Överklagande av valet till Sametinget
Valprövningsnämndens beslut 5-2009
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 9 juli 2009
- Ämnesord
- Röstsammanräkning
- Rättsfallsbeteckning
- 2009:3
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Länsstyrelsen i Norrbottens län fastställde genom beslut den 27 maj 2009 utgången av valet till Sametinget den 17 maj 2009. Valresultatet kungjordes i Post- och Inrikes tidningar den 2 juni 2009.
Partiet Min Geaidnu har överklagat valet och anfört följande. Länsstyrelsen har vid sammanräkningen ogiltigförklarat 84 röster med motiveringen att omslagskuverten inte godkänts. Det framgår emellertid inte av informationen till väljarna att omslagskuverten inte får öppnas och återförslutas sedan kuvertet klistrats igen. Valmyndigheten har således brustit i information och väljarna har inte gjort fel. Om dessa 84 röster skulle påverka valresultatet bör rösterna därför räknas. För det fall detta inte är möjligt bör dessa 84 väljare få möjlighet att rösta på nytt.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört följande. Enligt 3 kap. 27 § sametingslagen (1992:1433) ska länsstyrelsen vid sammanräkningen bl.a. granska avgivna brevröster som har inkommit till länsstyrelsen i rätt tid. Länsstyrelsen har vid denna granskning kommit fram till att 84 omslagskuvert blivit öppnade efter tillslutandet. Enligt sametingslagen ska brevröster som öppnats efter förslutandet underkännas. Länsstyrelsen har vid granskningen kunnat se att vissa omslagskuvert aldrig har blivit förslutna medan andra omslagskuvert har blivit uppsprättade efter förslutandet och därefter förslutits på nytt med hjälp av tejp. Länsstyrelsen bedömer att det inte är osannolikt att det är väljaren själv som av någon anledning har öppnat kuvertet efter förslutandet. Eftersom det inte är möjligt för länsstyrelsen att utröna om så är fallet eller om det är någon obehörig person som har öppnat omslagskuvertet efter förslutandet kan länsstyrelsen inte göra annat än att underkänna de 84 brevrösterna. Även om väljaren vid kontakt skulle uppge att det är denne som har öppnat omslagskuvertet går det ändock inte att med säkerhet säga att kuvertet inte har blivit öppnat på nytt efter det att rösten skiljts från väljaren.
Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Länsstyrelsen har förfarit korrekt då man underkänt omslagskuverten. Valmyndigheten anser att den höga andelen underkända röster är ett generellt problem vid brevröstning, eftersom de iordninggjorda rösterna inte granskas på samma sätt som på ett röstmottagningsställe. Vid valet till Sametinget år 2005 underkändes sammanlagt 213 brevröster. På grund av det stora antalet underkända brevröster år 2005 gjorde Valmyndigheten inför 2009 års val om utformningen av röstkort och ytterkuvert med förhoppningen att antalet felaktiga brevröster skulle minska. Tyvärr hjälpte inte dessa förändringar. Av de 3 170 brevröster som avgavs vid årets val underkändes sammanlagt 264 röster. Valmyndighetens informationsbroschyr till väljarna innehåller en detaljerad beskrivning av hur en brevröst ska göras i ordning. Förfarandet är även åskådliggjort genom illustrationer. Det är av stor vikt att väljarna följer beskrivningen. Att beskrivningen gjorts så detaljerad beror främst på att olika avvikelser från väljarnas sida i alla led kan leda till att rösten underkänns.
Min Geaidnu har genmält bl.a. följande. Enligt partiets uppfattning hade det uppkomna problemet enkelt kunnat avhjälpas genom en text på omslagskuverten där det tydligt framgått att kuverten inte får öppnas och återförslutas sedan de klistrats igen. Att sådan väsentlig information saknats bör inte få inverka på valresultatet, eftersom ansvaret ligger hos Valnämnden. För att säkerställa att valresultatet inte har påverkats är det enkelt att räkna de ogiltiga rösterna och kontrollera att så inte är fallet. Om valresultatet ändock mot förmodan blir förändrat när dessa ogiltiga röster räknas så bör det inte heller vara alltför betungande att låta de berörda personerna inlämna sin röst på nytt. Med tanke på att valresultatet ska gälla under fyra år är det inte mer än rimligt att de misstag som gjorts av ansvariga myndigheter åtgärdas i möjligaste mån. I det fall omval inte krävs innebär en kontroll av de ogiltiga rösterna ändå att förtroendet för valresultat stärks.
Valprövningsnämnden beslutar följande.
Enligt 3 kap. 33 § första stycket sametingslagen får länsstyrelsens beslut vid sammanräkningen och mandatfördelningen överklagas hos Valprövningsnämnden. I paragrafens tredje stycke föreskrivs att Valprövningsnämnden vid prövningen av ett överklagande får upphäva ett val och förordna om omval eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i, såvitt nu är tillämpligt, 15 kap. 13 § vallagen (2005:837).
Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen,
1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden, enligt paragrafens andra stycke, i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse. Av tredje stycket följer att rättelse enligt första eller andra stycket bara ska ske om det med fog kan antas att vad som förekommit påverkat valresultatet.
I 3 kap. 19 § sametingslagen föreskrivs att väljaren vid brevröstning själv ska lägga in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluta det. Väljaren ska sedan i två vittnens närvaro lägga valkuvertet i det ytterkuvert som också utgör röstkort och tillsluta kuvertet. Därefter ska väljaren på ytterkuvertet skriftligen försäkra på heder och samvete att han eller hon gjort på föreskrivet sätt. Vittnena ska skriftligen intyga att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Sedan brevröstningsförsändelsen sålunda gjorts i ordning ska väljaren lägga in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluta det. Därefter ska försändelsen lämnas för postbefordran till Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Granskningen av brevröstningsförsändelserna vid sammanräkningen ska, enligt 3 kap. 27 § sametingslagen, inledas med att omslagskuverten räknas. Därefter ska kontrolleras att omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet och att försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen. Föreligger det inte någon brist vid denna granskning ska de godkända omslagskuverten öppnas och granskas enligt vad som närmare följer av 3 kap. 28 §. I annat fall ska försändelserna läggas åt sidan och inte vara med i den fortsatta sammanräkningen. Antalet försändelser som lagts åt sidan ska antecknas i protokollet.
Av protokollet som förts vid sammanräkningen och yttrandet från länsstyrelsen framgår att 84 omslagskuvert underkänts på den grunden att de inte förslutits eller att de öppnats efter det att de förslutits och därefter förslutits på nytt. Länsstyrelsen har härigenom enligt 3 kap. 27 § andra stycket sametingslagen förfarit korrekt vid sammanräkningen. Inte heller i övrigt har framkommit att det vid genomförandet av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning. Överklagandet skall därför avslås.
Vid valet har således inte, varken i fråga om brister i information eller i övrigt, förekommit någon omständighet som enligt sametingslagen eller vallagen kan föranleda omval eller annan mindre ingripande åtgärd med anledning av överklagandet. Valprövningsnämnden har emellertid noterat att det vid både 2005 års och 2009 års val till Sametinget underkänts ett förhållandevis stort antal röster. Mot den bakgrunden vill nämnden avslutningsvis framhålla att det är angeläget att berörda myndigheter och även partierna fortsätter och intensifierar sina insatser för att informera väljarna om gällande regelverk och om röstningsförfarandet i syfte att minska andelen ogiltiga röster vid kommande val.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.