förtidsröstningen inte känner igen AA:s beskrivning av röstningen.

Valmyndigheten kan konstatera att i princip står uppgift mot uppgift i detta ärende. Myndigheten anser sig inte ha möjlighet att vidta ytterligare utredningsåtgärder, men utesluter inte att sådana skulle kunna klarlägga vad som förekommit. Valmyndigheten bedömer mot bakgrund av den befintliga utredningen att det inte kan anses visat att det har förekommit avvikelser från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet på det sätt som är en förutsättning för rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller

2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Väljare som inte själv kan göra i ordning sin röst kan på begäran få hjälp av röstmottagarna enligt 7 kap. 3 § vallagen, men kan också enligt praxis välja att få hjälp av någon annan.

Överklagandet bygger på uppgifter om händelser som klaganden inte själv sett. Valnämnden i Borlänge anser att röstningen gått rätt till. Uppgift står alltså mot uppgift.

Valprövningsnämnden finner att utredningen inte ger stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet. Valprövningsnämnden finner inte heller anledning att anta att ytterligare utredningsåtgärder skulle leda till en annan slutsats AA:s överklagande ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.