Överklagande av Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut om ny valdistriktsindelning för Trollhättans kommun

Valprövningsnämndens beslut 35-2021

Redogörelse för ärendet

Kommunfullmäktige i Trollhättans kommun beslutade den 24 maj 2021 att godkänna förslag till ändrad valdistriktsindelning för kommunen. Förslaget till ny indelning i valdistrikt innebär att antalet valdistrikt ökar från 34 till 35 valdistrikt med vissa geografiska förändringar.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län underrättade den 2 juli 2021 kommunen om att länsstyrelsen övervägde att besluta utifrån kommunens förslag men med ändringen att valdistrikten Åsaka och Norra Björke slås ihop och bildar valdistriktet Åsaka-Norra Björke.

Kommunfullmäktige i Trollhättans kommun yttrade sig över underrättelsen den 13 september 2021. Kommunen motsatte sig ändringar och angav som särskilda skäl att det fanns en risk att sammanslagningen av Norra Björke och Åsaka skulle påverka valdeltagandet negativt då väljare som önskar rösta i vallokal på valdagen avstår med anledning av för lång resväg. Kommunen anförde vidare att det är viktigt att ge väljare på landsbygden samma förutsättningar att rösta i vallokal som väljare i städer.

Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 12 oktober 2021 om ny valdistriktsindelning för Trollhättans kommun enligt kommunens förslag men med ändringen att valdistrikten Norra Björke och Åsaka slås ihop och bildar valdistriktet Åsaka-Norra Björke. Beslutet gäller från och med den 1 januari 2022.

Länsstyrelsen motiverade beslutet enligt följande.

Länsstyrelsen konstaterar att när ett valdistrikt omfattar få röstberättigade finns det en inte oväsentlig risk att valhemligheten är i fara. Länsstyrelsen har därför föreslagit en sammanslagning av Norra Björke (381 röstberättigade) och Åsaka (1232 röstberättigade). En sammanslagning av de båda valdistrikten innebär att det nya valdistriktet får 1613 röstberättigade.

I Valprövningsnämndens beslut den 18 december 2008, dnr 9-2008, prövades ett överklagande av en länsstyrelses beslut att slå samman valdistrikt trots kommunfullmäktiges avstyrkande. Kommunfullmäktige framhöll bland annat att valdeltagandet var högt, avståndet till vallokal skulle kunna bli 14 mil och att antalet röstberättigade ökat respektive kunde förväntas öka. Valmyndigheten ansåg att överklagandet skulle bifallas och anförde bland annat att det är av stor betydelse att det inte medför alltför stora svårigheter för den enskilde att avge sin röst i en vallokal på valdagen även i mindre orter i glesbygd. Även om det idag är möjligt för kommunerna att öppna röstningslokaler med kortare eller längre öppettider var som helst i kommunen är det för många väljare ändå angeläget att få lämna sin röst i en vallokal. Kommunens intresse av att erbjuda sina väljare så god service som möjligt är därför i hög grad förståelig. Frågan om den enskildes möjlighet att så enkelt som möjligt kunna rösta på valdagen måste dock vägas mot frågan om valhemlighetens bevarande. Valmyndigheten konstaterade i denna del att andelen röstande i distrikten var förhållandevis hög och att partipreferenserna hade en spridning som innebar att alla riksdagspartier vid valen 2006 fick röster i samtliga distrikt. De olägenheter som skulle uppstå för väljarna om den av länsstyrelsen beslutade valdistriktsindelningen genomfördes innebar enligt Valmyndigheten att det förelåg särskilda skäl för att tills vidare behålla valdistrikten enligt den befintliga indelningen. Valprövningsnämnden upphävde länsstyrelsens beslut med motiveringen att vad kommunfullmäktige och Valmyndigheten anfört utgjorde tillräckliga skäl för att tills vidare behålla den nuvarande indelningen i valdistrikt.

Sedan Valprövningsnämndens avgörande 2008 har mycket förändrats. En mycket stor del av de överklaganden som getts in till Valprövningsnämnden de senaste åren har handlat om valhemligheten. Bevarandet av valhemligheten och valsäkerhet är också grunden till flera av de ändringar som gjorts i vallagen. Länsstyrelsen bedömer att det är mycket angeläget att värna om valhemligheten, att skälen att hålla sig inom de ramar som lagen ställer upp därmed väger tungt och att de skäl som krävs för att avvika verkligen ska vara särskilda skäl. De senaste åren har kunnat iakttas ett förändrat väljarbeteende där allt fler har valt att förtidsrösta. Vid valet 2006 valde 24,9 % att förtidsrösta. 2018 var motsvarande siffra 37,1 % och andelen kan antas öka ytterligare 2022. Enligt Länsstyrelsens bedömning är skillnaderna mellan en vallokal och en förtidsröstningslokal försumbara för den enskilde. Den ökande förtidsröstningen och betydelsen av den har också avspeglats i lagändringar som stärker möjligheterna till förtidsröstning. Betydelsen för den enskilde av att ha nära till en vallokal får därmed enligt Länsstyrelsen anses ha minskat sedan Valprövningsnämndens avgörande 2008. Länsstyrelsens bedömning är att de omständigheter som tas upp i avgörandet därmed inte längre kan tillmätas samma betydelse.

Norra Björke ligger i ytterkanten av kommunen och gränsar endast till Åsaka vilket gör att en sammanslagning av dessa båda valdistrikt förefaller vara den enda möjliga lösningen.

Vid kommunfullmäktigevalet 2018 var valdeltagandet i Trollhättans kommun 84,39 %. I valdistriktet Norra Björke röstade 331 personer vilket gav ett valdeltagande på 83,38 % och i Åsaka röstade 1096 personer vilket gav ett valdeltagande på 89,32 %. Vallokalen i Åsaka var vid valen 2018 placerad i Åsaka skola (bild 1). Avståndet från vallokalen till den södra spetsen av valdistriktet Åsaka är cirka 17 kilometer. Avståndet från vallokalen till den norra spetsen av valdistriktet Norra Björke är ca 10 kilometer. En sammanslagning av de båda distrikten innebär inte att någon av de röstande i nuvarande valdistriktet Norra Björke får längre till vallokalen än vad de längst bort belägna röstande i nuvarande valdistriktet Åsaka har. […]

Länsstyrelsen konstaterar att de föreslagna sammanslagningarna inte leder till betydande avstånd.

Om kommunen vill ge de röstberättigade möjlighet att rösta i en lokal närmare hemmet finns goda möjligheter att lösa detta genom en förtidsröstningslokal. Inget hindrar att den enskilde röstar på valdagen i samma lokal som tidigare.

Vid en sammantagen bedömning finner Länsstyrelsen att de skäl som anförts av kommunfullmäktige inte väger så tungt att de kan anses utgöra särskilda skäl för att behålla de små valdistrikten. De problem som kommunen anfört kan enkelt lösas genom att en förtidsröstningslokal håller öppet på själva valdagen på den ena av orterna. Länsstyrelsen bedömer att en sammanslagning av valdistrikten inte skulle leda till ett sänkt valdeltagande. Genom att rösterna från det nuvarande lilla valdistriktet Norra Björke slås samman med ett annat valdistrikt minskar riskerna för att valhemligheten ska röjas. Förbättringen får anses så betydande att den bör genomföras trots att fullmäktige motsätter sig den. […]

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat länsstyrelsens beslut och begär att det ändras på så sätt att valdistriktet Norra Björke får vara kvar som ett eget valdistrikt. Som grund för överklagandet har hon anfört i huvudsak följande. I likhet med Trollhättans kommun anser hon att det finns särskilda skäl att behålla Norra Björke som ett eget valdistrikt eftersom det finns en risk för att valdeltagandet påverkas negativt vid en sammanslagning av Norra Björke och Åsaka, detta då väljare som önskar rösta i vallokal på valdagen riskerar att avstå med anledning av för lång resväg. Det är viktigt att väljare på landsbygden har samma förutsättningar att rösta i vallokal som väljare i städer. De boende i Norra Björke vill ha kvar sitt valdistrikt. De vill gå till sin bygdegård och rösta på valdagen. Hon tror inte att valhemligheten är i fara med 381 röstberättigade.

Länsstyrelsens yttrande

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet. Länsstyrelsen har hänvisat till vad som anförts i beslutet och tillagt följande. De skäl som anförts är mycket allmängiltiga och skulle kunna anföras för varje valdistrikt som inte är beläget i en tätort. Antalet röstberättigade ligger därtill relativt nära gränsen för att kräva synnerliga skäl. Även om flertalet väljare inte upplever att valhemligheten riskeras är det tillräckligt om några väljare gör det. Många av de överklaganden som ges in till Valprövningsnämnden rör frågan om valhemligheten och frågan kan inte anses sakna betydelse för väljarna. Lagstiftaren har även på andra sätt ökat försöken att värna valhemligheten, bl.a. genom avskärmade valsedelsställ. Att då medge så små valdistrikt som Norra Björke på mycket allmängiltiga skäl skulle motverka lagstiftarens intentioner.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Enligt 4 kap. 16 § första stycket vallagen (2005:837) ska varje kommun delas in i valdistrikt. Av 4 kap. 17 § första stycket vallagen framgår att ett valdistrikt ska omfatta mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 1 000 eller fler än 2 000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl.

Enligt 4 kap. 17 § andra stycket vallagen ska länsstyrelsen på förslag av kommunfullmäktige besluta om kommunens indelning i valdistrikt. Det ankommer på kommunen att se över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen ska hållas. Om det behövs får länsstyrelsen, enligt paragrafens tredje stycke, självmant besluta om indelningen i valdistrikt. Innan länsstyrelsen fattar ett sådant beslut ska dock kommunfullmäktige få tillfälle att yttra sig.

Vad AA har anfört utgör enligt Valprövningsnämndens bedömning inte sådana särskilda skäl som krävs för att behålla den nuvarande indelningen i valdistrikt såvitt avser Norra Björke och Åsaka. Valprövningsnämnden finner således inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut.  

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.