Konstaterade avvikelser från föreskriven ordning har inte med fog kunnat antas ha inverkat på fördelningen av mandat vid valet till riksdagen eller valutgången i övrigt (förtidsröstning på Stockholms central, oräknade förtidsröster m.m.)

Valprövningsnämndens beslut 151, 204, 205-2010

Valmyndigheten fastställde den 23 september 2010 utgången av valet till riksdagen. Valresultatet tillkännagavs genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 28 september 2010.

Redovisning av resultatet för övriga partier

A A har överklagat valet och yrkar att de 16 röster som övriga partier (de partier som inte kom in i riksdagen) fick i valkretsen Stockholms kommun, distrikt Maria 9 Södra Station S ska redovisas i slutresultatet, såväl i protokollsbilagor från Länsstyrelsen i Stockholm och Valmyndigheten som på sajten www.val.se. Klaganden har anfört i huvudsak följande. Resultatet för övriga partier är inte korrekt redovisat. Vid valnattsräkningen rapporterades 16 röster på övriga partier i nämnda distrikt medan dessa röster saknades i rapporteringen av kontrollräkningen hos Länsstyrelsen i Stockholm och detta beror på en brist i hanteringen hos Länsstyrelsen i Stockholm.

Valmyndigheten har anfört i huvudsak följande. Klaganden har inte haft rösträtt vid valet till riksdagen i den valkrets som överklagandet avser. Därför bör överklagandet avvisas.

A A har genmält och anfört i huvudsak följande. Eftersom hans överklagande rör protokollet för hela riket anser han sig ha lagstöd för att kunna överklaga även om han inte är folkbokförd i den aktuella valkretsen. Han yrkar att Valprövningsnämnden ska återförvisa hans överklagande till Valmyndigheten för en grundlig utredning av sakförhållandena i hans överklagande.

Vid telefonsamtal med en handläggare på Länsstyrelsen i Stockholms län har framkommit att en tjänsteman hos Länsstyrelsen av misstag godkände ett felaktigt resultat av sluträkningen av röster i distriktet Maria 9 Södra station S. På så vis kom sluträkningens resultat att avvika från det resultat som rapporterades in på valnatten. Detta fick till följd att resultatet för Övriga partier kom att anges till 0 röster i stället för 16 röster i det distriktet samt att valdeltagandet angavs till 820 i stället för 836. Av de 16 rösterna avsåg 3 röster Piratpartiet och 13 röster Feministiskt initiativ. Det är valnattens resultat som är det riktiga. Felet upptäcktes dock efter det att Länsstyrelsen redovisat sluträkningen till Valmyndigheten och detta har påtalats för Valmyndigheten. Länsstyrelsen har sedermera infört en rättelse i sitt protokoll över sluträkningen.

Förtidsröstningen på Stockholms Central

B B har överklagat valet och anfört i huvudsak följande. Stockholms stads valnämnd anordnade förtidsröstning i Centralhallen på Stockholms Central. Samtidigt pågick politisk propaganda alldeles intill platsen för röstmottagning. Detta står i strid med 8 kap. 3 § vallagen. Det kan inte uteslutas att väljarna påverkades av den politiska verksamheten.

Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande. Valnämnden i Stockholms kommun har i brevsvar till klaganden beskrivit hur röstmottagningstället ordnats i lokalen. Eftersom Valmyndigheten inte varit på plats i lokalen kan myndigheten inte bedöma arrangemangets lämplighet. Valmyndigheten finner att det inte går att påvisa om det anförda skulle ha påverkat valets utgång.

B B har genmält och anfört i huvudsak följande. Det är riktigt, som Valmyndigheten säger, att det är nästintill omöjligt att bevisa att den politiska verksamheten påverkade valutgången. Det kan dock inte uteslutas att den gjort det. Det faktum att vissa politiska partier bedrev valarbete alldeles intill röstmottagningsstället innebar en risk för att väljare kunde påverkas och därmed också valresultatet. Enligt hans uppfattning får det inte föreligga ens en risk för att väljare kan påverkas.

Valprövningsnämnden har begärt in yttrande från Valnämnden i Stockholms kommun.

Valnämnden har i sitt yttrande redogjort för hur förtidsröstningen var anordnad på Stockholms Central i Centralhallen i förhållande till den verksamhet som tre olika politiska partier bedrev en vecka vardera under den tid som förtidsröstningen pågick i lokalen. Därtill har Valmyndigheten lämnat in elva fotografier över Centralhallen tagna under den tid som förtidsröstningen pågick. I yttrandet anförs följande. Närmare 30 000 personer förtidsröstade på Centralen vid de allmänna valen 2010, vilket gör denna förtidsröstningslokal till den näst största i Sverige. Röstmottagnings-stället på Centralen fyllde alltså uppenbart ett behov. Väljarnas reaktioner när de röstade var också från de flesta oerhört positiva, bland annat därför att det också fanns möjlighet att skriva ut dubblettröstkort. Sedan ett antal år tillbaka är Centralhallen på Stockholms Central en kommersiell yta indelad i s.k. eventytor som hyrs ut till olika aktiviteter. Jernhusen äger byggnaden, men JCDecaux är det företag som ansvarar för uthyrning och de villkor som gäller vid hyra. Ca 2 år innan de allmänna valen var valnämndens kansli i kontakt med JCDecaux för att boka och diskutera hyraav eventyta i Centralhallen. Vid de möten som valnämndens kansli haft med JCDecaux har diskuterats om det varit möjligt att inte hyra ut resterande ytor i Centralhallen till politiska partier men detta har överhuvudtaget inte varit möjligt och partierna bokar också sina ytor mycket lång tid i förväg. I de samtal som kansliet haft med JCDecaux har kansliet kommit överens om att partierna vid sina möten skulle stå vända mot mitten av Centralhallen och att de skulle bygga sina anläggningar så att de var vända från förtids-röstningslokalen. Mellan partiernas och valnämndens eventyta stod en dubbel rad av bänkar uppställda som tydlig avgränsning. Det var också ett tiotal meter mellan de olika eventytorna. Valnämnden har alltsåöverhuvud-taget ingen möjlighet att påverka vilka andra som hyr andra ytor i vare sig gallerier eller andra kommersiella lokaler. Det blir i varje fall en bedömning om det är rimligt att ordna förtidsröstning enligt de villkor som gäller för den platsen. Den yta som avtalas om är den ”vallokal” som disponeras. Övriga ytor disponeras av andra eller är offentlig plats. Valnämnden disponerade alltså inte några angränsande utrymmen och hade därför ingen möjlighet att styra vad som hände där. Kansliet var även tydligt i sina instruktioner till det eventbolag som utformade förtidsröstningslokalen vid Centralen. Ytan skulle vara tydligt markerad som en ”lokal” vilket gjordes med att ställa upp valbås, skärmar och rep längs kanterna av valnämndens yta. Den som hyr en yta i Centralhallen måste också markera ytan med en matta för att visa var gränsen går för resenärer och övriga som befinner sig i hallen. En kompletterande mindre förtidsröstningslokal fanns också en trappa upp ovanför Centralhallen mot utgången till Klarabergsviadukten. Den ytan som fanns att disponera där var dock för liten för att kunna ta emot alla röstande vid Centralen. Efter kontakterna som kansliet haft med JCDecaux presenterades för nämnden de förslag till åtgärder som gjorts för att säkerställa att de två eventytorna i Centralhallen, valnämndens och partiernas, skulle uppfattas som två ”lokaler”. Nämnden gjorde då bedömningen att dessa åtgärder var tillräckliga och att allmänintresset att arrangera förtidsröstning på Centralen var större än olägenheterna. Alternativet hade varit att inte vara där över huvud taget. Under den period som förtidsröstningen pågick hade tre partier hyrt in sig på Centralen. Första veckan var det Centerpartiet, andra veckan Miljöpartiet, tredje och sista veckan var det Socialdemokraterna. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det är en olägenhet att partier har verksamhet nära inpå ett röstmottagningsställe men vid en samlad bedömning fann en enig valnämnd att fördelarna med ett röstmottagningsställe i Centralhallen vida översteg nackdelarna.

Personröster

C C har överklagat valet och yrkar att rösterna ska räknas om i Stockholms stads valkrets. Han har anfört i huvudsak följande. Han kandiderade i valet för Vänsterpartiet i Stockholms stads och läns valkrets och tillgodoräknades endast 2 personröster vid rösträkningen trots att han vet att han fick minst 4 personröster av sin familj.

Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande. Enligt länsstyrelsens protokoll har C C fått 456 personröster i Stockholms kommuns valkrets. Eftersom C Cs personliga röstetal inte motsvarar minst 8 procent av partiets röstetal i valkretsen, motsvarande drygt 3 100 personröster i Stockholms kommun är det osannolikt att en förnyad räkning av rösterna kan påverka utgången av riksdagsvalet. Valmyndigheten finner därför att det inte föreligger några omständigheter som ger anledning till rättelse enligt 15 kap. 13 § vallagen.

C C har förtydligat sitt överklagande och förklarat att han är medveten om att han tillgodoräknats 456 personröster i Stockholms kommuns valkrets. Den omständigheten att han tillgodoräknats endast 2 i stället för 4 personröster i valdistrikt Vällingby 16 Vinsta Ö, vilket är fel, ger dock skäl att tro att flera fel kan ha begåtts och han anser att det bör ske en omräkning i ett antal distrikt i valkretsen.

Oräknade röster

Av utredningen i Valprövningsnämndens ärende 31-2010 och ärende 201-2010 framgår att 30 valsedelsförsändelser med förtidsröster respektive 2 valsedelsförsändelser med förtidsröster alla avseende val i Stockholms kommuns valkrets av misstag blivit liggande kvar hos Valnämnden i Halmstads kommun respektive Tranås kommun. Dessa röster har därför inte kommit med i den slutliga rösträkningen.

Valprövningsnämnden beslutar följande.

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning det behövs och förordna om omval i den berörda kretsen

1. om det vid förberedande eller genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller

2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Rätt att överklaga

Enligt 15 kap. 4 § vallagen får Valmyndighetens beslut att fastställa utgången av ett val överklagas av den som enligt röstlängden haft rösträtt vid valet.

Som Valprövningsnämnden funnit i ärende 33-2010 har var och en som har rösträtt i valet till riksdagen rätt att överklaga valet, oavsett vilken valkrets överklagandet gäller. A As överklagande ska således prövas av Valprövningsnämnden.

Redovisning av resultatet för övriga partier

A A har gjort gällande att valresultatet för övriga partier (de partier som inte kom in i riksdagen) i valkretsen Stockholms kommun, distrikt Maria 9 Södra Station S inte har redovisats riktigt. Enligt klaganden saknas 16 röster för övriga partier i redovisningen i länsstyrelsens protokoll från sluträkningen och på Valmyndighetens sajt www.val.se.

Av 13 kap. 9 § vallagen följer att länsstyrelsen, när den slutliga röst-räkningen har avslutats, ska underrätta Valmyndigheten om resultatet av rösträkningen när det gäller bl.a. val till riksdagen. Av utredningen i ärendet framgår att Länsstyrelsen rapporterat in ett felaktigt slutresultat för antalet röster för Övriga partier liksom för antal valdeltagande. Detta är en avvikelse från föreskriven ordning. Länsstyrelsen har dock sedermera rättat sitt protokoll över sluträkningen. Den redovisning som Valmyndigheten ger på sajten är en ren serviceåtgärd från myndighetens sida och är inte föreskriven myndigheten. Eftersom det fel som A A påpekat nu har rättats i den handling där valresultatet officiellt redovisas finner Valprövningsnämnden inte skäl att bifalla hans överklagande.

Förtidsröstningen på Stockholms Central

På Stockholms Central fanns inför valet 2010 en röstningslokal i centralhallens entréplan. B B har överklagat valet och gjort gällande att förtidsröstningen i centralhallen skett i strid med 8 kap. 3 § vallagen, eftersom det pågick politisk verksamhet alldeles intill platsen för förtidsröstningen.

I vallokal och på annat röstmottagningsställe (röstningslokal) eller i ett utrymme intill en sådan lokal får det, enligt 8 kap. 3 § vallagen, inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. Syftet med denna bestämmelse är att väljaren ska vara ostörd och skyddad för varje form av påverkan under själva valhandlingen, ett led i att trygga genomförandet av fria och hemliga val.

Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda har sina rötter i äldre lagstiftning. Fram till år 1972 gällde att tal inte fick hållas ”inom vallokalen” och inte heller fick tryckta eller skrivna upprop finnas där, se 57 § första stycket lagen (1920:796) om val till riksdagen och motsvarande bestämmelser i kommunala vallagen (1930:253). Med 1972 års vallag (SFS 1972:620) utvidgades förbudet att gälla ”i röstningslokal eller i anslutande utrymme” (8 kap. 11 § tredje stycket). Ändringen byggde på ett förslag av 1965 års valtekniska utredning och motiverades enligt utredningen (SOU 1969:19 s. 89) av att den gällande lagen gett upphov till viss tvekan om hur långt valförrättarens ordningsmakt sträckte sig. Genom att föreslå tilläggen ”röstningslokalen eller utrymme därintill” och i röstningslokal eller i anslutande utrymmen sökte utredningen åstadkomma en önskvärd precisering i detta avseende. Den föreslagna ändringen togs in i 1972 års vallag utan några särskilda kommentarer i propositionen. Såvitt framgår av förarbetena var alltså ändringen inte primärt motiverad av en önskan att vidga området för förbud mot politisk propaganda utan närmast för att klargöra inom vilket område valförrättarna kunde utöva sin befogenhet att upprätthålla ordningen i samband med röstningen. I 1997 års vallag (SFS 1997:157) ändrades lydelsen till ”i en röstningslokal eller ett utrymme intill lokalen” (9 kap. 14 §), ett uttryck som alltså förts över till den nu gällande vallagen. Det finns inte några närmare förarbetsuttalanden om innebörden av detta uttryck. I prop. 1996/97:70 s. 201 sägs endast att bestämmelsen motsvarar den i 1972 års lag.

Av 7 kap. 1 § första stycket vallagen framgår att det är kommunerna som inrättar röstningslokaler i landet. Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda på ett röstmottagningsställe eller i utrymme intill detta är en bestämmelse som kommunerna har att beakta när de hyr utrymmen för röstningslokaler och det ankommer på kommunerna att se till att hyresavtalen får ett sådant innehåll att kraven på röstningslokaler i 8 kap. 3 § uppfylls.

Valmyndigheten har inte i sin handbok om kommunernas uppgifter vid valen 2010 närmare gått in på vilka krav som bör ställas på ett röstmottagningsställe för att föreskrifterna i 8 kap. 3 § vallagen ska anses vara uppfyllda.

Röstmottagningen i röstningslokaler, vanligen kallad förtidsröstning, är sedan länge av mycket stor omfattning. Vid årets val röstade 2 375 274 väljare på detta sätt, eller drygt 39 % av väljarna. I röstningslokalen på Stockholms Central mottogs 27 340 röster, varav 12 567 för Stockholms kommuns valkrets och 14 773 för övriga landet. Att röstning kan ske i förtid är uppenbarligen av stor betydelse för att uppnå ett högt valdeltagande. För att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för förtidsröstning är det naturligt att kommunerna försöker finna röstningslokaler med hög tillgänglighet och på platser där många människor passerar. Enbart från dessa utgångspunkter får en plats som Stockholms Central anses som mycket lämplig för att inrymma en röstningslokal. Problemet med den och liknande lokaler, som många gånger är kommersiellt utnyttjade, är att det kan vara svårt att garantera att väljarna ges det skydd som vallagen kräver för en röstningslokal. Det ges inte heller något utrymme för att, som valnämndens yttrande kan tolkas, i någon mån pruta på detta krav av det skälet att lokalen i andra avseenden, t.ex. i fråga om tillgänglighet, är synnerligen lämplig som röstningslokal.

Sett till det syfte som förbudet mot politisk propaganda och liknande har ligger det enligt Valprövningsnämndens mening närmast till hands att tolka förbudet i 8 kap. 3 § vallagen så att det inte är begränsat endast till utrymmen som ligger i omedelbar anslutning till röstningslokalen. Hur stort utrymme som omfattas av förbudet torde knappast vara möjligt eller ens lämpligt att precisera i föreskrifter. En bedömning måste göras i det enskilda fallet utifrån platsens särskilda förutsättningar att ge skydd för väljarna mot att utsättas för politisk agitation under valhandlingen. Här blir av betydelse bl.a. vilken omfattning den politiska propagandan haft och i vilka former de politiska partierna sökt fånga väljarnas intresse.

Av utredningen framgår att ett antal ytor i centralhallen på Stockholms Central hyrs ut för olika aktiviteter. Röstningslokalen var inrättad på ett sådant utrymme. Av bilder från centralhallen, vilka Valnämnden i Stockholms kommun gett in i ärendet, framgår att utrymmet för röstning saknade både fasta väggar och tak. Utrymmet var avgränsat delvis med skärmar och i övrigt endast med rep. Ett annat utrymme i centralhallen, omkring tio meter från området för röstning, hyrdes under skilda perioder av tre olika politiska partier för aktiviteter inför valet. Det förekom tidvis muntliga inslag med högtalare, som enligt vad valnämnden uppgett var vända från röstningslokalen. Där fanns även valaffischer och annat tryckt material uppsatt. Vidare fanns större valaffischer placerade i kanten av centralhallens tak. Mellan utrymmena för röstning och för partiernas verksamhet fanns dubbla bänkrader utställda i syfte att åtskilja områdena från varandra.

Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i den ganska allmänt formulerade bestämmelsen i 8 kap. 3 § vallagen, närmare precisera inom hur stort område omkring en röstningslokal det inte får förekomma politiska aktiviteter. Det är naturligtvis också vanskligt att i efterhand bedöma i vad mån väljarna nåtts av de olika politiska aktiviteter som pågått på det utrymme som disponerades av de politiska partierna. Vad som framkommit i utredningen leder dock Valprövningsnämnden till slutsatsen att utrymmena var belägna så nära röstningslokalen och att aktiviteterna inom partiernas utrymme, åtminstone stundtals, hade en sådan form att de nådde väljarna i röstningslokalen. Därmed kan inte kraven i 8 kap. 3 § vallagen anses uppfyllda. Detta har inneburit en avvikelse från föreskriven ordning.

Nästa fråga är då om den nämnda avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

Utredningen i ärendet visar inte annat än att den propaganda som de tre partierna förmedlade från sitt utrymme var av samma karaktär som den som förmedlades vid torgmöten och liknande aktiviteter. Den var riktad till besökarna i gemen på Centralen och inte särskilt riktad mot dem som var på väg in i röstningslokalen.

Att närmare klarlägga om och i vad mån partiernas aktiviteter påverkat väljarnas valhandling i röstningslokalen är inte möjligt. Att de röster som avgetts på Centralen är att hänföra till ett stort antal valkretsar över hela landet är ytterligare en faktor i sammanhanget som försvårar bedömningen av sannolikheten för att de nu beskrivna förhållandena påverkat utgången av valet.

En annan omständighet som kan beaktas är att det här var fråga om förtidsröstning. Väljare som ansett sig utsatta för påverkan kan alltså i många fall ha haft möjlighet att ångerrösta.

Mot den bakgrund som här redovisats anser sig Valprövningsnämnden inte ha tillräcklig grund för att säga att den konstaterade avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Överklagandet ska därför avslås.

Utredningen i detta ärende ger exempel på svårigheter som kan vara förknippade med uppgiften att anskaffa röstningslokaler som både uppfyller vallagens krav och är ändamålsenliga i övrigt. Mycket talar också för att förtidsröstning kommer att öka i omfattning och att det kommer att bli allt vanligare med röstningslokaler i kommunikationscentra, gallerior och andra, i huvudsak kommersiella, lokaler. Enligt Valprövningsnämndens mening är det därför viktigt att frågan om röstningslokalernas utformning och belägenhet tas upp i den utvärdering som görs efter valen och att Valmyndigheten i sin handledning för röstmottagning belyser också denna fråga.

Personröster

Av 14 kap. 9 § vallagen framgår att ett personligt röstetal ska fastställas bara för en kandidat som fått enskilda personröster som motsvarar minst 8 procent av partiets röstetal i valkretsen.

C C har gjort gällande att han felaktigt tillgodoräknats endast 2, i stället för 4, personröster i distrikt Vällingby 16 Vinsta Ö och att detta talar för att ytterligare fel kan ha begåtts vid räkningen i andra distrikt i valkretsen. Han anser att omräkning bör ske i vissa distrikt i kretsen.

Av utredningen i ärendet framgår att C C, som kandiderade för Vänsterpartiet, tillgodoräknats 456 personröster i Stockholms kommuns valkrets och att det, med hänsyn till Vänsterpartiets röstetal i valkretsen, krävdes 3 166 personröster för att nå 8-procents-gränsen. I ärendet har inte klarlagts att någon avvikelse skett på det sätt som klaganden påstår, men även om så skulle vara fallet kan det alltså inte med fog antas att en förnyad räkning av rösterna i kretsen skulle komma att inverka på valutgången. C Cs överklagande ska därför avslås.

Oräknade röster

Av utredningen har framgått att 32 förtidsröster inte räknats vid valet. Detta är en avvikelse från föreskriven ordning.

Närmast att ta det sista fasta mandatet i Stockholms kommuns valkrets var Miljöpartiet de gröna, som fick 65 351 röster i riksdagsvalet. Om detta parti hade fått ytterligare 552 röster, allt annat oförändrat, skulle partiet, i stället för Kristdemokraterna, ha tagit detta mandat. Det förhållandet att sammanlagt 32 röster inte blivit räknade kan mot denna bakgrund inte med fog antas ha inverkat på fördelningen av mandat eller på utgången i övrigt av valet. Därför ska även överklagandena i denna del avslås. 

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.