Något hinder att utse redan vald revisor i en kommun till ersättare i kommunfullmäktige i samma kommun har inte ansetts föreligga

Valprövningsnämndens beslut 23-2011

Länsstyrelsen beslutade den 30 juni 2011 att utse A A till ny ersättare för Moderata Samlingspartiet i kommunfullmäktige i Kumla kommun.

A A har överklagat länsstyrelsens beslut. Som grund för sitt överklagande har han anfört att han är vald till revisor i Kumla kommun och att han då inte enligt kommunallagen (1991:900) samtidigt kan sitta i fullmäktige.

Länsstyrelsen har i yttrande anfört följande.

A A har utsetts till ny ersättare för Moderata Samlingspartiet i enlighet med bestämmelserna i 14 kap. vallagen (2005:837). Av 4 kap. 6 a § kommunallagen (1991:900) framgår att den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige inte är valbar som revisor i den kommunen. Länsstyrelsen kan dock inte se att det i 4 kap. 6 a § 3 st finns något valbarhetshinder att tillämpa vid efterträdarval till ledamot eller ersättare i fullmäktige av någon som redan är vald revisor i kommunen. Länsstyrelsen anser att överklagandet ska avslås.

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört bl.a. följande.

Lydelsen i 4 kap. 6 a § /kommunallagen (1991:900)/ trädde i kraft den 4 februari 2010 genom lag (2010:51) om ändring av kommunallagen. Den genomförda ändringen har behandlats av konstitutionsutskottet i betänkande 2009/10:KU16. Av betänkandet framgår att syftet med ändringen i lagen har varit att stärka oberoendet i den kommunala revisionen genom att den som innehar uppdrag som ledamot eller ersättare i fullmäktige inte ska vara valbar som revisor inom den kommunen. Det omvända förhållandet, att en person först väljs till revisor och därefter genom efterträdarval utses till ledamot eller ersättare i fullmäktige, omnämns dock inte.

Valmyndigheten konstaterar att syftet med ändringarna i kommunallagen varit att undvika en situation där en person samtidigt innehar uppdrag som revisor och som ledamot eller ersättare i kommunfullmäktige. Bestämmelsen i kommunallagen beaktar dock inte den omvända situation som inträffat i ärendet då A A först valts till revisor och därefter utsetts till ersättare i fullmäktige. Valmyndigheten bedömer därför att länsstyrelsen i sitt beslut att utse A A som ersättare i kommunfullmäktige i Kumla har följt de bestämmelser om valbarhet som återfinns i kommunallagen.

Valprövningsnämndens bedömning

Enligt 14 kap. 23 § vallagen (2005:837) ska länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande göra nya uträkningar och fastställa ytterligare en ersättare för varje ledamot som berörs om en ersättare i kommunfullmäktige har utsetts till ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak. Vid uträkningen ska 14 kap. 16 § vallagen tillämpas.

Av 4 kap. 6 a § första stycket kommunallagen (1991:900) framgår att den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige inte är valbar som revisor inom den kommunen eller det landstinget. Av tredje stycket framgår att den som är vald till revisor inom den kommunen eller det landstinget inte är valbar som 1) ledamot eller ersättare i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller 2) ledamot eller ersättare i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§.

Enligt 4 kap. 8 § kommunallagen upphör ett uppdrag som förtroendevald genast om den förtroendevalde upphör att vara valbar.

Kommunfullmäktige i Kumla kommun utsåg den 15 november 2010 A A till revisor i kommunen för perioden januari 2011 – december 2014.

Länsstyrelsen i Örebro län utsåg den 30 juni 2011 A A till ny ersättare i kommunfullmäktige för Moderata Samlingspartiet.

A A har utsetts till ersättare i enlighet med bestämmelsen i 14 kap. 23 § jämförd med 4 kap. 16 § vallagen. Något valbarhetshinder har inte förelegat. Valprövningsnämnden konstaterar således att länsstyrelsens beslut att utse A A som ersättare var riktigt. Av nu anförda skäl ska överklagandet avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.