Konstaterade avvikelser från föreskriven ordning har inte med fog kunnat antas ha inverkat på fördelningen av mandat vid valet till riksdagen eller valutgången i övrigt

Valprövningsnämndens beslut 92 m.fl.-2010

Beslutet har, såvitt gäller Göteborgs kommuns valkrets, överklagats av A A, B B, C C, D D, E E, F F, G G, H H, I I, J J, K K, L L, M M, N N, O O, P P, Q Q och R R. 

Valmyndigheten har i yttrande över överklagandena anfört att N N, O O, P P, D D, C C, Q Q och R R inte haft rösträtt vid valet till riksdagen i Göteborgs kommuns valkrets, att de därmed inte är klagoberättigade såvitt avser denna valkrets och att deras överklaganden därför bör avvisas. I övrigt har myndigheten avstyrkt bifall till överklagandena. 

Hanteringen av förtidsröster från Halmstads och Tranås kommuner

Q Q har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Enligt 10 kap. 5 § vallagen åligger det valnämnden att vidarebefordra i röstningslokal avlämnade förtidsröster till berörda kommuner. Denna skyldighet har åsidosatts av bl.a. valnämnden i Halmstads kommun, eftersom omkring 200 förtidsröster inte sänts vidare till respektive kommun. 29 av dessa förtidsröster avsåg Göteborgs kommun. Det krävs endast 19 röster för en förändrad mandatfördelning i valkretsen Göteborgs kommun. Det finns därför fog för antagandet att mandatfördelningen i Göteborg hade kunnat vara annorlunda om de för Göteborg kommun avsedda förtidsrösterna räknats vid den slutliga röstsammanräkningen. Det inträffade utgör en allvarlig avvikelse från föreskriven ordning. Valprövningsnämnden bör därför förordna om omval i valkretsen.

J J har överklagat valet och anfört bl.a. följande. 29 förtidsröster från röstberättigade i Göteborgs kommun skickades aldrig vidare av valnämnden Halmstads kommun och kunde därför inte räknas med vid den slutliga röstsammanräkningen. Det inträffade utgör en avvikelse från föreskriven ordning vid genomförande av val. På grund av denna avvikelse har 29 röster inte ingått i den slutliga sammanräkningen vad gäller riksdagsvalet i Göteborgs kommuns valkrets. Dessa 29 röster överskrider med råge det antal röster som krävs för att förändra tilldelningen av det sista fasta mandatet i valkretsen. Valprövningsnämnden bör därför förordna om omval, förnyad sammanräkning eller annan mindre ingripande åtgärd.

P P och R R har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Ett stort antal förtidsröster glömdes bort i Halmstads kommun på grund av bristande kontrollrutiner. Enligt uppgift skulle 29 röster distribueras till Göteborg, där Folkpartiet liberalerna saknade nio röster för att få ytterligare ett mandat. Eftersom årets val var så pass jämnt och slarvet kan ha påverkat valutgången bör det förordnas om omval.

D D har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Det har förekommit oegentligheter och grovt slarv. Bl.a. har det i Halmstad kvarglömts 238 förtidsröster, varav 29 skulle till Göteborg. Dessa 29 röster skulle mycket väl ha kunnat påverka utgången av valet och gett Folkpartiet liberalerna ytterligare ett mandat. Detta slarv är häpnadsväckande och kräver ett omval.

K K har överklagat valet såvitt avser Göteborg kommuns valkrets och hänvisat till att förtidsröster från Halmstad inte räknades. 

N N har överklagat valet och anfört att rösträkningen fallerat i fråga om behandlingen av bl.a. förtidsrösterna i Göteborgs kommuns valkrets. 

E E har överklagat valet och anfört bl.a. följande. På grund av vårdslöshet med röstsedlar har inte samtliga röster räknats. Dessa röster hade kunnat påverka valresultatet. Omval bör därför ske i Göteborgs kommuns valkrets.

F F, H H, G G och I I har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Det har förekommit vårdslöshet vid hanteringen av valsedlar som inte räknats. Dessa valsedlar skulle med största sannolikhet ha påverkat valresultatet. Omval ska därför ske.

A A har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Eftersom röster försvunnit eller ogiltigförklarats har de inte räknats med vid den slutliga röstsammanräkningen. Detta är att betrakta som synnerlig oaktsamhet mot medborgarnas rättigheter i ett demokratiskt samhälle. Det bör därför förordnas om omval.

O O har överklagat valet och anfört att det förekommit oegentligheter vad gäller hanteringen vid den s.k. onsdagsräkningen i bl.a. Göteborgs kommuns valkrets.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandena och anfört bl.a. följande. Från Halmstads valnämnd har 29 förtidsröster, som skulle ha skickats till Göteborgs valnämnd, inte kunnat godkännas. I riksdagsvalet ligger Folkpartiet liberalerna 19 röster från att ta det sista mandatet från Arbetarepartiet- Socialdemokraterna. Mot bakgrund av röstfördelningen mellan partierna är det osannolikt att det av de 29 underkända förtidsrösterna skulle finnas så många röster för Folkpartiet liberalerna att valresultatet skulle påverkas.

Valmyndigheten har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandena och anfört bl.a. följande. Ett antal förtidsröster blev felaktigt liggande hos valnämnden i Halmstads kommun. De hann därför inte distribueras till alla övriga berörda valnämnder i sådan tid att de kunde beaktas vid nämndernas preliminära rösträkning enlig 12 kap. vallagen, den s.k. onsdagsräkningen. Antalet väljare vars röster i riksdagsvalet således aldrig kom att räknas uppgick till högst 29 såvitt avser valkretsen Göteborgs kommun. Vad som sålunda förekommit utgör en sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 vallagen. Länsstyrelsernas slutliga röstsammanräkning avser endast röster som har lagts ned i och därefter tagits upp ur en valurna antingen i vallokal eller vid valnämndens onsdagsräkning. Att Valnämnden i Halmstads kommun har hanterat de nu aktuella förtidsrösterna på ett felaktigt sätt har därför inte kunnat påverka rösträkningen, eftersom valkuverten aldrig lagts i någon urna. Det är alltså inte möjligt för länsstyrelsen att genom en förnyad sammanräkning beakta dessa röster (se 11 kap. 5 § vallagen). Enligt Valmyndighetens beräkningar avseende valkretsen Göteborgs kommun skulle – allt annat oförändrat – ett fast mandat ha tilldelats Folkpartiet liberalerna i stället för Arbetarepartiet- Socialdemokraterna, om det förstnämnda partiet fått ytterligare 19 röster. Med beaktande av partiernas styrkeförhållanden i den aktuella valkretsen måste det bedömas som mycket osannolikt att det bland de 29 rösterna skulle finnas minst 19 som avser Folkpartiet liberalerna och som därmed skulle kunna påverka mandatfördelningen där, alldeles särskilt som detta förutsätter att Arbetarepartiet-Socialdemokraterna inte skulle få någon av de aktuella rösterna. Valmyndigheten kan därför inte finna att de felaktigheter som i denna del förekommit hos valnämnden i Halmstads kommun med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Det saknas därför grund för förordnande om omval vid valet till riksdagen i valkretsen Göteborgs kommun.  

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i ett till Valprövningsnämnden ingivet yttrande uppgett att två förtidsröster kvarglömts i Tranås och således inte skickats vidare till valnämnden i Göteborgs kommun.

Budröstning

M M har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Enligt vad som framkommit i tidningar och på TV var det bara 19 röster som skiljde mellan två partier när det sista mandatet skulle fördelas. En okulär besiktning av de budröster som lämnats in i Göteborgs olika stadsdelar visar att antalet budröster som godkänts på tveksamma eller direkt felaktiga grunder är betydligt större. Minst 148 budröster som inkluderats i valresultatet borde rätteligen ha underkänts på grund av större eller mindre avvikelser från vallagens tydliga regler om hur en budröst ska avlämnas. Vid en genomgång av kuverten hos valnämnden i Göteborg har det framkommit en lång rad flagranta fel vad gäller budröster, som trots det har godkänts. Sålunda har det förekommit att budet inte kryssat i vem han eller hon är, vilket omöjliggör en granskning huruvida budet hade rätt att tjänstgöra som bud. Vidare har bud angett sig vara lantbrevbärare utan att styrka detta på sätt som föreskrivs. På vissa kuvert har väljaren, vittnet eller budet missat att ange ett av följande, nämligen namn, adress, personnummer eller att underteckna kuvertet. I minst ett fall har en person lyckats rösta två gånger, vilket godkänts. Slutligen har det förekommit att delar av väljarens, budets eller vittnets personnummer har saknats. Hanteringen av budrösterna är så pass tveksam att den inte kan läggas till grund för att fastställa valresultatet. Valprövningsnämnden har därför att förordna om omval eller någon annan mindre ingripande åtgärd som krävs för att säkerställa att ett korrekt valresultat kan fastställas.

M M har gett in kopior av 148 ytterkuvert som enligt hans uppfattning inte borde ha godkänts.

Valnämnden i Göteborgs kommun har i yttrande anfört bl.a. följande. Nämnden har med anledning av M Ms överklagande hållit en förrättning den 14 oktober 2010 varvid totalt 1 886 godkända ytterkuvert vid budröstning har granskats. Det har inte framkommit något som talar för att det förekommit ett allmänt eller organiserat fusk. Det är exempelvis inte så att en och samma person förekommer som bud eller vittne vid ett uppseendeväckande antal tillfällen. Granskningen har gett vid handen att sammanlagt 133 godkända budröstningskuvert saknar vissa uppgifter. Den helt dominerande faktorn av dessa 133 är 106 kuvert där det inte angetts i kryssrutorna vilken relation budet har till väljaren. För många av dessa kuvert gäller det förhållandet att väljare och bud har samma efternamn, vilket skulle kunna tyda på släktskap. För 23 av kuverten saknas vissa uppgifter eller att kuverten har ofullständiga sådana, exempelvis adress för vittne eller bud (14 stycken) eller ofullständigt personnummer på bud eller vittne (4 stycken) eller en kombination av båda (5 stycken). Inget av dessa kuvert saknade så många uppgifter så att vittne eller bud inte skulle kunna spåras. För flera av dessa kuvert gällde också det förhållandet att väljare och bud har samma efternamn. Ett av kuverten saknade helt uppgift om vittne. Detta är så uppseendeväckande att frågan är om kuvertet inte lagts i fel omslag. Ett av kuverten har en ofullständig signatur av lantbrevbärare. Lantbrevbäraren har inte stämplat eller angett sin anställningskod eller liknande. Det kan också förhålla sig så att ett bud har undertecknat på fel sida av kuvertet. Däremot fann förrättningen omkring 10-15 kuvert där budet undertecknat på både bud och lantbrevbärarsidan av kuvertet. I en del fall hade det dragits ett enkelt streck över namnteckningen på lantbrevbärarsidan för att visa att namnteckningen var felaktigt placerad och i andra fall inte. Dessa kuvert ansåg förrättningen vara godkända. Förrättningen fann också två kuvert från samma väljare med samma vittne och bud. Det skulle kunna vara dessa båda kuvert som M M tolkat som att någon har röstat två gånger. Det skulle i så fall innebära två markeringar i längden, vilket förrättningen betraktar som uteslutet. Det troliga är i stället att väljaren vid ett tillfälle bestämt sig för att rösta i exempelvis riksdagsvalet och vid ett senare tillfälle bestämt sig för att rösta i något av de båda andra valen. Härutöver fann förrättningen två kuvert från två olika väljare där vittne och bud var samma person. Även detta finner förrättningen så uppseendeväckande att fråga är om kuverten inte är lagda i fel omslag.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Det framgår av valnämndens yttrande att ett av kuverten helt saknade uppgift om vittne och att två kuvert hade samma person som bud och vittne. För övriga budkuvert har det inte framkommit något som tyder på att de personer som uppträtt som bud eller vittnen inte varit behöriga att vara detta. Även om det skulle vara så i något enstaka fall anser länsstyrelsen att detta inte kan ha skett i sådan omfattning att det påverkat utgången av valet. De fel som begåtts kan således inte med fog antas ha påverkat valutgången.

Valmyndigheten har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Av yttrandet från Valnämnden i Göteborgs kommun framgår det att nämnden vid en granskning av samtliga 1 886 godkända ytterkuvert för budröst funnit att det föreligger tveksamheter beträffande 133 av dessa. Valmyndigheten kan för sin del vid en genomgång av de av M M ingivna kopiorna av ytterkuvertet för budröst konstatera att det i ett stort antal fall saknas uppgift om vilken av de i 7 kap. 5 § första stycket vallagen angivna kategorierna som varit tillämplig på respektive bud samt att kuverten även i övrigt företer brister. I något fall synes exempelvis en intagen på ett s.k. LVM-hem ha budröstat, trots att denna möjlighet endast gäller för väljare som är intagna i kriminalvårdsanstalt och som av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten. Det har också framkommit att vittne och bud varit samma person. I andra fall saknas sådant intyg från väljaren som framgår av 7 kap. 7 § första stycket vallagen. Valmyndigheten finner att de påtalade bristerna innebär att det vid valets genomförande förekommit sådana avvikelser från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 vallagen.
Frågan är då om dessa brister med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Valmyndigheten anser att denna fråga får besvaras efter en bedömning av i vilken utsträckning de felaktiga budrösterna skulle ha påverkat valutgången, om partiernas röstetal hade minskats med dessa röster genom en fördelning mellan partierna i förhållande till deras röstandelar i valkretsen. Det kan därvid konstateras att det parti som i valkretsen uppvisar det lägsta röstöverskottet, nämligen Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, skulle förlora ett av sina mandat om partiet hade fått 59 röster färre vid valet allt annat oförändrat. Partiets röstandel i valkretsen uppgick till 25,22 %. Valmyndigheten saknar anledning att anta annat än att det antal godkända budröster som borde ha underkänts uppgår till det av valnämnden angivna antalet, dvs. 133. Med beaktande av partiernas styrkeförhållanden i den aktuella valkretsen måste det bedömas som mycket osannolikt att det bland dessa röster skulle finnas minst 59 som avser Arbetarepartiet-Socialdemokraterna och som därmed skulle kunna påverka mandatfördelningen där. Denna slutsats skulle inte bli annorlunda heller om man godtog att samtliga de av M M åberopade 148 budrösterna borde ha underkänts. Valmyndigheten kan därför inte finna att de felaktigheter som i denna del förekommit utgör grund för förordnande om omval vid valet till riksdagen i valkretsen Göteborgs kommun.

M M har med anledning av Valmyndighetens och länsstyrelsens yttranden anfört bl.a. följande. Valmyndigheten medger att åtminstone 133 budröster i Göteborgs kommun borde ha underkänts, eftersom de inte uppfyllde de krav som lagen uppställer. Ändå menar myndigheten att det är mycket osannolikt att dessa felaktiga röster har påverkat valresultatet, eftersom så bara hade varit fallet om Socialdemokraterna hade fått minst 59 röster av dessa 133 och partiet i Göteborg som helhet bara fick 25,22 procent av rösterna. Detta är ett lättsinnigt sätt att avfärda en uppenbar risk för att valresultatet har påverkats. Envar kan enkelt inse att röstsedlarna i en valsammanräkning inte fördelar sig jämnt i enlighet med valresultatet. Om socialdemokraterna fick drygt 25 procent av rösterna innebär inte detta rätteligen att man kan anta att just var fjärde röstsedel i en slumpmässigt vald serie röster var socialdemokratisk. Tvärtom tillhör det matematikens elementa att röstsedlarna snarare fördelar sig mer eller mindre ojämnt.
25,22 procent av 133 röstsedlar motsvarar 34 röster. Vad frågan handlar om, är alltså ifall det kan anses uteslutet att det bland de felaktiga 133 rösterna kan ha funnits inte 34 utan 59, alltså 25 extra, röster på socialdemokraterna så att valresultatet påverkats. Sannolikheten för detta är inte obefintlig eller ens låg. Denna fråga bör undersökas närmare av någon fristående expert, förslagsvis en matematiker med inriktning på sannolikhetslära och slumpmässig fördelning vid något universitet. Detta blir än mer angeläget av att Valprövningsnämnden dessutom har att pröva om felaktigheterna vid hanteringen av förtidsröster i Halmstad har påverkat valresultatet. Vad som har ifrågasatts är alltså om valet i Göteborg har påverkats av två inträffade grova felaktigheter. Även om nämnden kommer fram till att dessa felaktigheter sannolikt inte har påverkat valresultatet tagna var och en för sig, så kan nämnden komma fram till en annan bedömning när felen bedöms sammantagna. Båda felen verkar i samma riktning.

Avprickning i röstlängden

L L har överklagat valet och anfört bl.a. följande. När hon kom till vallokalen i Nya Varvets skola för att rösta var det redan ifyllt tre streck vid hennes namn. Hon fick därför inte rösta. 

B B har överklagat valet och anfört att hon förvägrades att rösta, eftersom hennes namn var överkryssat i röstlängden när hon anlände till vallokalen i Örgryte församlingshem.

Valnämnden i Göteborgs kommun har i yttrande anfört att det konstaterats att tre personer förvägrats att rösta inom valkretsen på grund av att de varit avprickade i röstlängden.

Valmyndigheten har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandena och anfört bl.a. följande. Myndigheten kan konstatera att det i de berörda röstlängderna angetts att L L och B B röstat. Av protokollet från valdistriktet framgår detta förhållande och att L L och B B informerats om saken när de infunnit sig i vallokalen. Vad som sålunda förekommit utgör en sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § 1 vallagen. De inträffade händelserna kan dock sett för sig inte med fog antas ha inverkat på valutgången. 

Sortering av valsedlar efter partibeteckning

C C har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Enligt Valprövningsnämndens tidigare beslut (1989:11) är ”SAP” en vedertagen förkortning för Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Det innebär att valsedlar med beteckningen ”SAP” ska sorteras och räknas som röster på Arbetarepartiet Socialdemokraterna. Av Valmyndighetens sammanställning av röster på små partier framgår det att dessa röster har sorterats för sig i stället för som röster på Arbetarepartiet-Socialdemokraterna. Felaktigheten ska rättas till.

Id-kontroll, röstmottagning och valhemlighet

K K har överklagat valet och anfört bl.a. följande. Det förekom ett flertal oegentligheter i valdistrikten i Göteborg vid valet 2010. Sålunda kontrollerade valförrättaren i Nordstans vallokal i ett flertal fall inte den röstandes identitet. Vidare åsidosattes valhemligheten i flera vallokaler, eftersom väljarna tvingades att plocka valsedlar på en plats i allas åsyn, bl.a. i Olofstorp. I stadsbibliotekets röstlokal var skärmarna placerade på ett sådant sätt att förbipasserande fönstertittare kunde se vad väljarna röstade på. I Älvstrandens bibliotek trängde sig ungdomar in i röstbåsen. I Frölunda kulturhus stod ungdomar bakom de gröna båsen och tittade på alla som valde bland röstsedlarna. I Majornas bibliotek satt en ensam ung kvinna som valförrättare utan medförrättare som kontrollerade att rätt namn prickades av i vallängden. Det skedde inte heller någon legitimationskontroll. Valet var en katastrof, värdigt en bananrepublik och en skam för Sverige.

K K har hänvisat till artiklar i Göteborgsposten.

Valnämnden i Göteborgs kommun har i yttrande anfört bl.a. följande. Till valkansliet har inkommit uppgifter om ett fall där en person hävdar att han inte visade legitimation vid röstningen i Nordstan. Detta resulterade i en artikel i Göteborgsposten. Förhållandet att det ägt rum röstning utan att legitimation visats har dock inte kunnat styrkas. Vid det aktuella tillfället arbetade omkring tio röstmottagare i röstningslokalen. Samtliga har förnekat att de låtit någon rösta utan id-kontroll. Väljarförteckningarna från den aktuella dagen visar att samtliga röstande styrkt sin identitet. När det gäller påståendet att valhemligheten åsidosatts finns det ingenting i valsystemet som säger att valsedlarna ska placeras på ett sådant sätt att ingen annan kan se vad man tar för valsedel. Regelverket kring valsedlarnas placering är utformat så att valsedelstället ska placeras på lämplig plats utanför eller i omedelbar anslutning till vallokalen. Det är en vanlig missuppfattning att valhemligheten börjar vid valsedelställen. När det gäller insynen i valbåsen vid stadsbiblioteket var samtliga fönster redan från början täckta på ett sådant sätt att insyn förhindrades. Det framgick tydligt att täckningen var gjord för att förhindra insyn. För att se in i valbåsen var man således tvungen att böja sig ned, ställa sig på en pall eller liknande, vilket onekligen hade uppmärksammats av både väljare och röstmottagare. Ytterligare förstärkningar av insynsskyddet vidtogs för att öka tryggheten. Händelsen vid Älvstrandens bibliotek diskuterades noga igenom med personalen vid biblioteket och polisen. Man gjorde gemensamt den bedömningen att detta var en engångshändelse utförd av unga och omogna individer som inte skulle upprepas. Över 322 000 personer röstade i Göteborg. I kommunen finns tre kända fall av väljare som kommit till vallokalen och då funnit sig vara avprickade i röstlängden. Troligen har detta skett på grund av felmarkering i röstlängden. Vad så gäller Majornas bibliotek synes den åberopade tidningsartikeln bygga på missförståndet att någon ska kontrollera att rätt namn bockats av i en röstlängd. Så är inte fallet vid förtidsröstning. Vid förtidsröstning används s.k. väljarförteckningar där röstmottagaren skriver av de uppgifter som anges på väljarens röstkort. Det finns enligt vallagen inte något bestämt antal röstmottagare. Vallagen och Valmyndigheten skiljer på begreppen vallokal, dvs. lokal för ordinarie röstning på valdagen och röstningslokal. När man talar om antalet röstmottagare gäller detta endast i vallokaler. Att så är fallet har bekräftats av Valmyndigheten i dess handbok där det i fråga om förtidsröstning anges att något minsta antal röstmottagare inte finns. 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och hänvisat till vad Valnämnden i Göteborgs kommun anfört.

Valmyndigheten har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört att det inte visats föreligga någon omständighet som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 eller 2 vallagen.

Bedömningen av osäkra valsedlar, m.m.

J J har överklagat valet och anfört bl.a. följande. I ett jämnt val blir det av utomordentligt stor betydelse att bedömningen av osäkra valsedlar görs med särskild noggrannhet. Marginalen är så liten att enstaka röster kan avgöra. En granskning av Valmyndighetens slutsammanräkning visar att det fanns åtminstone 884 valsedlar i Göteborgs kommuns valkrets som inte inkluderades i valnattsräkningen, men som räknades med i slutresultatet. Detta framgår av att antalet giltiga röster i valnattsresultatet var 307 289 och i det slutliga resultatet 319 302, samtidigt som antalet i vallokal inte räknade röster, de s.k. onsdagsrösterna, bara uppgick till 11 129 stycken. Frånräknas onsdagsrösterna uppstår det en nettodifferens på 884 röster. Detta är valsedlar som på valnatten betraktats som osäkra, men som i efterhand godkänts som giltiga. Det finns tecken som tyder på skillnader i bedömningen mellan valkretsarna. I ett val där marginalerna är så snäva som i Göteborg finns det därför anledning att göra extra kontrollräkning av samtliga röster och samtidigt en bedömning av osäkra valsedlar. Särskilda oklarheter föreligger vad gäller valdistriktet Linnéstaden Haga. Av länsstyrelsens eget protokoll framgår det att personalen där inte upprätthållit en tillfredställande kvalitet på arbetsledningen, vilket resulterat i en stor differens mellan det preliminära valresultatet och det slutliga valresultatet. Länsstyrelsen utesluter inte att andra faktorer än felräkning påverkat valresultatet. Det är slående att av de extra 45 röster som avgetts i vallokalen, men som på grund av avvikelser vid genomförandet av valet inte inkluderats i valnattsräkningen har sju tillfallit socialdemokraterna medan noll röster tillfallit folkpartiet. Oklarheterna vid bedömningen av de osäkra rösterna, brister i valförrättningen i minst ett valdistrikt i förening med de 29 förtidsröster från Halmstad som inte räknats, innebär att det med fog kan antas att valutgången har påverkats av sådana omständigheter som kan föranleda omval eller annan mindre ingripande åtgärd. Förordnande härom ska således meddelas.

Valmyndigheten har i yttrande anfört att det inte visats att det förekommit någon omständighet som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 eller 2 vallagen och avstyrkt bifall till överklagandet.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. Göteborgs kommun rapporterade under valnatten ett resultat om 311 032 röster. Vid den s.k. onsdagsräkningen har 11 243 förtidsröster avlämnats till länsstyrelsen. Vid den slutliga sammanräkningen har 322 458 röster redovisats. Detta ger en skillnad på 183 röster. Skillnaden torde till stor del kunna förklaras av felräkning i vallokal på valnatten. Härtill kommer den bedömning länsstyrelsen gör av ogiltiga valsedlar vilka efter länsstyrelsens genomgång kan komma att bedömas som giltiga. Skillnaderna är inte så betydande att det finns anledning att ifrågasätta riktigheten av den slutliga sammanräkningen. Länsstyrelsen har vid genomgång av det inträffade i vallokalen i Linnéstaden Haga bedömt att de skillnader som uppstått i resultat mellan valnatten och den slutliga sammanräkningen berott på att personalen inte upprätthållit en tillfredsställande kvalitet på arbetsledningen. Betydande skillnader mellan antalet röster och avprickningar i röstlängderna har också visats. Emellertid har det inte framkommit annat än att rösterna hanterats på ett korrekt sätt.

Valnämnden i Göteborgs kommun har i yttrande anfört bl.a. följande. Det har framkommit att arbetsledningen i valdistriktet Linnéstaden Haga inte höll den kvalité vid organiseringen av arbetet som erfordras. Det är denna bristande organisationsförmåga, kombinerat med en mycket lång och arbetsam valdag, som lett till de oklarheter och differenser vid valnattsrapporteringen som förekommit. De 45 röster, som på grund av felräkning, inte kom med i valnattsresultatet fördelar sig enligt följande. (M) 26, (C) 2, (FP) 0, (KD) 0, (S) 7, (V) 5, (MP) 3 (SD) 0, ÖVR 2. Det har inte framkommit annat än att rösterna i sig har hanterats på ett riktigt sätt och att skillnaderna beror på felräkning orsakad av angivna faktorer. När det gäller frågan om oklarheter i bedömningen av osäkra valsedlar är skillnaden i antalet giltiga röster mellan valnattsresultatet och det slutliga resultatet större än det antal giltiga röster som räknats av valnämnden vid den s.k. onsdagsräkningen. Orsaken till det är helt enkelt att länsstyrelsen i enlighet med sin uppgift har gjort en förnyad bedömning av de i vallokalerna räknade rösterna, såväl godkända som underkända. Denna extra granskning är till just för att undvika olika bedömningar i olika valdistrikt. Att länsstyrelsen kunnat godkänna fler röster än valdistrikten ter sig naturligt utifrån vallagens regler. Enligt 11 kap. 2 § 2 vallagen ska en valsedel underkännas i vallokalen om ett valkuvert innehåller fler än en valsedel. Länsstyrelsen ska dock vid sin granskning enligt 13 kap. 7 § andra stycket samma lag godkänna den ena valsedeln om det finns två valsedlar av samma partibeteckning i valkuvertet.

Valprövningsnämnden beslutar följande

I 15 kap. 4 § vallagen föreskrivs att den centrala valmyndighetens beslut att fastställa valutgången får överklagas hos Valprövningsnämnden, bl.a. av den som enligt röstlängden haft rösträtt vid valet.

Som Valprövningsnämnden funnit i ärende 33-2010 har var och en som har rösträtt i valet till riksdagen rätt att överklaga valet, oavsett vilken valkrets överklagandet gäller.

Annat har inte framkommit än att samtliga klaganden vars överklaganden behandlas i detta beslut haft rösträtt vid riksdagsvalet. Alla överklagandena ska således prövas.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen
1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället, enligt paragrafens andra stycke, uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Valprövningsnämnden har inhämtat yttrande från professor S S vid Kungl. Tekniska högskolan rörande sannolikheten för att konstaterade avvikelser från föreskriven ordning har inverkat på valutgången. 

Hanteringen av förtidsröster från Halmstads och Tranås kommuner

Enligt 10 kap. 5 § vallagen ska de fönsterkuvert som har gjorts i ordning i röstningslokaler skickas till valnämnden i de kommuner där väljarna är upptagna i röstlängden eller lämnas direkt till röstmottagarna i valdistriktet, om kuverten kan beräknas vara dem till handa innan tiden för röstmottagning i vallokalen går ut.

Av utredningen framgår att 29 förtidsröster av misstag blivit kvar hos valnämnden i Halmstads kommun och inte vidarebefordrats till Valnämnden i Göteborgs kommun. Dessa 29 röster har således inte beaktats vid rösträkningen i Göteborgs kommuns valkrets. Vidare har det framkommit att två förtidsröster som lämnats i Tranås inte har vidarebefordrats till Valnämnden i Göteborgs kommun. Inte heller dessa två röster har kunnat beaktas vid rösträkningen. Vad som sålunda förekommit utgör avvikelser från föreskriven ordning enligt 15 kap. 13 § vallagen.

Budröstning 

Bestämmelser om budröstning finns i 7 kap. vallagen. Enligt 7 kap. 4 § första stycket får väljare som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe lämna sina valsedlar genom bud. Av paragrafens andra stycke framgår det vidare att även väljare som betjänas av Posten AB:s lantbrevbärare, väljare som är intagna i häkte och väljare som är intagna i kriminalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten kan rösta genom bud. En budröst ska enligt 7 kap. 4 § tredje stycket lämnas i ytterkuvert för budröst.

Av 7 kap. 5 § framgår det att följande personer får vara bud, nämligen
1. väljarens make eller sambo samt väljarens, makens eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon,
2. de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård eller som annars brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
3. de som särskilt har förordnats av kommunen att vara bud,
4. av Posten AB anställda lantbrevbärare, och
5. anställda vid ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt.
Ett bud ska ha fyllt 18 år.

Enligt 7 kap. 6 § får en budröst vid val till riksdagen göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen. Närmare bestämmelser om hur en budröst ska göras i ordning finns i 7 kap. 7 §. Sålunda föreskrivs det att en väljare som vill rösta genom bud ska
1. i närvaro av budet och ett vittne lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst,
2. klistra igen ytterkuvertet,
3. på kuvertet
a) intyga att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet
b) ange sitt namn och sitt personnummer.

Väljare som avses i 7 kap. 4 § första stycket ska dessutom på ytterkuvertet intyga att de uppfyller kraven för att få budrösta.

Vittnet och budet ska på ytterkuvertet ange sina namn, personnummer, adresser och intyga att väljaren själv har gjort det som sägs i första och andra styckena samt att de inte känner till något som gör att de uppgifter som väljaren har lämnat inte är riktiga. Vidare ska det antecknas vilken av de i 7 kap. 5 § första stycket angivna kategorierna som är tillämplig på budet. Ett vittne ska ha fyllt 18 år.

I 7 kap. 8 § föreskrivs det att ett bud som är lantbrevbärare inte behöver vara närvarande när väljaren gör i ordning ett ytterkuvert för budröst. Ett sådant bud ska på ytterkuvertet i stället för personnummer och adress ange sitt tjänstgöringsnummer samt intyga att kuvertet har tagits emot från väljaren själv. Ett bud som är anställd vid ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt får enligt paragrafens andra stycke i stället för personnummer och adress ange sitt tjänstgöringsnummer. Den som inte har något personnummer eller tjänstgöringsnummer ska i stället ange någon motsvarande identifikationsuppgift.

Enligt 7 kap. 9 § ska en väljare som inte är känd för budet legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Om väljaren inte gör det får budet inte ta emot budrösten. Av 7 kap. 10 § framgår det att väljaren ska lämna sitt röstkort till budet tillsammans med ytterkuvertet. Det behövs dock inte om kuvertet ska lämnas i en vallokal.

Budrösten kan lämnas antingen i röstningslokal genom förtidsröstning eller i vallokal på valdagen. Vid mottagande av budröster vid förtidsröstning ska ett bud som inte är känt för röstmottagaren enligt 8 kap. 8 § legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. I 8 kap. 9 § föreskrivs vidare att röstmottagaren inte får ta emot ytterkuvert från ett bud om kuvertet inte uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning eller om budet inte kan styrka sin identitet. Motsvarande bestämmelser finns i fråga om röstning i vallokal i 9 kap. 10 § där det föreskrivs att om ett fönsterkuvert innehåller ett ytterkuvert för budröst, ska röstmottagarna kontrollera att ytterkuvertet uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning. Om så är fallet ska röstmottagarna öppna ytterkuvertet och kontrollera att det innehåller valkuvert och att kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning är uppfyllda.

Enligt bestämmelserna i 12 kap. vallagen ska valnämnden vid den preliminära rösträkningen granska inkomna fönsterkuvert och omslagskuvert. Om sådana kuvert inte uppfyller kraven på hur de ska ha gjorts i ordning, ska de inte öppnas. Om kuverten innehåller ytterkuvert för bl.a. budröst ska dessa kuvert inte öppnas utan läggas tillbaka i sina fönsterkuvert. Om ett ytterkuvert för budröst innehåller valkuvert som inte uppfyller kraven på hur de ska ha gjorts i ordning ska dessa läggas tillbaka i  sina fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort.

M M har gjort gällande att 148 budröster som godkänts och beaktats vid rösträkningen i en rad olika avseenden inte uppfyller de krav som vallagen ställer upp och att budrösterna således inte borde ha godkänts. En genomgång av de av M M ingivna kopiorna av ytterkuverten och röstlängderna avseende de aktuella väljarna som Valprövningsnämnden gjort ger vid handen att tre av rösterna avser personer som inte haft rösträtt vid riksdagsvalet och att det i fråga om 111 av de åberopade budrösterna föreligger sådana brister att budrösterna rätteligen inte skulle ha godkänts. Att så likväl skett innebär att det förekommit avvikelse från föreskriven ordning vid genomförandet av valet enligt 15 kap. 13 § vallagen. 

Avprickning i röstlängden

Bestämmelser om röstmottagning i vallokal finns i 9 kap. vallagen. Enligt
9 kap. 6 § vallagen ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Om avprickning i röstlängden markerar att väljaren redan har utövat sin rösträtt ska väljaren vägras att rösta och anteckning härom göras i protokollet.

Det framgår av utredningen att L L, B B och ytterligare en person har förvägrats att rösta på grund av att de redan varit förprickade i röstlängden. Det är utrett att B B och L L haft rösträtt i riksdagsvalet. Annat har inte framkommit än att även den tredje väljaren, som omnämns i valnämndens yttrande men som inte har identifierats, haft rätt att rösta i riksdagsvalet. På föreliggande utredning är det inte möjligt att klarlägga orsaken till det inträffade. Det kan dock inte uteslutas att det berott på att väljarna felaktigt avprickats i röstlängden trots att de inte röstat. Som Valmyndigheten anfört har det i så fall förekommit avvikelse från föreskriven ordning enligt15 kap. 13 § vallagen.

Sortering av valsedlar efter partibeteckning

Enligt 11 kap. 2 § 6 vallagen ska de valsedlar som godkänts vid den preliminära rösträkningen sorteras i grupper efter partibeteckning. Antalet valsedlar för varje parti ska sedan räknas och läggas i särskilda omslag. Dessa ska därefter överlämnas till länsstyrelsen för den slutliga röstsammanräkningen enligt bestämmelserna i 13 kap. vallagen. När förrättningen har avslutats ska länsstyrelsen underrätta den centrala valmyndigheten om resultatet. Det ankommer då på Valmyndigheten att fördela mandaten mellan partierna och utse ledamöter och ersättare i riksdagen. Med begreppet parti avses enligt 3 kap. 7 § regeringsformen varje sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder under särskild beteckning.

Av utredningen framgår att en valsedel avseende riksdagsvalet med beteckningen ”SAP” sorterats och räknats bland övriga partier. Valsedeln skulle rätteligen ha sorterats och tillgodoräknats Arbetarepartiet–Socialdemokraterna (se nämndens beslut den 8 februari 1989 i ärende 1989:11). Att så inte skett innebär att det förekommit avvikelse från föreskriven ordning enligt 15 kap. 13 § vallagen.

Övriga klagomål

Vad gäller K Ks och J Js överklaganden i de delar som inte berörts i det föregående ger utredningen inte stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Sammanfattning

Valprövningsnämnden kan sammanfattningsvis konstatera att det vid genomförandet av riksdagsvalet förekommit flera olika avvikelser från föreskriven ordning i den mening som avses i 15 kap. 13 § vallagen såvitt avser Göteborgs kommuns valkrets. Sålunda har tre väljare förvägrats att rösta på grund av att de sannolikt felaktigt avprickats i röstlängden. Vidare har 111 budröster felaktigt godkänts. Därtill kommer att en valsedel med partibeteckningen ”SAP” rätteligen borde ha tillgodoräknats Arbetarepartiet–Socialdemokraterna och att sammanlagt 31 förtidsröster, som i strid mot bestämmelserna i 10 kap 5 § vallagen inte vidarebefordrats från Halmstad och Tranås kommuner, inte kunnat beaktas vid rösträkningen.

För förordnande om omval, rättelse eller annan mindre ingripande åtgärd krävs enligt 15 kap. 13 § vallagen att den konstaterade avvikelsen från föreskriven ordning med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Enligt uttalanden i förarbetena till motsvarande bestämmelser i tidigare lagstiftning bör det krävas åtminstone en viss positiv sannolikhet för att ett påvisat fel har inverkat på valutgången för att felet ska leda till omval (prop. 1974:35 s. 82).

Som Valmyndighetens beräkningar visar skulle Folkpartiet liberalerna – allt annat oförändrat – i valkretsen Göteborgs kommun ha tilldelats ytterligare ett fast mandat om partiet fått ytterligare 19 röster. Samtidigt skulle Arbetarepartiet–Socialdemokraterna ha förlorat ett fast mandat.

I ett utlåtande om sannolikheten för att de konstaterade avvikelserna har inverkat på valutgången har S S anfört följande, se bilaga 2.

Den utredning som redovisats leder enligt Valprövningsnämndens bedömning till slutsatsen att de avvikelser från föreskriven ordning som konstaterats inte med fog kan antas ha inverkat på fördelningen av mandat eller på valutgången i övrigt. Överklagandena ska därför avslås.

Valprövningsnämndens beslut 

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.

Bilaga 1

Göteborgs kommuns valkrets

Dnr 92-2010		L L
Dnr 97-2010		H H
Dnr 99-2010		I I
Dnr 101-2010		G G
Dnr 104-2010		F F
Dnr 122-2010		K K
Dnr 123-2010		R R
Dnr 125-2010		J J
Dnr 127-2010		Q Q
Dnr 133-2010		P P
Dnr 138-2010	delvis	O O
Dnr 143-2010		B B/T T
Dnr 144-2010		A A
Dnr 148-2010	delvis	D D
Dnr 149-2010		N N
Dnr 150-2010	delvis	C C
Dnr 155-2010		M M
Dnr 161-2010		E E