Olika frågor vid valet till Europaparlamentet: talerätt vid överklagande av beslut om att låta framställa en valsedel med en icke valbar kandidat, betydelsen av en icke valbar kandidats namn på valsedeln, begäran om omräkning av handskrivna valsedlar, pås

Valprövningsnämndens beslut 11-2014

Beslutet omfattar ärendena 11,15, 16, 20, 21, 23, 25, 26, 27, 28, 29, 30 och 31-2014.

Redogörelse för de olika överklagandena

Valsedel för Feministiskt initiativ med en icke valbar kandidat
2014:11 (11-2014)

AA har överklagat Valmyndighetens beslut med hänvisning till 15 kap. 3 § 3 c vallagen (2005:837) och anfört i huvudsak följande.

Valmyndigheten har tryckt valsedlar till valet till Europaparlamentet för Feministiskt initiativ med den palestinska flyktingen BBs namn på kandidatlistan. BB har sökt asyl i Sverige men nekats asyl på grund av Dublinkonventionen. Hon har nu uppehållstillstånd i Norge. AA ifrågasätter att flyktingar som har utvisats ur Sverige kan kandidera till EU-parlamentet med Valmyndighetens tillåtelse. Han anser att det inte är tillräckligt att man bortsett från BBs namn vid rösträkningen eftersom hennes namn funnits med på valsedeln för att locka väljare till partiet Feministiskt initiativ.

AA anför vidare att det i Valmyndighetens manual Beställning av namnvalsedlar och regler för valsedelslayout på flera ställen står att kandidaternas personnummer ska anges vid beställning av valsedlar. Han har varit i kontakt med Skatteverket som konstaterat att BB inte har något svenskt personnummer. Därefter har han varit i kontakt med Valmyndigheten som konstaterat att det fanns ett personnummer för BB på handlingarna från Feministiskt initiativ och att dess äkthet ifrågasatts efter hans redogörelse.

Sammanfattningsvis anför AA att han överlämnar åt Valprövningsnämnden att avgöra om förfarandet strider mot vallagen eller om anmälan av kandidaten till Valmyndigheten är åtalbar. Han framhåller att valsedeln med de motiv som partiet anger borde underkännas i sin helhet i och med att förfarandet strider mot demokratins spelregler. Han hänvisar bl.a. till vad som framgår av http://feministisktinitiativ.se/fival-pladeringar/ när det gäller partiets motivering till att anmäla kandidaten.

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Bakgrund

Valmyndigheten har den 14 februari 2014 av Feministiskt initiativ tagit emot en valsedelsbeställning och sådana förklaringar som krävs för anmälan av kandidater inför valet till Europaparlamentet 2014. Valmyndigheten har i samband med att beställningen av valsedlarna lämnats till tryckeriet den 26 februari 2014 publicerat listan på myndighetens hemsida.

Klaganden skrev den 21 maj 2014 ett mejl till Valmyndigheten. Han ifrågasatte bland annat varför myndigheten låtit trycka en valsedel med en icke valbar kandidat för Feministiskt initiativ och varför myndigheten inte följde procedurreglerna för EU-medborgare som förlorat sin valbarhet. Valmyndigheten besvarade AAs mejl den 22 maj 2014 och informerade bland annat om att bestämmelserna om unionsmedborgare inte var tillämpliga i detta fall och att frågan om en kandidats valbarhet avgörs på valdagen.

– – –

Valmyndighetens synpunkter på klagorätten

AA har till stöd för sitt överklagande uttryckligen hänvisat till bestämmelserna i 15 kap. 3 § 3 c) vallagen. Av dessa framgår bl.a. att hos Valprövningsnämnden får överklagas beslut av den centrala valmyndigheten i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan av kandidater eller 6 kap. om valsedlar. Enligt 15 kap. 5 § 3 ska ett överklagande i ett sådant ärende ha kommit in senast inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet.

Valmyndigheten anser att de av AA åberopade bestämmelserna väcker ett antal frågor om överklagbarhet och klagorätt. En första fråga är om Valmyndighetens åtgärd att låta trycka valsedeln för Feministiskt initiativ över huvud taget kan överklagas enligt 15 kap. 3 § 3 c och i så fall om AA har klagorätt. I vallagen anges inte närmare vilka beslut som kan överklagas i ärenden om valsedlar, men Valmyndigheten anser att beslut i ärende som gäller tillhandahållande av valsedlar enligt 6 kap. 6 § vallagen är överklagbara.

Till skillnad från vad som är fallet beträffande klagorätten vid överklagande av ett beslut att fastställa utgången av ett val, anges inte i vallagen vem eller vilka som har klagorätt i ärenden enligt 6 kap. om valsedlar. Mot bakgrund av allmänna förvaltningsrättsliga principer, såsom att beslutet ska ha rättsverkningar, angå den som överklagar och att beslutet ska gå klaganden emot, gör Valmyndigheten bedömningen att AA inte har klagorätt enligt de bestämmelser som han har hänvisat till.

Vid en sådan bedömning återstår frågan om det i övrigt finns någon grund för att pröva AAs överklagande i sak. Valmyndigheten har övervägt om hans överklagande möjligen kan prövas som ett överklagande enligt 15 kap. 3 § 4 av Valmyndighetens beslut att fastställa utgången av valet till Europaparlamentet 2014. Och att vad AA anfört får förstås som att han gör gällande att det vid förberedande av valet som en myndighet svarar för, i detta fall Valmyndigheten, har förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller att någon otillbörligt verkat vid valet enligt 15 kap. 13 § vallagen. AA hade enligt röstlängden rösträtt vid valet till Europaparlamentet 2014 och har därför rätt att enligt 15 kap. 4 § 1 vallagen överklaga ett beslut att fastställa utgången av valet.

Vid bedömningen om det vid ett val har förekommit avvikelse från föreskriven ordning kan i princip felet gälla vilken föreskrift som helst i vallagstiftningen. I förarbetena (prop. 1974:35 s. 79 f.) till den följdändring av 1972 års vallag (1972:620) som skedde på grund av den nya regeringsformen och riksdagsordningen angavs dock att om en åtgärd för valets förberedande kan överklagas särskilt har i gällande rätt en sådan åtgärd inte fått åberopas som grund för valbesvär och att de inskränkningar i principen som gäller ska bestå.

Valmyndighetens synpunkter vid en sakprövning

Under förutsättningen att Valprövningsnämnden finner att AAs överklagande kan prövas i sak vill Valmyndigheten framföra följande synpunkter.

– – –

Personnummer på valsedelsbeställningen

Feministiskt initiativs valsedelsbeställning för val till Europaparlamentet innehåller för kandidaten BB inget svenskt personnummer utan enbart ett födelsedatum […]. Den till Valmyndigheten insända undertecknade förklaringen innehåller samma födelsedatum samt något som med största sannolikhet är ett norskt personnummer […]. Se bilaga till detta yttrande för en kopia av inlämnade handlingar [Valprövningsnämndens anm. bilagan utelämnad här.].

Det stämmer, precis som AA anför i sin skrivelse, att Valmyndigheten i manualen "Beställning av namnvalsedlar och regler för valsedelslayout" anger att personnummer ska anges vid valsedelsbeställning. Dock har inte Valmyndigheten rätt att kräva personnummer i samband med valsedelsbeställningen med stöd av bestämmelser i vallagen eller valförordningen (2005:874) där namnvalsedlarnas utformning och layout fastställs. Däremot anges i 6 kap. 3 § vallagen att varje kandidat ska identifieras så att det framgår vem som avses.

Manualen "Beställning av namnvalsedlar och regler för valsedelslayout" och även blanketten "Manuskript", där utrymme för personnummer återfinns, har tagits fram för att underlätta Valmyndighetens administrativa uppgifter i samband med valsedelsbeställningar.

De förklaringsblanketter som Valmyndigheten har tagit fram har även de ett utrymme för personnummer. Även här är anledningen till utformningen administrativ. I 2 kap. 9 § andra stycket vallagen anges att partiet tillsammans med anmälan skall lämna en egenhändigt undertecknad förklaring från varje kandidat för att visa att han eller hon samtycker till anmälan.

Att Valmyndigheten får in personnummer redan i samband med valsedelsbeställningen och anmälan av kandidater innebär enkelt att Valmyndigheten kan kontrollera att alla anmälda kandidater på en valsedel för ett parti med registrerad partibeteckning har lämnat in en förklaring. Vidare innebär det att en valbarhetskontroll snabbt kan göras i samband med den slutliga sammanräkningen utifrån de folkbokföringsuppgifter som är aktuella på valdagen. Den hjälp som personnummer ger är viktig för att klara av att identifiera den stora mängd personer som måste identifieras, men inte absolut nödvändig om identifiering kan ske på annat sätt såsom skett i det nu aktuella ärendet.

För övrigt framgår det av 2 kap. 4 § lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar att för den som är kandidat i val får i databasen behandlas uppgifter om bl.a. personnummer samt övriga uppgifter som avses i 6 kap. 1–3 §§ vallagen på valsedlar där personen är upptagen.

Prövning av valbarhet i samband med anmälningsförfarandet

Som en service till partierna gör Valmyndigheten en preliminär valbarhetsprövning redan i samband med beställningen av valsedlar. Gängse förfarande är att partiet kontaktas om avvikelser finns – vilket i detta fall gjordes innan valsedelsbeställningen skickades till tryck. Feministiskt initiativ upplystes om att kandidaten, BB, ej var valbar. Partiet uttryckte en önskan om att behålla hennes namn på valsedeln.

En anmälan av en kandidat ska inte beaktas enligt 2 kap. 12 § andra stycket vallagen för en unionsmedborgare som inte är svensk medborgare, om denna anmäls som kandidat i val till Europaparlamentet och den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat lämnat upplysningar som visar att han eller hon har förlorat sin valbarhet där.

BB är varken svensk medborgare eller unionsmedborgare och hon blev därmed inte föremål för en prövning i enlighet med ovanstående paragraf. Utöver föreskrifterna i denna paragraf finns ej angivet att valbarhetskontrollen ska hänföras till annan tidpunkt än valdagen.

Prövning av valbarhet i samband med den slutliga sammanräkningen

Det ankommer på den centrala valmyndigheten att pröva om den som blivit vald varit valbar i valet och därmed behörig att företräda Sverige i Europaparlamentet. Förhållandena på valdagen är avgörande för om kandidaten är valbar eller inte.

Valbarheten prövas vid den slutliga sammanräkningen utifrån folkbokförings-uppgifter från kvalifikationsdagen enligt reglerna om obefintliga namn. Enligt 13 kap. 8 § 1 vallagen så ska ett kandidatnamn på en valsedel anses obefintligt om kandidaten inte är valbar eller det inte framgår klart vem som avses.

Valbarheten för BB prövades således vid röstsammanräkningen och det konstaterades att hon ej var valbar och hennes namn därmed skulle anses som obefintligt.

Valmyndighetens bedömning

Valmyndigheten gör bedömningen att det inte förkommit någon avvikelse från föreskriven ordning i samband med Feministiskt initiativs valsedelsbeställning och anmälan av kandidater, eller vid Valmyndighetens tillhandahållande av partiets valsedlar till valet till Europaparlamentet 2014.

Valbarheten för partiets kandidater har prövats utifrån folkbokföringsuppgifter giltiga på valdagen den 25 maj 2014 i enlighet med vallagen. Prövningen resulterade i att kandidaten BB ej ansågs vara valbar.

Inte heller har det framkommit i ärendet att någon har verkat otillbörligen vid valet, dvs. ett förfarande som är kopplat till att det föreligger ett straffbart handlande enligt 17 kap. 8 § brottsbalken (1962:700). Sammanfattningsvis har det inte förekommit något som enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen kan utgöra skäl för rättelse. Överklagandet bör därför avslås.

Felaktig (utebliven) redovisning av röster
2014:21 (21-2014)

CC har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Hon överklagar det sätt på vilket hennes och hennes sambos röster har räknats i Europaparlamentsvalet. De har båda röstat på ett litet parti, men endast den ena rösten har räknats, och i samband med det har en bokstav i namnet ändrats till en stor bokstav i stället för en liten. Den andra rösten har ogiltigförklarats. De har båda skrivit på samma sätt. Det gäller valkretsen Gäsene Östra i Herrljunga kommun.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i yttrande anfört att rösterna på övriga partier för det aktuella valdistriktet består av fyra röster på Kristna Värdepartiet, en röst på Djurens parti, en röst på Klassiskt liberala partiet och en röst på Svenskarnas parti. Det fanns en ogiltig röst. Den hade ogiltigförklarats på grund av att det legat två valsedlar i ett valkuvert, en för Moderaterna och en för Arbetarepartiet–Socialdemokraterna. Länsstyrelsen har vidare uppgett att myndigheten har registrerat in alla röster på partier som inte har beställt valsedlar.

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört följande.

Valmyndigheten har ingen uppgift om vilket parti klaganden och hennes sambo röstat på. Av överklagandet framgår att rösterna har lagts på ett litet parti, men inte om detta parti är ett sådant parti som ej har beställt valsedlar.

Av länsstyrelsens yttrande framgår att det finns flera röster registrerade på övriga partier [Valmyndighetens anmärkning; övriga partier som inte beställt valsedlar] samt att endast en röst ogiltigförklarats i det aktuella valdistriktet och den rösten avsåg inte något litet parti.

Det har inte framkommit något som tyder på att röster inte har räknats och registrerats på ett korrekt sätt för det aktuella distriktet efter valet. När det gäller frågan om hur stavning m.m. påverkat redovisningen av röster hänvisas till Valmyndighetens yttrande i överklagande 14-199/8 [Valprövningsnämndens ärende 16-2014, Valprövningsnämndens anm.]. Även om en röst på något av övriga partier i det aktuella valdistriktet har registrerats eller bedömts felaktigt dvs. om en avvikelse från föreskriven ordning har skett, kan det inte med fog antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av Europaparlamentsvalet. Valmyndigheten hänvisar i bedömningen i denna del till myndighetens yttrande den 23 juni 2014 Känslighetsanalys av mandatfördelning för val till Europaparlamentsvalet 2014 [Känslighetsanalysen finns redovisad under rubriken Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena, Valprövningsnämndens anm.].

Felaktig redovisning av valresultatet m.m.
2014:23 (23-2014)

DD har överklagat Valmyndighetens beslut och anser dels att det i redovisningen saknas röster på partiet "666 för en EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvisa, fred, kärlek och lyckan" (nedan benämnt 666), dels att det i flera vallokaler har saknats blanka valsedlar som kunnat användas för att rösta på partiet.

DD har anfört bl.a. följande. Alla röster på 666 måste räknas och kan inte ogiltigförklaras på grund av att rösterna är skrivna med nummer 666. Man ska med absolut frihet kunna välja den kandidat man vill välja på de blanka valsedlar som alltid ska finnas. Någon har gett order om att ta bort de blanka valsedlarna i Stockholm, Kista, Husby, Rinkeby och Tensta och på många andra ställen. I Kista fick en person till slut en blank valsedel efter att ha frågat efter en sådan.

Valmyndigheten har i yttrande den 27 juni 2014 anfört bl.a. följande. Enligt 8 kap. 2 § och 9 kap. 1 § vallagen ska i vallokal finnas bl.a. valsedlar med enbart valbeteckning. DD har gjort gällande att det i flera vallokaler saknats blanka valsedlar. Han har dock inte angett vilka iakttagelser som ligger till grund för de påstådda bristerna. Han nämner visserligen ett särskilt fall i Kista där en person till slut fick en blank röstsedel så han eller hon kunde rösta på 666, men han nämner inte vem personen var. Valmyndigheten bedömer att vad som framförts är för allmänt hållet för att det ska kunna utredas om bestämmelserna inte har följts. Slutsatsen kan därför enligt Valmyndigheten inte dras att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Vidare konstaterar Valmyndigheten att det för hela riket finns elva röster registrerade på det parti som beställt valsedlar med namnet "666 för en EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvisa, fred, kärlek och lyckan". Därutöver kan finnas registrerade röster på övriga partier som inte beställt valsedlar med namn som liknar det angivna partiet. Valmyndigheten och länsstyrelserna ska redovisa antalet godkända valsedlar för de partier som inte fått mandat senast två månader efter valdagen vid val till Europaparlamentet, dvs. senast den 25 juli 2014, enligt 14 § valförordningen (2005:874). Valmyndigheten kan därför inte utesluta att det fanns fler godkända röster på partier med namn liknande "666 för en EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvisa, fred, kärlek och lyckan" i hela landet än de som nu redovisas på Valmyndighetens hemsida. Det har enligt Valmyndigheten inte framkommit något konkret som tyder på att samtliga röster på partiet inte har räknats och inte heller i denna del gör Valmyndigheten bedömningen att det har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Valmyndigheten har härefter upplyst att inga ytterligare röster på partier med namn liknande "666 för en EU:s Super-state med frihet, jämlikhet, rättvisa, fred, kärlek och lyckan" har redovisats den 25 juli 2014. 

Bristande möjlighet att rösta
2014:26 (26-2014)

EE har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Han var på valdagen inlagd på Södersjukhuset i Stockholm. På sjukhuset fanns ingen tillgång till en vallokal och inte heller någon information om röstning genom ombud. Vid förfrågan hos Valmyndigheten fick han rådet att någon skulle bege sig till en vallokal och där införskaffa nödvändigt material för att han skulle kunna delta i valet.  Antalet väljare som förvägrats möjligheterna att rösta utifrån liknande omständigheter torde överstiga 10 000 personer. Valmyndigheten har inte på ett betryggande sätt fullföljt sitt uppdrag, och valet bör därför underkännas.

Valnämnden i Stockholms stad har yttrat sig och bl.a. anfört följande. Stockholms stad hade 76 förtidsröstningslokaler vid valet till Europaparlamentet 2014. Dessa hade generösa öppettider och flera av dem var öppna även på valdagen. Valnämnden har i samråd med stadsdelsförvaltningarna inventerat vilka institutioner, vård- och äldreboenden som finns i staden. Kontakt har tagits med samtliga institutioner, och vid de som har bedömt att de har fler än tio boende som kunde tänkas rösta har förtidsröstning genomförts. Vid valet genomfördes förtidsröstning på 80 vård- och äldreboenden samt häktet. Nämnden har även förordnat fyra kommunala bud. Valnämnden erbjuder däremot inte förtidsröstning med begränsat öppethållande vid stadens akutsjukhus. De flesta patienter som blir inlagda vid stadens sjukhus stannar endast några få dagar. Vidare ifrågasätter valnämnden lämpligheten i att röstmottagarna ska utsättas för eventuella smittor och sjukdomar. EEs vallokal var belägen inte långt från Södersjukhuset. I den mån han hade anhöriga eller andra som hade kunnat hjälpa honom hade de kunnat hämta budröstningsmaterial vid närmaste röstmottagningsställe.

Valmyndigheten har anfört bl.a. följande. Av 3 kap. 3 § tredje stycket vallagen följer att i val som gäller hela landet ansvarar varje kommun för att det i kommunen finns röstningslokaler som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta. Enligt Valmyndighetens mening har det inte framkommit något i ärendet som visar att de krav på lokalisering, tillgänglighet och öppethållande som ställs upp i vallagen skulle ha åsidosatts av Stockholms stad. Någon avvikelse från föreskriven ordning har således inte förekommit i detta avseende. Valmyndigheten hänvisar till Valprövningsnämndens beslut 2010:93.

Vidare anför Valmyndigheten att det av 7 kap. 4 § vallagen framgår att väljare som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får lämna sina valsedlar där genom bud. Vid samtal med Valmyndighetens telefonservice fick EE enligt egen utsaga information om detta förfarande.

Valmyndigheten anser att överklagandet bör avslås.

Ej redovisade röster
2014:28 (28-2014)

FF har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Resultatbladet på webbsidan http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html ger inte en rättvis bild av resultatet av Europaparlamentsvalet eftersom minst fem röster på eParlamentet.nu inte återspeglas, vilket är en eliminering med 100 procent av rösterna. Det uppges finnas två röster på Eparlament.nu och om man antar att det rör sig om ett stavfel saknas fortfarande 60 procent av rösterna. Det handlar inte om hur många röster eParlamentet.nu fick utan om integritet och rättvisa i valsystemet. En omräkning efterfrågas.

Valmyndigheten har i yttrande den 27 juni 2014 anfört i huvudsak följande. Vid tidpunkten för myndighetens yttrande fanns i landet två röster registrerade för partinamnet Eparlament.nu och två för eparlamentet.nu. Länsstyrelserna ska enligt 14 § valförordningen redovisa antalet valsedlar för de partier som inte fått mandat senast två månader efter valdagen, dvs. i detta fall den 25 juli 2014. Det kan därmed finnas godkända röster på eParlamentet.nu som ännu inte redovisats på Valmyndighetens webbsida. Den redovisning som Valmyndigheten gör av valresultatet, bl.a. av röster på partier som inte beställt valsedlar, är inte föreskriven i någon författning utan är en serviceåtgärd. Även om röster på eParlamentet skulle ha registrerats felaktigt eller inte räknats för det aktuella partiet, och det därmed skett en avvikelse från föreskriven ordning, kan det inte med fog antas ha inverkat på utgången av Europaparlamentsvalet.

Valmyndigheten hänvisar även till sitt yttrande i Valprövningsnämndens ärende 16-2014, redovisat nedan.

Valmyndigheten har i ett kompletterande yttrande den 28 juli 2014 upplyst om att det den 25 juli 2014 inte hade skett någon förändring när det gäller registreringen jämfört med tidpunkten för myndighetens yttrande.

Saknade röster – begäran om omräkning av alla handskrivna valsedlar
2014:31 (31- 2014)

GG och HH har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Handskrivna valsedlar med texten raddasverige.nu/GG samt handskrivna valsedlar för HH – raddasverige.nu har inte räknats i EU-valet. När det gäller GG vet hon med säkerhet att sådana valsedlar har lämnats in i vallokalerna Mirum Galleria, Hagagymnasiet samt Brånnestad i Norrköping. Hon har själv skrivit åtminstone fem av dessa. Hon har dessutom fått rapporter om fler röster som inte räknats på andra orter. Med anledning av detta anmäler de nu valarbetarna i respektive vallokal och rösträknarna för valfusk och kräver omräkning av rösterna hos samtliga länsstyrelser.

Länsstyrelsen i Östergötland har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsens granskning har visat att inom valdistrikten Hagagymnasiet, Hageby Norra och Guldringen m.fl. i Norrköpings kommun har totalt fyra röster hittats med partibeteckningen raddasverige.nu samt med GGs namn tillskrivet. Dessa röster har räknats som en röst på partiet raddasverige.nu som ett övrigt parti. Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till det tillskrivna namnet. Förutom dessa röster finns det även inom valdistriktet Skänninge Centrum-Hattorp i Mjölby kommun en röst på raddasverige.nu med GGs namn tillskrivet. Vid länsstyrelsens granskning återfanns inga valsedlar med det tillskrivna namnet HH. Länsstyrelsen bedömer att hanteringen inte påverkar valutgången i Europaparlamentsvalet.

Länsstyrelsen har bifogat kopia på de aktuella valsedlarna.

Valmyndigheten har i ett yttrande den 27 juni 2014 i huvudsak anfört följande.

Valmyndigheten konstaterar att det i landet finns sammanlagt 101 röster på partier med namn som liknar det nu aktuella partiets bland de partier som inte har beställt valsedlar. Rösterna har registrerats enligt följande.

Radda Sverige	11
RADDA SVERIGE.NU	4
Radda Sverige.nu	3
raddasverige.nu	64
raddasverige.nu Kristoffer Hell	2
Rädda Sverige Partiet	2
Rädda Sverige.nu	9
Räddasverige.nu	2
www.raddasverige.nu	4

Länsstyrelserna ska vid val till Europaparlamentet enligt 14 § valförordningen redovisa antalet godkända valsedlar för de partier som inte fått mandat senast två månader efter valdagen, dvs. senast den 25 juli 2014. Valmyndigheten kan därför inte utesluta att det finns fler godkända röster på raddasverige.nu i landet än de röster som nu hunnit redovisas på Valmyndighetens hemsida. Tilläggas kan att den redovisning Valmyndigheten gör av resultatet av valet, bl.a. av röster på partier som inte beställt valsedlar, är en ren serviceåtgärd från myndighetens sida och är inte föreskriven myndigheten.

Enligt 13 § valförordningen ska länsstyrelsen vid sin slutliga rösträkning i protokollet anteckna bl.a.

1. antalet godkända valsedlar för varje partibeteckning och lista som har fått mandat samt antalet godkända personröster och fördelningen av dessa,
2. antalet godkända valsedlar för övriga partibeteckningar

Som länsstyrelsen i Östergötland har angett och som framgår av bilagan till dess yttrande finns fem röster redovisade på raddasverige.nu med GGs namn tillskrivet. Dessa röster har räknats som röster på partiet raddasverige.nu och som ett övrigt parti. Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till det tillskrivna namnet, vilket inte heller krävs enligt bestämmelsen i 13 § valförordningen.

Sammanfattningsvis ger utredningen inte stöd för att det har förekommit avvikelser från föreskriven ordning vid registreringen av röster på raddasverige.nu. Även om någon röst som lagts på raddasverige.nu felaktigt inte har räknats för partiet eller om dessa röster har registrerats felaktigt, dvs. om avvikelse från föreskriven ordning skulle ha skett, kan det inte med fog antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av Europaparlamentsvalet. Valmyndigheten hänvisar i bedömningen i denna del till det yttrande den 23 juni 2014 Känslighetsanalys av mandatfördelning för val till Europaparlamentet 2014 som Valmyndigheten på uppdrag av Valprövningsnämnden har lämnat.

Valmyndigheten hänvisar även till sitt yttrande i Valprövningsnämndens ärende 16-2014, redovisat nedan.

Valmyndigheten har i kompletterande yttrande den 29 juli 2014 upplyst om att det den dagen fanns 110 röster redovisade på olika varianter av Rädda Sverige, dvs. 9 fler än den 27 juni 2014. Valmyndigheten har vidare upplyst om att det finns en röst redovisad på HH i Arvika och en på GG i Forshaga, båda i Värmland.

Redovisning av röster i ett valdistrikt
2014:15 (15-2014)

II har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Vid sammanräkningen av röster i Överkalix kommuns övre valkrets noterades att det fanns 388 röster i valurnan och att 388 röster var avprickade i röstlängden. Senare visade det sig dock att två budröster som prickats av i röstlängden låg kvar i valkuverten. Med anledning av detta ställer han sig frågande till vilka två valsedlar som lagts i urnan när de två budrösterna fanns kvar i sina valkuvert.

Valnämnden i Överkalix kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande. Under röstmottagningen lämnades två budröster in, och osäkerhet uppstod om hur de skulle hanteras. Vice ordföranden kommer ihåg att kuverten med budrösterna öppnades och prickades av men minns inte vad som hände med dem därefter. Vid rösträkningen stämde antalet valsedlar med antalet avprickningar i röstlängden.

Valnämnden har vidare anfört att det noterades en del oklarheter när valdistriktet skulle lämna in valmaterialet på valnatten. Allt material låg i den gröna kassen i stället för att vara uppdelat på röd och grön kasse. Efter att ordföranden i valdistriktet flyttat över delar av innehållet till en röd kasse upptäcktes att det i ett av de två inlämnade omslagen märkta "Felsända förtidsröster" fanns två öppnade budröstningskuvert innehållande var sitt oöppnat valkuvert. Dessa röster var inte felsända och skulle ha räknats i vallokalen. Vid valnämndens onsdagsräkning visade det sig att de inlämnade rösterna bockats av i röstlängden men inte lagts i valurnan och följaktligen inte heller räknats med i slutresultatet. Trots detta överensstämde summan i röstlängden med slutsumman på resultatblanketten.

Valmyndigheten har yttrat sig i ärendet och har bl.a. anfört följande.

Bestämmelser om hur röstmottagning i vallokal ska gå till finns i 9 kap. vallagen. Av 7 kap. 7–10 §§ vallagen framgår hur en budröst görs i ordning. Valmyndigheten kan vid genomgång av valnämndens yttrande samt övrig inhämtad dokumentation konstatera att två inlämnade ytterkuvert för budröstning inte har blivit hanterade enligt föreskriven ordning. Att väljarna har röstat har markerats i röstlängden, men valkuverten har inte lagts ner i valurnan och väljarnas röster har således inte inkluderats i det slutliga resultatet. Frågan om varför antalet valkuvert i valurnan och antalet markeringar i röstlängden överensstämmer trots den beskrivna händelsen har inte kunnat klarläggas, varken genom valnämndens yttrande eller kopiorna på protokoll och blankett.

Det förefaller ha förekommit avvikelser från föreskriven ordning både vad gäller hanteringen av de inkomna ytterkuverten för budröst och hanteringen av valkuvert i övrigt. Om valkuverten som fanns i de två ytterkuverten för budröst hade lagts ner i valurnan hade resultatet från valdistrikt Överkalix övre innehållit ytterligare två röster och antalet markering i röstlängden hade inte längre överensstämt med antalet valkuvert i valurnan. Utifrån vice ordförandes redogörelse för arbetet i vallokalen så ställer sig Valmyndigheten även frågande till röstmottagarnas hantering av förtidsröster. Redogörelsen skapar osäkerhet kring om valkuvert från förtidsröstande väljare lagts ner i urnan redan under dagen eller först efter avslutad röstmottagning, samt om hanteringen av röster och valkuvert under valdagen kan ha bidragit till den uppkomna situationen med ytterkuverten för budröst.

Enligt Valmyndighetens mening utgör det som förevarit sådana avvikelser från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 3 § första stycket 1 vallagen.

Enligt 15 kap. 13 § tredje stycket vallagen ska rättelse bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av valet. Valmyndigheten anser att sådana omständigheter på grund av överklagandet i sig inte föreligger som ger anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen.

För en samlad bedömning av hur samtliga överklaganden av valet till Europaparlamentet 2014 kan antas ha påverkat valutgången hänvisar Valmyndigheten till myndighetens yttrande den 23 juni 2014 till Valprövningsnämnden Känslighetsanalys av mandatfördelningen för val till Europaparlamentet 2014. [Känslighetsanalysen finns redovisad under rubriken Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena, Valprövningsnämndens anm.].

Felaktigt registrerade röster
2014:16 (16-2014)

JJ och KK har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. De röstade båda på Svenskarnas parti och skrev så på sina valsedlar. De upptäckte sedan att valförrättarna redovisat deras röster som om de hade röstat på Svenkarnas parti, alltså med ett s för lite i namnet. De vill att det ska undersökas om de andra rösterna på Svenkarnas parti, som finns redovisade under Övriga partier, också är felaktigt registrerade och hur detta i så fall kunnat uppstå.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har yttrat sig och anfört följande.

Av den valstatistik som finns tillgänglig på www.val.se framgår att "Svenkarnas parti" erhållit två röster i Jämtlands län och att dessa två röster lagts i Backe valdistrikt i Strömsunds kommun.

Efter att länsstyrelsen tagit del av överklagandet har undertecknad tillsammans med S S undersökt de aktuella valsedlarna. Vid denna undersökning konstaterades att det på båda de aktuella valsedlarna står "Svenskarnas parti" samt att detta framgår med önskvärd tydlighet.

Enligt länsstyrelsens bedömning råder det ingen tvekan om att de två personer som röstat på "Svenskarnas parti" i Backe valdistrikt i Strömsunds kommun haft för avsikt att rösta på Svenskarnas parti och inget annat.

Länsstyrelsen kommer att se över om det finns möjlighet att rätta uppgifterna i valdatasystemet. På grund av den korta yttrandetiden har länsstyrelsen inte hunnit undersöka detta innan detta svar skickats.

Länsstyrelsen finner ingen anledning att misstänka att några vidare misstag ska ha skett vid rösträkningen. Länsstyrelsen anser att det inträffade inte bör medföra att omval sker eller att en förnyad sammanräkning bör göras. Det inträffade kan inte med fog antas ha haft inverkan på valutgången, varför vidare åtgärder inte bör anses nödvändiga.

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört följande.

Bakgrund

Valmyndigheten kan konstatera att flera av överklagandena av valresultatet vid Europaparlamentsvalet 2014 handlar om i princip samma sak, registrering, sammanräkning och redovisning av röster inom gruppen Övriga partier. Det aktuella överklagandet 16-2014 gäller röster på Svenskarnas parti.

Överklagande 22-2014 gäller i sak röster på Partiet de Fria, överklagande 28- 2014 gäller röster på eParlamentet.nu och överklagandena 24-2014 och 31-2014 gäller raddasverige.nu. Dessutom kan nämnas att Valmyndigheten också har tagit emot flera klagomål i form av synpunkter från väljare beträffande Svenskarnas parti och Djurens parti.

– – –

Valmyndighetens synpunkter

Vad är föreskrivet om registrering och redovisning av röster på partier som inte beställt valsedlar

Enligt bestämmelserna i 13 kap. vallagen är det länsstyrelsen som ansvarar för den slutliga rösträkningen. Den slutliga rösträkningen är en offentlig förrättning. Länsstyrelsen ska enligt 13 kap. 2 § vid förrättningen bl.a. pröva valsedlarnas giltighet enligt 6 och 7 §§ och om något namn på en valsedel ska anses obefintligt enligt 8 § samt meddela de beslut som denna prövning kan föranleda. Detta gäller både tryckta valsedlar och valsedlar där väljarna själva skrivit en partibeteckning. Giltiga valsedlar för partier som inte har tryckta valsedlar registreras i valadministrationens gemensamma it-stöd, som tillhandahålls av Valmyndigheten. Enligt 14 § valförordningen ska antalet godkända valsedlar för partier som inte fått mandat redovisas senast två månader efter valdagen vid val till Europaparlamentet. Några närmare bestämmelser om redovisningen finns inte. 

It-stödet vid registrering av röster på partier som inte beställt valsedlar

Registreringen och redovisningen av röster för partier som inte beställt valsedlar sker i växelverkan mellan länsstyrelserna och valadministrationens gemensamma it-stöd. Det som länsstyrelserna registrerar blir tillgängligt på Valmyndighetens webbplats www.val.se i de olika valens respektive resultatredovisningar. Det kan tilläggas att den redovisning som Valmyndigheten gör på webbplatsen är en ren serviceåtgärd från myndighetens sida och är inte föreskriven myndigheten.

It-stödet för länsstyrelsernas registrering av partibeteckningar för partier som inte beställt valsedlar, dvs. inte finns med på listtypsförteckningen, är uppbyggt kring två funktioner, en grundfunktion och en servicefunktion. Grundfunktionen i registreringsformuläret är helt öppen och ger möjlighet för länsstyrelserna att skriva partibeteckningen för en giltig valsedel i enlighet med den bedömning som görs av valsedeln. Registrering av partibeteckningen kan ske exakt på det sätt som den är skriven på valsedeln.

Servicefunktionen för länsstyrelserna när en valsedel med en tillskriven partibeteckning ska registreras innebär att systemet visar stavningsförslag för partibeteckningen. Stavningsförslagen kommer upp om partibeteckningen finns i systemet sedan tidigare val eller om det vid det aktuella valet finns tidigare gjorda registreringar med samma eller liknande partibeteckning. Förslag redovisas för både stora och små bokstäver. Länsstyrelserna kan välja partibeteckning direkt från "förslagslistan" om de bedömer att något av förslagen överensstämmer med valsedeln och behöver inte skriva in hela partibeteckningen i registreringsformuläret, allt i syfte att förenkla registreringen.

En felaktig stavning eller användning av stora och små bokstäver i partibeteckningen (jämfört med vad som anges på valsedeln) som skrivs i registreringsformuläret kommer att återges i listan med stavningsförslag som är tillgänglig för samtliga länsstyrelser. Det finns därigenom en risk att länsstyrelserna av misstag när man använder servicefunktionen registrerar rösten på en felaktig partibeteckning, eventuellt för att den kommer upp först på förslagslistan.

Av utdrag ur resultatredovisningen för valet till Europaparlamentet 2014 framgår att väljare har avgett röster på partier som inte har beställt valsedlar och att bland dessa röster har registrerats partibeteckningar som är snarlika Svenskarnas parti. Den 3 juli 2014 fanns följande partibeteckningar registrerade.

Svenkarnas parti	58
Svenskarna parti	28
Svenskarnas parti	528
Svenskarnas Parti	200
SVENSKARNAS PARTI	31
svenskarnas parti	14
Svenskarnas Parti (SVP)	16
Svenskarnas par	7
Svenskarnasparti	4

Partibeteckningen Svenskarnas parti har funnits i systemet vid tidigare val eftersom det är en registrerad partibeteckning och partiet vid åtminstone ett tidigare val beställt valsedlar. Övriga partibeteckningar enligt listan ovan har registrerats för valet till Europaparlamentet. Svenskarnas parti beställde inte valsedlar för valet till Europaparlamentet 2014.

Bedömningen av partibeteckningar

Det är mycket viktigt för tilltron till valsystemet att registrering och redovisning av valsedlar görs korrekt. En väljare ska kunna känna förtroende för att varje (giltig) röst räknas, registreras på rätt parti och redovisas på rätt sätt. Det är länsstyrelserna som har ansvaret för bedömningar av t.ex. vilket parti väljaren har avsett att stödja med sin röst och om valsedlar ska sammanräknas under en partibeteckning, även om det finns ett gemensamt it-stöd.

Det finns ingen funktion i det gemensamma it-stödet som inför resultatredovisningen automatiskt sammanräknar eller ger förslag på sammanräkning av alternativa stavningar och användningar av stora och små bokstäver för de snarlika partibeteckningar som kan ha registrerats och som redovisas under rubriken Övriga partier.

Men det är viktigt att framhålla att it-stödet vid själva mandatfördelningen behandlar samtliga giltiga röster på Övriga partier samlat. Om Övriga partier tilläggs ett mandat stannar systemet och inväntar att länsstyrelsen registrerar det största av dessa partier och länsstyrelsen har då möjlighet att bedöma om sammanräkning ska göras av snarlika partibeteckningar inom Övriga partier. Det är alltså endast när antalet giltiga röster på Övriga partier är så stort att det kan komma ifråga att ytterligare ett parti tar mandat som frågan om sammanräkning under en partibeteckning får en faktisk betydelse. Men det hindrar inte att felaktiga registreringar av röster kan skapa misstro mot valsystemet.

Valmyndighetens bedömning av överklagandet

Rättelse enligt vallagen

Av utredningen framgår att det finns tre giltiga röster i valdistrikt Backe på partier som inte har beställt valsedlar och att två av rösterna är redovisade under partibeteckningen Svenkarnas parti. Efter kontroll av länsstyrelsen i Jämtlands län har det framkommit att partibeteckningen felaktigt registrerats på Svenkarnas parti. Det är vidare troligt att övriga 56 röster som har registrerats på partibeteckningen Svenkarnas parti är felregistrerade av länsstyrelserna. Registreringarna av valsedlarna ter sig märkliga mot bakgrund av att Svenskarnas parti är en registrerad partibeteckning.

Det kan dock inte helt uteslutas att en eller annan av de 56 rösterna har skrivits av väljaren på samma sätt som den har registrerats, antingen av misstag eller avsiktligt. Valmyndigheten har erfarit att det finns ett intresse av att kunna följa att den avgivna rösten har räknats, registrerats och redovisats och att det kan ta sig uttryck i att partibeteckningen felstavas eller att särskilda kombinationer av stora och små bokstäver används. Möjligen sker det i tron att rösten genom sammanräkning ändå ska tillfalla det parti som väljaren haft för avsikt att stödja.

De valsedlar som överklagandet avser har bedömts som giltiga och är redovisade i resultaträkningen. Även om felregistreringen ses som en avvikelse från föreskriven ordning påverkas inte mandatfördelningen eftersom Svenskarnas parti inte uppnådde fyra procent av rösterna i hela landet, vilket är ett krav för att delta i mandatfördelningen. Det totala antalet röster för övriga partier, som också utgör en del av det totala valresultatet, påverkas inte av vad som förekommit. Valmyndigheten finner att det inte föreligger omständigheter som ger anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen. Överklagandet ska därför avslås utifrån dessa bestämmelser.

Rättelse enligt 26 § förvaltningslagen

Enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) kan en myndighet rätta sitt beslut om detta till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet. Med anledning av vad som framkommit genom bl.a. detta överklagande har frågan kommit upp om och i vilken utsträckning 26 § förvaltningslagen skulle kunna användas av länsstyrelserna för rättelse av felaktigt registrerade partibeteckningar som återfinns i resultatredovisningen. Valmyndigheten överlåter frågan om tillämpligheten av 26 § förvaltningslagen till Valprövningsnämnden för eventuell bedömning.

Väljare har vägrats rösta därför att de redan var avprickade i röstlängden
2014:20, 2014:27, 2014:29 (20-2014, 27-2014 och 29-2014)

LL, MM och NN har överklagat Valmyndighetens beslut med anledning av att de vägrats rösta på grund av att de redan var avprickade i röstlängden.

LL (20-2014) har anfört i huvudsak följande. När hon kom till vallokalen i Bergums skola i Olofstorp i Göteborg, var hennes namn redan avbockat och hon nekades att rösta. De sade att de förmodligen bockat av fel namn. Det kändes riktigt illa att i ett demokratiskt land nekas att rösta av den anledningen.

MM (27-2014) har anfört i huvudsak följande. När hon skulle rösta i vallokalen i Kjula skola, Eskilstuna, var hennes namn redan avprickat och hon nekades rösta. Däremot var namnen över och under hennes inte avprickade. Hon förvägrades utnyttja sina demokratiska rättigheter. Hon förutsätter att personerna över och under hennes namn i röstlängden kontaktas och har någon av dem röstat kan man därmed utgå ifrån att fel namn prickats av.

NN (29-2014) har anfört i huvudsak följande. Hon vägrades rösta, trots att hon kunde styrka sin identitet med körkort och röstkort, eftersom hon redan var avprickad i röstlängden. I vallokalen hänvisades hon till Nämndhuset i Enköping men de kunde inte ompröva beslutet utan instruerade henne att själv sköta sin överklagan till Valprövningsnämnden. Hon ifrågasätter hur en medborgare som vill fullgöra sina skyldigheter/rättigheter kan avvisas av valförrättarna som rimligen är mer involverade i det uppkomna felet. Likaså undrar hon om Valprövningsnämnden tycker att det är juridiskt korrekt att den drabbade själv ska föra sin talan trots att felet uppkommit utom hennes kontroll. Hon hoppas att en rättssäker röstning kan ske i efterhand.

Valnämnden i Göteborgs stad har yttrat sig i LLs ärende och anfört att eftersom väljaren redan var avprickad i röstlängden var röstmottagarna förhindrade att ta emot rösten. Om väljaren inte röstat tidigare har röstmottagaren genom bristande uppmärksamhet markerat fel i längden vilket är djupt beklagligt.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har också yttrat sig i LLs ärende och har anfört i huvudsak följande. Innan valkuvert mottas ska röstmottagarna i enlighet med 9 kap. 6 § vallagen kontrollera att väljaren inte redan röstat. I protokollet har noterats att hon kommit för att rösta men redan var avprickad. Det förekommer att personer felaktigt avprickas i röstlängden. I detta fall finns dock inte skäl att anta att detta påverkat valutgången.

Valnämnden i Eskilstuna kommun har yttrat sig i MMs ärende och uppgivit att nämnden kontaktade röstmottagare som arbetade i vallokalen. Längdföraren måste ha prickat av fel person i röstlängden tidigare under dagen. Någon mer detaljerad förklaring hur detta kunnat ske finns inte att ge.

Valnämnden i Enköpings kommun har yttrat sig i NNs ärende och anfört i huvudsak följande. NN nekades att rösta då hon redan var avprickad i röstlängden. Personen som röstat och uppgivit att hon var NN hade enligt anteckning i röstlängden inte röstkort eller id-handling utan identifierades av en annan person som gick i god för henne. Ordföranden i valdistriktet hänvisade henne till valnämnden om det fanns ytterligare frågor eller funderingar och där fick hon hjälp med formalia kring ett överklagande av valet.

Valmyndigheten har yttrat sig i LLs, MMs och NNs ärenden och bl.a. anfört följande.

Av 9 kap. 6 § vallagen framgår att röstmottagarna innan valkuverten tas emot ska kontrollera bl.a. att väljaren inte redan röstat i valet. Om det vid denna kontroll inte finns hinder för att ta emot valkuvertet läggs enligt 7 § samma kapitel valkuverten i valurnorna i väljarens närvaro och i samband därmed antecknas i röstlängden att väljaren har röstat.

Valmyndigheten kan konstatera att röstmottagarna har i det protokoll som förts i vallokalen antecknat att LL har vägrats rösta eftersom hon redan var avprickad i röstlängden, att en notering gjorts i röstlängden samt att hon informerats om hindret för att ta emot hennes röst.

Valmyndigheten kan konstatera att röstmottagarna har i det protokoll som förts i vallokalen antecknat att MM har vägrats rösta eftersom hon redan var avprickad i röstlängden samt att hon informerats om hindret för att ta emot hennes röst.

Valmyndigheten kan konstatera att röstmottagarna har i det protokoll som förts i vallokalen antecknat att NN vägrats rösta och som orsak uppgett "A som har intygat om hennes, nr 478 i röstlängden, identitet. Kvinnan har redan röstat intygat av […]". NN informerades om hindret för att ta emot hennes röst.

Röstmottagarna har i samtliga tre fall följt bestämmelserna i 9 kap. 6 § vallagen när de vägrat LL, MM och NN att rösta. Någon avvikelse från föreskriven ordning har inte framkommit, vilket inte hindrar att anteckningarna i röstlängderna om att de hade röstat kan vara felaktiga.

Vid varje val förekommer det att personer felaktigt avprickas i röstlängden av röstmottagarna och därför vägras att rösta (se t.ex. PM 2011-03-16 från Valprövningsnämnden, Erfarenheter av prövningen av överklaganden i 2010 års allmänna val, dnr 13-2011). I de tre överklagandena ger den befintliga utredningen inget säkert svar på orsakerna till att klagandena redan var avprickade. I yttrandet från Valnämnden i Eskilstuna kommun utesluts inte att ett misstag kan ha begåtts och att en felaktig avprickning kan ha skett tidigare under dagen beträffande MM. Någon kontakt med personerna angivna över och under MM i röstlängden har inte tagits av valnämnden. Även om röstmottagarna i samtliga tre fall skulle ha brustit i noggrannhet och uppmärksamhet och felaktigt antecknat i respektive röstlängd att LL, MM och NN redan hade röstat, dvs. att avvikelse från föreskriven ordning har skett, återstår enligt 15 kap. 13 § tredje stycket vallagen att rättelse bara kan ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av valet. Valmyndigheten anser att det inte föreligger sådana omständigheter i de tre överklagandena som i sig ger anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen.

För en samlad bedömning av hur samtliga överklaganden av valet till Europaparlamentet 2014 kan antas ha påverkat valutgången hänvisar Valmyndigheten till myndighetens yttrande den 23 juni 2014 till Valprövningsnämnden Känslighetsanalys av mandatfördelningen för val till Europaparlamentet 2014. [Känslighetsanalysen finns redovisad under rubriken Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena, Valprövningsnämndens anm.].

Felaktigt angivande av öppettider i röstningslokal på valdagen
2014:25, 2014:30 (25-2014 och 30-2014)

OO (25-2014) och PP (30-2014) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Valnämnden i Älvdalens kommun annonserade i lokalpressen att röstningslokalen i Storsäterns skola skulle vara öppen kl. 15.00–17.00 på valdagen, vilket den inte var. Trots att valnämnden kände till att öppettiden var felaktigt angiven i annonserna ändrades endast informationen på kommunens hemsida och man bemannade inte röstningslokalen under den utannonserade tiden eller hittade en lösning för dem som hade avsett att rösta i Storsäterns skola.

OO har i sitt överklagande även anfört följande. När han besökte röstningslokalen i Storsäterns skola strax efter kl. 15 på valdagen var lokalen obemannad. Vid telefonkontakt med en av kommunens kontaktpersoner hänvisades han till att rösta i Idre. Det kan vara uppskattningsvis 15–50 personer som berörts av det inträffade. Han träffade flera andra personer som också tänkt rösta i Storsäterns skola och som inte heller hade fått reda på någon ändring av öppettiden. I byn Storsätern bor flera äldre personer som inte själva har möjlighet att en söndag ta sig till vallokalen i Idre. Det finns även omkring 700 fritidshus i området och det kan ha funnits många besökare i dessa som hade tänkt förhandsrösta i Storsätern.

PP har i sitt överklagande även anfört följande. Det fanns ingen information på röstkortet om att det fanns möjlighet att rösta i Storsätern på valdagen. Vid en kontakt med Valmyndigheten ifrågasatte han varför Valnämnden i Älvdalens kommun inte meddelat Valmyndigheten att det skulle finnas möjlighet att rösta i Storsätern. Valdistriktets ordförande har vid ett tillfälle fattat ett eget beslut om röstningslokaler och öppettider utan att sammankalla valdistriktets valförrättare.

Valnämnden i Älvdalens kommun har yttrat sig beträffande OOs överklagande och i huvudsak anfört följande. Valnämnden beslutade om tider för valdagen på sitt möte den 19 mars 2014. Samtliga tider är riktigt angivna i protokollet, som var anslaget den 28 mars 2014–19 april 2014. I valportalen har valnämnden lagt in att röstningslokalen i Storsätern skulle vara öppen kl. 13–15 på valdagen. Valnämnden har också informerat om detta på kommunens hemsida och i de båda annonsblad som finns i kommunen. Dock blev på dessa ställen öppettiden för röstningslokalen i Storsäterns skola felaktigt angiven. Det angavs att röstningslokalen skulle vara öppen kl. 15–17. I annonsbladen var det inte möjligt att korrigera informationen, men den korrigerades på kommunens hemsida. Ett tjänstemannabeslut togs den 21 maj 2014, eftersom valnämndens ordförande inte gick att nå, om att valnämndens beslut om öppettider skulle gälla. Valnämndens ordförande fick besked den 23 maj 2014 och då var det svårt att med så kort varsel samla nämnden för att besluta om ett utökat öppethållande. Under valdagen röstade knappt 10 personer i röstningslokalen i Storsätern. Valnämnden vet att 4 personer var vid lokalen mellan kl. 15.15 och 15.45. Tre personer tog kontakt med kommunens kontaktperson och fick beskedet att röstningslokalen varit öppen kl. 13.00–15.00 och att närmaste vallokal var Idre kulturhus. Valnämnden erbjöd de som ringde ersättning för resekostnader. Avståndet mellan Idre och Storsätern är 34,5 kilometer. Vallokalen i Idre var öppen även för eventuella stugbesökare från andra kommuner. Hur många som berörts av den felaktiga informationen är svårt att uppskatta, men om intresset för att rösta och antalet förtidsröster varit lika stort som i kommunen i övrigt kan cirka 10 valdeltagare ha berörts.  

Valmyndigheten har yttrat sig över överklagandena och anfört följande.

Av 3 kap. 3 § vallagen följer att i val som gäller hela landet ska varje kommun ansvara för att det i kommunen finns röstningslokaler som i fråga om öppethållande, tillgänglighet och lokalisering ger väljarna goda möjligheter att rösta.

Valnämnden hade enligt egen uppgift fyra dagar på sig att säkerställa att inte den av nämnden felaktigt annonserade öppettiden fick konsekvenser för väljarnas möjligheter att rösta i Storsätern. Valnämndens eget yttrande visar på att det har funnits brister i kommunikationen inom kommunen strax före valdagen som gjort att nämnden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att rätta till sitt misstag. Nämndens agerande eller brist på agerande har därför inneburit att kommunen åsidosatt sin skyldighet enligt vallagen att se till att väljarna gavs goda möjligheter att rösta. Valmyndigheten anser att en sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § första stycket vallagen har förekommit.

Av 5 kap. 9 § vallagen framgår vilka uppgifter ett röstkort ska innehålla, bland dessa uppgifter finns vare sig röstningslokaler eller telefonnummer till kontaktpersoner. Valmyndigheten instruerar i Handbok Kommunens uppgifter vid valen 2014, s. 46, kommunerna att registrera in röstningslokaler. Det är varje kommun som själv registrerar vilken information om röstningslokaler och kontaktuppgifter som ska tryckas på röstkorten.

På PPs röstkort fanns uppgift om en röstningslokal, kommunalkontoret i Idre och den röstningslokalens öppettider. Den angivna röstningslokalen var dock inte öppen på valdagen. Mot bakgrund av att det inte är en obligatorisk uppgift att ange uppgifter om röstningslokaler på röstkort kan förhållandet att information saknades på röstkortet om möjligheten att rösta i Storsätern på valdagen inte anses vara en avvikelse från föreskriven ordning.

Enligt 15 kap. 13 § tredje stycket vallagen ska rättelse bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av valet. Vad som framkommit genom överklagandena och yttrandet av Valnämnden i Älvdalens kommun ger inte underlag för en helt säker bedömning av hur många personer som kan ha berörts av vad som inträffat. Vad OO anfört till stöd för sin bedömning är ganska allmänt hållet och gör det inte troligt att det kan ha handlat om fler personer än vad Valnämnden i Älvdalen uppskattar, dvs. ett tiotal personer. Valmyndigheten anser att sådana omständigheter på grund av de två överklagandena i sig inte föreligger som ger anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen.

För en samlad bedömning av hur samtliga överklaganden av utgången av valet till Europaparlamentet 2014 kan antas ha påverkat valutgången hänvisar Valmyndigheten till yttrandet den 23 juni 2014 till Valprövningsnämnden Känslighetsanalys av mandatfördelningen för val till Europaparlamentet 2014 [Känslighetsanalysen finns redovisad under rubriken Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena, Valprövningsnämndens anm.].

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena och Valprövningsnämndens beslut

Inledning

Nedan redogör Valprövningsnämnden inledningsvis för bl.a. bestämmelsen i 15  kap. 13 § vallagen. Därefter redovisar nämnden den känslighetsanalys som Valmyndigheten har tagit fram på uppdrag av nämnden. När det härefter gäller nämndens bedömningar i de olika ärendena redovisas dessa i samma ordning som i redogörelsen för de olika överklagandena. I ett avslutande avsnitt redovisar nämnden sin sammanfattande bedömning.

Lagrum

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande eller genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller

1. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska enligt tredje stycket ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Enligt 4 kap. 1 § första stycket vallagen utgör landet en enda valkrets för val till Europaparlamentet.

Valmyndighetens känslighetsanalys av mandatfördelningen för valet

Valmyndigheten har på uppdrag av Valprövningsnämnden gjort vissa beräkningar med utgångspunkt från resultatet för valet till Europaparlamentet. Beräkningarna avser hur många extra röster ett parti hade behövt för att ta ett mandat från ett annat parti samt hur många röster ett parti hade behövt tappa för att förlora ett mandat.

Av Valmyndighetens beräkningar framgår att det parti som hade högst jämförelsetal i sista uträkningssteget och som därmed fick det sista mandatet var Miljöpartiet de gröna.

Det framgår vidare att det hade krävts 712 extra röster för att Arbetarepartiet–Socialdemokraterna skulle ha fått det sista mandatet och att Miljöpartiet de gröna skulle ha förlorat det sista mandatet om partiet tappat 454 röster.

Valsedel för Feministiskt initiativ med en icke valbar kandidat
(11-2014)

Rösträtt vid val till Europaparlamentet har enligt 1 kap. 4 § första stycket vallagen den som har rösträtt vid val till riksdagen.

Enligt andra stycket har även en unionsmedborgare, som har rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige, rösträtt vid valet till Europaparlamentet förutsatt att han eller hon inte röstar i någon annan medlemsstat.

Valbar till Europaparlamentet är enligt 1 kap. 5 § vallagen var och en som har rösträtt enligt 4 §. En unionsmedborgare som inte är svensk medborgare är dock enligt 1 kap. 5 § andra stycket vallagen valbar endast under den ytterligare förutsättningen att han eller hon i sin hemstat inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet.

Valprövningsnämnden uppfattar i första hand AAs framställning som ett överklagande av Valmyndighetens beslut att låta framställa en valsedel som upptog en vid tiden för tryckningen icke valbar person. Detta beslut måste enligt Valprövningsnämndens mening vara att betrakta som ett beslut om valsedlar enligt 6 kap. vallagen. Ett sådant beslut är enligt 15 kap. 3 § 3 c) vallagen överklagbart. Överklagandet ska enligt 15 kap. 6 § 3 vallagen ha kommit in till beslutsmyndigheten senast inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Av 22 § förvaltningslagen följer att ett sådant beslut kan överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom emot. Valprövningsnämnden finner att beslutet inte kan anses angå AA på ett sådant sätt att han har rätt att föra talan mot det. Hans överklagande med stöd av 15 kap. 3 § 3 c) vallagen ska därför avvisas.

Emellertid kan AAs överklagande också ses som ett överklagande enligt 15 kap. 3 § 4 vallagen av Valmyndighetens beslut att fastställa utgången av valet till Europaparlamentet. Enligt 15 kap. 13 § vallagen ska i ett sådant fall Valprövningsnämnden, som framgår inledningsvis, upphäva valet i den omfattning som det behövs och förordna om omval om det vid förberedande och genomförande av valet förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller om någon otillbörligen verkat vid valet.

Enligt 15 kap. 15 § vallagen gäller dock att, om ett visst beslut ska överklagas i särskild ordning, en omständighet som avses med beslutet inte får åberopas vid prövningen enligt bl.a. 15 kap. 13 § vallagen. Som Valprövningsnämnden funnit är ett beslut att låta framställa en valsedel ett beslut enligt 6 kap. vallagen. Sådana beslut ska överklagas i särskild ordning. Valprövningsnämnden kan således vid sin prövning enligt 15 kap. 13 § vallagen inte beakta den omständigheten att Valmyndigheten låtit trycka BBs namn på valsedeln trots att hon inte var valbar.

Av Valmyndighetens yttrande framgår att myndigheten i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 8 § vallagen vid fastställelse av utgången av valet ansett BBs namn på valsedeln som obefintligt eftersom hon inte var valbar.

Valprövningsnämnden finner att vad AA anfört inte innebär att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon verkat otillbörligt vid valet. Hans överklagande med stöd av 15 kap. 3 § 4 vallagen ska därför avslås.

Felaktig (utebliven) redovisning av röst
(21-2014)

CC har gjort gällande att hon och hennes sambo lagt sina röster på ett litet parti men att endast den ena rösten har räknats och att namnet på partiet har skrivits med stor bokstav i stället för liten.

Av länsstyrelsens yttrande framgår att det för det aktuella valdistriktet finns flera röster registrerade på Övriga partier, dvs. övriga partier som inte beställt valsedlar. Endast en röst har ogiltigförklarats och den rösten avsåg inte något litet parti. Det framgår vidare att länsstyrelsen vid tiden för yttrandet hade registrerat alla röster på partier som inte beställt valsedlar. Det har enligt Valprövningsnämndens mening inte framkommit något som tyder på att röster inte har räknats och registrerats på ett korrekt sätt för det aktuella distriktet efter valet.

Valprövningsnämnden finner att utredningen i ärendet inte ger stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning när det gäller registreringen av röster på det aktuella partiet.

Felaktig redovisning av valresultatet m.m. (23-2014)

Vad DD har anfört är allmänt hållet och ger enligt Valprövningsnämnden inte grund för bedömningen att det förekommit några avvikelser från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valet.

Bristande möjlighet att rösta
(26-2014)

Enligt 3 kap. 3 § tredje stycket vallagen ansvarar i val som gäller hela landet varje kommun för att det i kommunen finns röstningslokaler som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.

I 7 kap. 4 § första stycket anges att väljare som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe får lämna sina valsedlar där genom bud.

Valprövningsnämnden avslog i sitt avgörande 2010:17 (dnr 2010-93) ett överklagande av att förtidsröstning inte hade anordnats vid vissa äldreboenden och ett sjukhus inom en valkrets vid valet till riksdagen. Valprövningsnämnden anförde i sitt beslut att valnämnden hade gjort en rimlig bedömning utifrån uppgifterna om antalet röstande på olika röstmottagningsställen vid tidigare val. Nämndens beslut att inte anordna röstmottagning på vissa äldreboenden och sjukhus hade därför inte inneburit att kommunen åsidosatt sin skyldighet enligt vallagen att se till att det finns röstningslokaler så att väljarna ges goda möjligheter att rösta. Någon avvikelse från föreskriven ordning hade alltså inte förekommit i detta avseende.

Av yttrandet från Valnämnden i Stockholms stad i det nu aktuella ärendet framgår att det inom Stockholms stad fanns 76 förtidsröstningslokaler och att valnämnden varit i kontakt med alla institutioner och vård- och äldreboenden i kommunen vid planeringen inför valet. Vid valet genomfördes förtidsröstning på 80 vård- och äldreboenden samt vid häktet. Valnämnden förordnade fyra kommunala bud.

Valprövningsnämnden anser att det inte framkommit att Valnämnden i Stockholms stad har åsidosatt kraven i vallagen på lokalisering, tillgänglighet och öppethållande i fråga om röstningslokaler. Någon avvikelse från föreskriven ordning har således inte förekommit.

Ej redovisade röster
(28-2014)

Utredningen i ärendet visar att det vid tidpunkten för Valmyndighetens yttrande fanns fyra röster registrerade med namn likartade det i överklagandet angivna partinamnet. Valmyndigheten har härefter upplyst om att det inte registrerats ytterligare röster.

Valprövningsnämnden finner att utredningen inte ger stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning när det gäller redovisningen av röster på det aktuella partiet.

Saknade röster – begäran om omräkning av alla handskrivna valsedlar
(31-2014)

GG och HH har gjort gällande att handskrivna valsedlar med texten raddasverige.nu/GG samt handskrivna valsedlar för HH-raddasverige.nu som lämnats in inte har räknats i valet till Europaparlamentet. I vart fall ska fem valsedlar med GGs namn ha lämnats in i tre olika vallokaler i Norrköping.

Av yttrandet från länsstyrelsen i Östergötland framgår att det inom tre valdistrikt i Norrköpings kommun funnits totalt 4 röster med partibeteckningen raddasverige.nu med GGs namn tillskrivet samt 1 sådan röst inom ett valdistrikt i Mjölby kommun samt att dessa röster har räknats som röster på partiet raddasverige.nu och som ett övrigt parti. Det framgår vidare att det inte har funnits någon valsedel med namnet HH.

Av Valmyndighetens redovisning framgår att det den 27 juni 2014 i landet fanns totalt 101 röster registrerade på partier med namn som liknar det nu aktuella partiets bland partier som inte har beställt valsedlar.

Valmyndigheten har i ett kompletterande yttrande den 29 juli 2014 upplyst om att det den dagen fanns 110 röster registrerade på olika varianter av Rädda Sverige, dvs. 9 fler än den 27 juni 2014. Valmyndigheten har vidare upplyst om att det finns 1 röst registrerad på HH i Arvika och 1 på GG i Forshaga, båda i Värmland.

Valprövningsnämnden finner att utredningen i ärendet inte ger stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning när det gäller registreringen av röster på det aktuella partiet.

Redovisning av röster i ett valdistrikt
(15-2014)

I samband med röstmottagning i vallokal ska enligt 9 kap. 5 § vallagen – om kraven på hur ytterkuvert för budröst ska ha gjorts i ordning är uppfyllda – röstmottagarna, sedan budets identitet har kontrollerats, öppna ytterkuvertet och kontrollera att detta innehåller valkuvert. Innan valkuvert tas emot ska röstmottagarna enligt 9 kap. 6 § vallagen kontrollera att

1. kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning är uppfyllda, och
2. väljarna enligt röstlängden
   a) har rösträtt i de val som valsedlarna gäller, och
   b) inte redan har röstat.

                 Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert, ska röstmottagarna enligt 9 kap. 7 § första stycket vallagen, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. Enligt andra stycket samma bestämmelse ska det i röstlängden anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats.

Valprövningsnämnden finner att det förhållandet att budrösterna prickats av utan att läggas i valurnan innebär att det förekommit en avvikelse från föreskriven ordning.

Felaktigt registrerade röster
(16-2014)

Aktuella författningsbestämmelser framgår av Valmyndighetens yttrande i ärendet.

Frågan i ärendet gäller hur partier med liknande beteckningar ska registreras.

Av utredningen i ärendet framgår att det i JJs och KKs valdistrikt finns tre giltiga röster på partier som inte har beställt valsedlar och att två av rösterna är registrerade av länsstyrelsen under partibeteckningen Svenkarnas parti. Efter det att Länsstyrelsen i Jämtlands län kontrollerat valsedlarna har det visat sig att den partibeteckningen är felaktig. På valsedlarna stod det Svenskarnas parti.

Valmyndigheten har i sitt yttrande redogjort för funktionen hos länsstyrelsernas och valadministrationens gemensamma it-stöd vad gäller registrering av giltiga valsedlar för partier som inte har tryckta valsedlar. Valmyndigheten anser det troligt att även övriga 56 röster som har registrerats under partibeteckningen Svenkarnas parti är felregistrerade av länsstyrelserna.

Valprövningsnämnden finner utrett att det vid registreringen av röster på det aktuella partiet har förekommit avvikelser från föreskriven ordning.

Väljare har vägrats rösta därför att de redan var avprickade i röstlängden
(20-2014, 27-2014, och 29-2014)

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen ska röstmottagarna i protokollet anteckna om röstmottagarna har vägrat ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Det framgår av utredningen att LL, MM och NN förvägrats att rösta på grund av att de redan var avprickade i röstlängden. Det är inte möjligt att mot bakgrund av utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Utredningen tyder dock på att det berott på att de berörda tidigare felaktigt avprickats i röstlängden. Om så skett är det fråga om avvikelser från föreskriven ordning.

Felaktigt angivande av öppettider i röstningslokal på valdagen
(25-2014 och 30-2014)

Utredningen i ärendet visar att de annonserade öppettiderna för röstningslokalen i Storsätern var felaktiga. Valprövningsnämnden finner därför att det i detta avseende får anses ha förekommit en avvikelse från föreskriven ordning.

Av 5 kap. 9 § vallagen framgår att ett röstkort bl.a. ska innehålla uppgift om väljarens vallokal och dess öppettider. Däremot finns inte i vallagen något krav på att uppgifter ska finnas om vilka röstningslokaler som har inrättats. Av en kopia av PPs röstkort framgår att uppgifter om hans vallokal – kulturhuset i Idre – och dess öppettider har angetts på röstkortet. Den omständigheten att uppgift om röstningslokalen i Storsätern inte framgått av röstkortet har därför inte inneburit att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Sammanfattande bedömning av överklagandena

Inledningsvis konstaterar Valprövningsnämnden att AAs överklagande (11-2014) i den del som gäller hans rätt att överklaga beslutet om framställning av valsedlar ska avvisas. Vad gäller hans överklagande i övrigt har Valprövningsnämnden inte funnit att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning eller att någon verkat otillbörligt vid valet. Överklagandet i den delen ska därför avslås.

När det gäller ärendena som angår CC (21-2014), DD (23-2014), EE (26-2014), FF (28- 2014) samt GG och HH (31-2014) har Valprövningsnämnden funnit att utredningen inte visar att det förekommit några avvikelser från föreskriven ordning. Såvitt gäller DD överklagande har det inte heller visats att någon otillbörligen verkat vid valet. Samtliga dessa överklaganden ska därför också avslås.

Däremot konstaterar Valprövningsnämnden att det i de ärenden som angår II (15-2014), JJ och KK (16-2014), OO (25-2014) och PP (30-2014) vid genomförande av valet förekommit olika avvikelser från föreskriven ordning i den mening som avses i 15 kap. 13 § vallagen. Vad angår LLs (20-2014), MMs (27-2014) och NNs (29-2014) ärenden är det troligt att sådana avvikelser har förekommit.

När det gäller överklagandet i ärende 16-2014 får det anses uteslutet att avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på mandatfördelningen eller på utgången i övrigt av valet eftersom det rör sig om ett parti som inte – även med eventuella felaktigheter beaktade – skulle ha fått minst fyra procent av rösterna i hela landet (14 kap. 6 § tredje stycket vallagen). Även detta överklagande ska därför avslås.

Valmyndighetens känslighetsanalys visar att det var Miljöpartiet de gröna som fick det sista mandatet i valet och att, allt annat oförändrat, det skulle ha krävts ytterligare 712 röster till Arbetarepartiet–Socialdemokraterna för att i stället det partiet skulle ha fått det sista mandatet eller 454 färre röster till Miljöpartiet de gröna för att det partiet skulle ha förlorat det sista mandatet.

Mot denna bakgrund anser Valprövningsnämnden att de avvikelser som redovisats när det gäller hantering av budröster (15-2014), avprickning i röstlängd (20-2014, 27-2014 och 29-2014) och felaktigt angivna öppettider (25-2014 och 30-2014) inte med fog kan antas ha inverkat på mandatfördelningen eller på utgången i övrigt av valet. Dessa överklaganden ska därför också avslås.

Valprövningsnämndens beslut

AAs överklagande avvisas i den del det avser överklagande med stöd av 15  kap. 3 § 3 c) vallagen och avslås i övrigt.

Övriga överklaganden avslås.

På Valprövningsnämndens vägnar

QQ

RR

Expedition
Klagandena
Valmyndigheten
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Länsstyrelsen i Östergötland
Valnämnden i Stockholms stad
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Valnämnden i Överkalix kommun
Valnämnden i Göteborgs stad
Valnämnden i Eskilstuna kommun
Valnämnden i Älvdalens kommun