Nekad att rösta samt allmänna påståenden om fel vid den slutliga rösträkningen m.m. - avslag

Valprövningsnämndens beslut 80-2022

Beslutet omfattar ärendena 80 och 195-2022.

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022.

Redogörelse för överklagandena

AA (dnr 80-2022) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Det står helt klart att det förekommit omfattande fusk i kontrollräkningen och det har saknats valsedlar från högerpartier på flera valplatser. Man har felaktigt markerat röstsedlar som blanka eller ogiltiga. Det har inte varit ett demokratiskt säkert val med kontrollanter utifrån och valresultatet har därmed manipulerats i sista räkningen när man insett att Sverigedemokraterna låg som näst största parti. Man har flyttat röster från högerblocket till vänster. Med så få distrikt kvar är det inte möjligt att vissa högerpartier som Sverigedemokraterna kan tappa så mycket till vänsterblockets fördel.

AA har till överklagandet bifogat skärmdumpar.

BB (dnr 195-2022) har också överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Han vill veta vad han ska göra då hans röster inte accepterades. Någon i vallokalen hade använt hans röst och noterat honom i röstlängden. Det är alltså någon som jobbade i vallokalen som slarvat. 

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Valfusk (ärende 80-2022)

Valmyndigheten har efterfrågat yttrande hos Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Länsstyrelsen uppger att de utifrån uppgifterna i överklagandet inte ser att det skulle ha förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning i val till riksdagen för Västernorrlands läns valkrets. Uppgifterna i överklagan ger heller inget stöd för att valresultatet på något sätt skulle ha påverkats.

Felaktig avprickning (ärende 195-2022)

Valmyndigheten har efterfrågat yttrande hos valnämnden i Sundsvalls kommun. Valnämnden har anfört att enligt väljaren nekades han att rösta då han redan var felaktigt avprickad i röstlängden. När dylika händelser sker noteras detta i protokollet, efter att försök till rättelse görs om möjligt. Ordförande/vice kontaktar enligt överenskommelse vid utbildningen även ansvarig vid valkansliet för att fråga då det är ytterst olyckligt när dylikt inträffar. Detta har inte skett, personen är inte noterad i protokollet som nekad röstad och i samtal med ansvariga i vallokalen känner de inte igen att en sådan händelse inträffat. Utan uppgifter på personens nummer i röstlängd eller personnummer kan inte en fortsatt utredning genomföras för att se om noteringar gjorts i röstlängden.

Gällande regler

Enligt 9 kap. 6 och 7 §§ vallagen ska röstmottagarna, innan valkuvert tas emot, kontrollera att väljarna enligt röstlängden inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats. Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekats att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation. En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

Känslighetsanalys

Valmyndigheten bedömer att det är mycket svårt att göra en känslighetsanalys utifrån vad som anförs i överklagandet med ärendenummer 80-2022, då konkreta värden inte omnämns i överklagan. 

Vad gäller överklagandet med ärendenummer 195-2022 är frågan om en (1) valsedel i Västernorrland kunnat påverka valet till riksdagen.

Riksdagsvalet är valkretsindelat. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Mandatfördelningen kan påverkas i tre olika steg av mandatberäkningen:

1. Totalfördelningen av mandat mellan partier, sett till antalet röster per parti i hela riket.
2. Fördelningen av fasta mandat mellan partier, per valkrets.
3. Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar, för partier som ska tilldelas ytterligare mandat utöver de fasta mandaten.
   
   Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Västernorrland i de tre olika stegen är:

1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 941 eller fler röster för att få det sista mandatet i riksdagen.
2. Samtliga partier hade behövt ytterligare 1 602 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i Västernorrland.
3. Samtliga partier hade behövt ytterligare 712 eller fler röster för att få det sista utjämningsmandatet i Västernorrland.
   
   Sannolikheten att en (1) röst i Västernorrland skulle påverka valresultatet i valet till riksdagen är därmed 0 procent.
   
   Valmyndighetens bedömning
   
   Valmyndigheten konstaterar att de bilder som klaganden i ärende 80-2022 bifogat visar det preliminära valresultatet till riksdagen när 6 264 av 6 578 valdistrikt räknats respektive det slutliga valresultatet när 11 av 6 578 valdistrikt räknats. Det är naturligt att det sker vissa förändringar i valresultatet mellan den preliminära och den slutliga röstomräkningen. Det är emellertid omöjligt att dra några slutsatser kring det slutliga valresultatet efter att endast 11 valdistrikt räknats. Valmyndigheten bedömer att det av vad klaganden framfört inte framgår att det har skett en avvikelse från föreskriven ordning.
   
   Klaganden i ärende 195-2022 har framfört att han vägrats att rösta och att det skett en felaktig avprickning i röstlängden. Av valnämndens yttrande framgår dock att de inte har några uppgifter som stöder att klaganden skulle ha nekats att rösta.
   
   En felaktig avprickning är enligt Valmyndigheten en avvikelse från föreskriven ordning. Här går dock inte med säkerhet att konstatera att klaganden nekats att rösta och Valmyndigheten anser därmed inte att det går att konstatera att det skett en avvikelse från föreskriven ordning. Som framgår av känslighetsanalysen kan emellertid en eventuell avvikelse från föreskriven ordning oavsett inte med fog antas ha inverkat på valutgången. 

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Valprövningsnämndens bedömning

Det som AA framfört (dnr 80-2022) är allmänt hållet och kan inte ligga till grund för bedömningen att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning vid valet. Detsamma gäller frågan att någon hindrat röstningen, förvanskat röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

AAs överklagande ska därför avslås.

När det gäller BBs överklagande (dnr 195-2022) saknas uppgifter från valnämnden om att han nekats att rösta. I det fall han felaktigt varit avprickad är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för BB. Valprövningsnämnden finner dock att utredningen i ärendet inte ger stöd för att BB varit felaktigt avprickad eller nekats att rösta. Av Valmyndighetens känslighetsanalys framgår därutöver att den avvikelse BB hävdar har skett beträffande avprickningen i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

BBs överklagande ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.