Nekad att rösta och röstmottagares hantering av valkuvert - avslag
Valprövningsnämndens beslut 66-2022
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 7 december 2022
- Ämnesord
- Röstningsförfarandet
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022. Vidare fastställde Länsstyrelsen i Kronobergs län i beslut den 22 och 23 september 2022 utgången av valen till kommunfullmäktige i Växjö kommun respektive regionfullmäktige i Kronobergs län.
Redogörelse för överklagandet
AA har överklagat Valmyndighetens och länsstyrelsens beslut samt anfört i huvudsak följande. När han skulle rösta i sin vallokal på valdagens kväll var hans namn redan avprickat. Hans valkuvert lades därför inte ner i valurnan, utan lades åt sidan tillsammans med hans röstkort för senare hantering. Tidigare under dagen hade han inte varit på den ort där vallokalen låg, så han kan inte ha röstat tidigare. Att inte tillåtas att rösta är en allvarlig inskränkning i en demokrati. Han vill veta vad som hände med hans röster efter det att de lades åt sidan och anser att valresultatet tills vidare inte går att fastställa.
Valnämnden i Växjö kommuns yttrande
Valnämnden i Växjö kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.
Gällande omständigheterna som anges i överklagandet har valnämnden varit i kontakt med ordföranden för aktuellt valdistrikt (Öjaby södra-Räppe). Ordföranden har bekräftat att man efter att ha konstaterat att AA redan var avprickad i röstlängden ändå tagit emot valkuverten och röstkortet och lagt dessa i ett eget omslag. Valkuverten har inte lagts ner i valurnan och omslaget med rösterna har lämnats till valnämnden i den röda valkassen. Som framgår av bilaga 1 förvarar valnämnden omslaget med valkuverten fram till att samtliga val vinner laga kraft.
Ordföranden för valdistriktet Öjaby Södra-Räppe har meddelat valnämnden att man inte vet om en felaktig avprickning har skett i det aktuella fallet.
Valnämnden vill emellertid påtala att vi tar denna fråga på största allvar och har lagt kraft vid de obligatoriska utbildningarna för röstmottagare på att påtala vikten av att korrekt avprickning i röstlängden sker, exempelvis genom att röstmottagare alltid måste använda linjal. Har en felaktig avprickning skett i detta fall beklagar vi det.
Valnämnden bifogade följande e-brev som den skickat till AA den 13 september 2022.
Vi har undersökt detta nu. Eftersom du redan var avprickad i röstlängden så skulle du egentligen inte fått lämna dina valkuvert i vallokalen, även om du prickats av misstag. Dina valkuvert har tagits om hand här på kommunen men inte öppnats naturligtvis. Om du vill få tillbaka dina kuvert så får du det. Kontakta oss i så fall om när du kan hämta dem. Om du väljer att inte hämta dem kommer vi destruera valkuverten i syfte att bevara din valhemlighet.
Valmyndighetens yttrande
Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.
[…] Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.
Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekas att rösta (VAL‑391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas i en sådan situation.
En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången i valet hos Valprövningsnämnden.
[– – –]
Av omständigheterna i ärendet framgår att klaganden vägrats att rösta och att klaganden anser att en felaktig avprickning skett i röstlängden. Av valnämndens yttrande framgår inte om valdistriktet övervägt om det är möjligt att korrigera den eventuellt felaktiga avprickningen.
En felaktig avprickning är enligt Valmyndigheten en avvikelse från föreskriven ordning. Som framgår av känslighetsanalysen kan avvikelsen dock inte med fog antas ha inverkat på valutgången.
Valmyndigheten har även redovisat känslighetsanalyser avseende valen. I den analys som avsåg valet till riksdagen har Valmyndigheten anfört följande.
Frågan är om en (1) valsedel i Kronobergs riksdagsvalkrets kunnat påverka valet till riksdagen.
Riksdagsvalet är valkretsindelat. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Mandatfördelningen kan påverkas i tre olika steg av mandatberäkningen:
- Totalfördelningen av mandat mellan partier, sett till antalet röster per parti i hela riket.
- Fördelningen av fasta mandat mellan partier, per valkrets.
- Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar, för partier som ska tilldelas ytterligare mandat utöver de fasta mandaten.
Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Kronobergs riksdagsvalkrets i de tre olika stegen är:
- Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 941 eller fler röster för att få det sista mandatet i riksdagen.
- Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 897 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i Kronobergs riksdagsvalkrets.
- Samtliga partier hade behövt ytterligare 852 röster eller fler för att få det sista utjämningsmandatet i Kronobergs riksdagsvalkrets.
Sannolikheten att en (1) röst i Kronobergs riksdagsvalkrets skulle påverka valresultatet i valet till riksdagen är därmed 0 procent.
I känslighetsanalyserna avseende valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige har Valmyndigheten anfört följande:
Kommunfullmäktige i Växjö kommun
Frågan är om en (1) röst i valet till kommunfullmäktige i Växjö kunnat påverka valresultatet.
Växjö kommun är inte valkretsindelad, varför endast totalfördelningen av mandat kan komma att påverkas.
Samtliga partier hade behövt 33 eller fler röster för att kunna ta ett mandat mer i Växjö kommunfullmäktige.
Sannolikheten att en (1) röst i Växjö skulle påverka valresultatet i valet till kommunfullmäktige är därmed 0 procent.
Regionfullmäktige i Region Kronoberg
Frågan är om en (1) röst i valet till regionfullmäktige i Kronoberg kunnat påverka valresultatet.
Region Kronoberg är inte valkretsindelad, varför endast totalfördelningen av mandat kan komma att påverkas.
Samtliga partier hade behövt 222 eller fler röster för att kunna ta ett mandat mer i Kronobergs regionfullmäktige.
Sannolikheten att en (1) röst i Kronoberg skulle påverka valresultatet i valet till regionfullmäktige är därmed 0 procent.
Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet
Gällande rättBestämmelser om röstmottagning i en vallokal finns i 9 kap. vallagen (2005:837). Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt och inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert, ska röstmottagarna, enligt 9 kap. 7 §, därefter i väljarens närvaro lägga kuverten i valurnan och markera detta i röstlängden.
Under röstmottagningen ska röstmottagarna, enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874), i protokollet anteckna om röstmottagarna har vägrat ta emot valkuvert och anledningen till detta.
Valprövningsnämnden ska, enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen, upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen
- om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
- om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden enligt bestämmelsens andra stycke i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse. I tredje stycket anges att rättelse ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Det framgår av handlingarna i ärendet att AA redan var avprickad i röstlängden när han skulle rösta i sin vallokal. Röstmottagarna tog trots det emot hans valkuvert, men lade dem inte i valurnan utan i ett särskilt omslag som lämnades till valnämnden. Ordföranden i valdistriktet har uppgett till valnämnden att man inte vet om avprickningen av AA var felaktig.
Eftersom det inte gick att säkerställa att markeringen i röstlängden om att AA redan hade röstat var felaktig, borde röstmottagarna ha vägrat att ta emot hans valkuvert och gjort en anteckning om det inträffade i protokollet. Det är en avvikelse från föreskriven ordning att de tog emot valkuverten.
Det kan inte uteslutas att avprickningen av AA i röstlängden har gjorts av misstag. Exempelvis kan det hända att han felaktigt prickats av när någon annan röstat. Om så har skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för AA.
För att Valprövningsnämnden ska upphäva ett val och besluta om omval eller besluta om rättelse genom en mindre ingripande åtgärd, krävs det att en konstaterad avvikelse med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Eftersom AA valkuvert aldrig lades i valurnan, kan valutgången inte ha påverkats av att röstmottagarna felaktigt tog emot valkuverten.
Det framgår vidare av Valmyndighetens känslighetsanalyser att sannolikheten är noll för att en enda ytterligare röst skulle ha påverkat utgången av något av de tre valen. Den avvikelse som kan ha förekommit när AA prickades av i röstlängden kan därmed inte heller med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Överklagandet ska därför avslås.
Valprövningsnämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.