Köer vid röstmottagning, presentation av Valu och preliminära valresultat innan röstmottagning avslutats m.m. - avslag

Valprövningsnämndens beslut 46-2022

Beslutet omfattar ärendena 46, 68, 72, 73, 75, 76, 82, 84, 85, 89, 91, 93, 94, 95, 97, 102, 111, 113, 119, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 130, 131, 132, 134, 136, 137, 138, 139, 140, 141, 142, 144, 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 154, 155, 156, 158, 159, 161, 164, 165, 166, 167, 169, 172, 173, 175, 176, 177, 190, 191, 192, 194, 200, 201, 203, 211, 215, 219, 220 och 241-2022.

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022. Valprövningsnämnden uppfattar att de överklaganden som behandlas här omfattar såväl Valmyndighetens beslut att fastställa utgången av valet till riksdagen som berörda länsstyrelsers beslut att fastställa utgången av valen till regionfullmäktige och kommunfullmäktige i aktuella valkretsar.

Ett 70-tal personer har överklagat valen bl.a. med anledning av frågan om köbildning till olika röstmottagningsställen. I detta beslut prövas samtliga dessa överklaganden, se bilaga.

Förutom frågan om köbildning tas i ett antal av överklagandena upp att vallokaler inte var tillräckligt dimensionerade och att valhemligheten inte kunde bevaras på grund av köerna. Vidare anför vissa av de klagande att resultatet av vallokalundersökningar släpptes och att preliminära valresultat publicerades medan vallokaler fortfarande var öppna, att valsedlar saknats, att röstmottagare varit osäkra på hur de skulle hantera rösterna, att valsedlar haft ett felaktigt format, att antalet ogiltiga röster varit ovanligt stort och att valurnor inte varit plomberade.

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om köbildning och har gett en översiktlig bild av frekvens, omfattning och geografisk förekomst av mer omfattande köbildning.[1] Valmyndigheten har också yttrat sig över övriga frågor i överklagandena. Valmyndigheten har i sin tur beträffande några av de frågor som tas upp i överklagandena inhämtat yttranden från kommun eller länsstyrelse.

Några av de klagande har yttrat sig över vad Valmyndigheten anfört. De har vidhållit sina överklaganden.

Nedan redovisas överklagandena och Valmyndighetens yttrande i särskilda avsnitt under respektive rubrik.

1. Köbildning vid och dimensionering av röstmottagningsställen (dnr 46-2022 m.fl.)

Redogörelse för överklagandena

De klagande anser att köbildningen vid röstmottagningsställen påverkat valresultatet eftersom vissa väljare avstått från att rösta på grund av de väntetider som uppkom på grund av köerna. Vissa av de klagande har särskilt hänvisat till svårigheterna för vissa väljare, t.ex. äldre personer, att stå i kö under en längre tid.

Några av de klagande har anfört att vallokalerna i Skövde stängde trots att det var minst en till två timmars kö utanför. I stadshuset fanns endast en station för röstberättigade i den vallokalen och en för förtidsröstning där det endast fanns två skärmar att rösta bakom.

Flera av de klagande har anfört att kommunernas valnämnder borde ha dimensionerat röstmottagningsställena så att väljarna kunde tas emot utan köbildning. En av de klagande har framfört att tillgängligheten till förtidsröstningen i stadshuset i Boden inte varit bra: det fanns trasiga trappsteg i trappan till stadshuset.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågorna om köbildning vid och dimensionering av röstmottagningsställen och anfört bl.a. följande.

Frekvens, omfattning och geografisk förekomst av mer omfattande köbildning

Valmyndigheten kan inledningsvis konstatera att myndigheten endast kan ge en begränsad bild av i vilken utsträckning det varit omfattande köbildning i olika kommuner. I de fall kommuner på eget initiativ hörde av sig till Valmyndigheten med anledning av köer under röstningsperioden handlade det främst om incidenter som på något sätt hade ett samband med köbildning vid ett röstmottagningsställe.

I vissa fall bad Valmyndigheten att få information från kommunerna om eventuell köbildning. Det kom även in en del synpunkter och frågor relaterade till köer till Valmyndighetens frågeforum.   

Valmyndigheten har efter att valen avslutats i enkätform ställt frågor om köer i samband med val. I undersökningen efterfrågades om kommunerna hade problem med långa köer under förtidsröstningen eller under valdagen, om det förekom oordning i köerna, om det var ont om plats i lokalerna, hur lång tid väljare fick köa, om det förekom köer när tiden för röstmottagningen gick ut och om kommunerna tror att långa köer kan ha inverkat negativt på valdeltagandet.

Sammanfattningsvis har kösituationen varierat runtom i landet. Vissa kommuner har upplevt större problem med köbildningar och andra har inte haft några köer alls. Hittills har 257 kommuner svarat på frågorna. Sammanfattningsvis anger 34 kommuner att köerna kan ha inverkat negativt på valdeltagandet, 81 kommuner att köerna delvis kan ha inverkat negativt på valdeltagandet och 143 kommuner att köerna inte påverkat valdeltagandet negativt. 44 kommuner har i enkäten angett att de avslutade röstmottagningen senare än kl. 20. Av dessa avslutades röstmottagningen i åtta kommuner inom 15 minuter. I övrigt pågick röstmottagningen fram till kl. 22.20. Ett flertal kommuner anger att köbildning till största delen beror på den nya lagstiftning där valsedlar skulle väljas på en avskärmad plats. Ett par kommuner kommenterar att de har upplevt ett nytt beteende hos väljare vid valsedlarna, att väljare tar lång tid på sig för att välja valsedlar.

Nyhet publicerades inför valdagen

På eftermiddagen den 10 september 2022 gick Valmyndigheten ut med en nyhet på val.se med budskapet att väljarna inför valdagen skulle förbereda sig på köer och planera in gott om tid för sitt besök.

Inför framtagandet av budskapet till väljarna kontaktade Valmyndigheten några av de större kommunerna för att fråga hur situationen såg ut med köer, om det var särskilda tider som var mer välbesökta. De kommuner Valmyndigheten hade kontakt med på eftermiddagen den 10 september var Helsingborg, Jönköping, Malmö, Nacka, Stockholm, Umeå, Uppsala och Västerås. Det var en väldigt övergripande genomgång men det framkom att samtliga kommuner hade köbildning under förtidsröstningen i större eller mindre utsträckning.

Uppmaning till valnämnderna i nyhetsbrev

I ett nyhetsbrev från Valmyndigheten den 9 september 2022 uppmanades samtliga valnämnder att höra av sig till Valmyndigheten om de fick rapporter om att något röstmottagningsställe hade köer på över 30 minuter kl. 20.00 [...].  I nyhetsbrevet påminde Valmyndigheten även om att de väljare som står i kö till ett röstmottagningsställe kl. 20.00 ska ges möjlighet att rösta. Såväl uppmaningen som påminnelsen skickades ut på nytt i ett nyhetsbrev till valnämnderna vid lunchtid på valdagen den 11 september 2022.

Åtta kommuner hörde av sig på valkvällen den 11 september med anledning av uppmaningen.

Särskilda händelser

Skövde

Valmyndigheten har efterfrågat yttrande hos Valnämnden i Skövde. […] Valnämnden vidgår att det uppstått köbildning i det aktuella distriktet men alla de som stått i kö har beretts möjlighet att rösta. […] Det anordnades såväl förtidsröstning som röstmottagning på valdagen i stadshuset i Skövde. Det fanns flera bord med valsedlar under förtidsröstningen och ett eller två ställ med valsedlar under valdagen. Det fanns i vart fall fyra valbås i vallokalen.

Valmyndighetens bedömning

Valmyndigheten kan inte bedöma om det kan ha förekommit avvikelser från föreskriven ordning ifråga om huruvida röstmottagningsstället i Skövde stadshus varit lämpad för ändamålet vid valen 2022.

Valmyndigheten bedömer att det kan ha förekommit avvikelser från föreskriven ordning ifråga om huruvida röstmottagningsställen varit lämpade för ändamålet vid valen 2022. Det har förekommit köer på flera platser. Det har dock varit svårt för valnämnderna att praktiskt hantera den i vallagen föreskrivna nya ordningen ifråga om att valsedlar ska presenteras på en avskärmad plats och de krav reglerna ställer på antalet lokaler och utformningen av desamma. Möjligen kan det ha påverkat väljarens upplevelse av lokalen.

Valmyndigheten kan i detta sammanhang inte bedöma om avvikelserna har inneburit ett minskat valdeltagande och om avvikelserna med anledning därav med fog kan antas ha inverkat på valresultatet.

2. Valhemligheten (dnr 128-2022 och 241-2022)

Redogörelse för överklagandena

Klaganden har anfört att det inne i vallokalen i stadshuset i Boden har uppstått kö efter att man passerat valsedelsställen och att man då inte kunde bevara sin valhemlighet på vägen fram till valskärmen. På samma plats som det fanns köer pågick utdelning av valkuvert så att röstmottagarna kunde se vad väljaren röstade på. Det görs vidare gällande att det inte har rått tydlig sekretess vid valskärmarna.

En av de klagande har anfört att väljaren har, som överklagandet får uppfattas, fått lägga sina valsedlar i valkuvert utan att ha fått göra detta bakom en valskärm. Det framgår inte av överklagandet var klaganden avlagt sin röst.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om valhemligheten och har bl.a. anfört följande.

En röstmottagare kan inte vägra att ta emot en röst på grund av att den inte gjorts i ordning bakom en valskärm. Inte heller är det en ogiltighetsgrund att en valsedel inte gjorts i ordning bakom valskärm i samband med länsstyrelsens slutliga rösträkning.

Valmyndigheten bedömer att avsaknad av valskärmar på ett röstmottagningsställe skulle innebära en avvikelse från föreskriven ordning. Det finns dock inget som tyder på att så varit fallet i det aktuella överklagandet.

Valmyndigheten bedömer att det kan ha förekommit avvikelser från föreskriven ordning ifråga om huruvida röstmottagningsställen ordnats så att väljarna kunnat skydda sin valhemlighet vid valen 2022. Det är dock inte möjligt för Valmyndigheten att bedöma om några konkreta avvikelser med fog kan antas ha inverkat på valresultatet.

3. Vallokalsundersökningar och publicering av preliminära valresultat (dnr 72-2022 m.fl.)

Redogörelse för överklagandena

Klagandena har anfört bl.a. följande. Såväl Sveriges Television som TV4 släppte sina vallokalsundersökningar medan vallokalerna fortfarande var öppna. Även de preliminära valresultaten publicerades innan alla väljare fått möjlighet att rösta. På valvakor offentliggjordes felaktiga prognoser av valets vinnare, vilket påverkade väljare att lämna köerna utan att rösta. Detta kan också ha påverkat dem som stod i kö att rösta i en specifik riktning. Vidare har olika aktörer före valet konstruerat valkompasser som kan ha påverkat valresultatet.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om vallokalsundersökningar och har anfört bl.a. följande.

Det finns inget hinder mot att valundersökningar och även det preliminära valresultatet presenteras när väljare fortfarande köar för att få rösta på valdagen. Valmyndigheten bedömer att omständigheterna inte utgör någon avvikelse från föreskriven ordning.

Dock går det att ställa frågan om nuvarande ordning är bra och det kommer Valmyndigheten att återkomma till i sin rapport till regeringen med erfarenheter från valen.

4. Saknade valsedlar (dnr 146-2022 och 167-2022)

Redogörelse för överklagandena

Enligt klagandena saknades personvalsedlar på den avskärmade plats där valsedlar lagts ut eller så var de väl gömda eller dolda på grund av det stora antalet valsedlar. Det var också oordning bland valsedlarna: dessa var blandade av någon eller några från ett visst parti, eventuellt av någon som röstat strax innan. Väljare som felaktigt tagit en blank valsedel avstod från att personrösta. Det fick väljaren att rösta på ett parti han inte ville rösta på. Väljare kunde ha tagit eller gömt valsedlar.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om saknade valsedlar och anfört bl.a. följande.

Valmyndigheten har i ett vägledande ställningstagande om valsedlarnas ordning i valsedelsställen den 17 juni 2022, VAL-393, uttalat att det är lämpligt att skilja mellan de olika typerna av valsedlar för att underlätta överblicken. De partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två senaste valen till riksdagen har rätt att få partivalsedlar, dvs. valsedlar med parti- och valbeteckning, för valen till riksdag samt kommun- och regionfullmäktige upptryckta och utlagda av valadministrationen om de begär det. Övriga partier som har mandat i kommun- och regionfullmäktige har på motsvarande sätt rätt att få partivalsedlar upptryckta och utlagda inom den region eller den kommun där de är representerade om de begär det. Det är valnämnden och röstmottagarna som ansvarar för utläggning av dessa valsedlar. Även partier som inte har rätt att få valsedlar upptryckta kan beställa partivalsedlar och distribuera dem till röstmottagningsställen. Valnämnden och röstmottagarna ansvarar för att lägga ut även dessa valsedlar, förutsatt att partiet anmält deltagande i de aktuella valen. Partivalsedlar för samtliga partier som deltar i valen ska ställas i ett eget valsedelställ. Valsedlarna för varje val ska ställas i varsin rad (helst lodrät) i ordningen riksdag (gul), kommunfullmäktige (vit) och regionfullmäktige (blå). Valsedlarna ska stå i bokstavsordning utifrån den partibeteckning under vilken partiet har anmält deltagande i val. Blanka valsedlar ska stå väl synliga nedanför övriga valsedlar i valsedelstället. Alla partier ska behandlas likvärdigt. Det innebär att alla partier som deltar i valen ska få sina namnvalsedlar ställda i de följande valsedelställen i bokstavsordning uppifrån och ner utifrån fullständig partibeteckning. Valsedlarna ska ställas i samma ordning som partivalsedlarna; riksdag (gula valsedlar), kommunfullmäktige (vita) och regionfullmäktige (blåa). Valsedlar för varje valtyp ska alltid börja ställas i en egen rad.

Valmyndighetens bedömning

Om det saknas valsedlar, om valsedlar stjäls eller göms är det en avvikelse från föreskriven ordning, men Valmyndigheten kan inte av de nu redogjorda omständigheterna i det enskilda fallet fastställa om så kan ha skett.

5. Krav på röstmottagare (dnr 113-2022, 141-2022, 146-2022 och 241-2022)

Redogörelse för överklagandena

Klagandena har anfört att röstmottagarna på olika sätt varit osäkra på hur de skulle hantera rösterna. Ett försenat valresultat tyder på att sammanräkningen inte varit tillfredsställande. Vidare har en klagande anfört att socialnämndens ordförande i Boden arbetat som röstmottagare och delat ut valkuvert.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om kraven på röstmottagare och anfört bl.a. följande.

Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om krav på saklighet och opartiskhet hos röstmottagare och rösträknare m.fl. den 18 februari 2022 VAL-158 uttalat att myndigheten bedömer att den som kandiderar på en lista inte bör arbeta som röstmottagare eller vid rösträkning räkna eller på annat sätt hantera rösterna i det val kandidaturen avser.

Valmyndighetens bedömning

Valmyndigheten bedömer att det inte framkommit något som avviker från föreskriven ordning.

6. Valsedlars storlek (dnr 91-2022)

Redogörelse för överklagandet

Klaganden har anfört att valsedlar inte hade korrekt storlek, exempelvis var partiet Knapptryckarnas valsedlar i många fall för stora och passade inte i de för ändamålet utdelade valkuverten.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om storleken på valsedlar och anfört bl.a. följande.

Knapptryckarna har inför valet till riksdagen 2022 beställt tre miljoner valsedlar, en så kallad rikslista med anmälda kandidater […]. I kommunikation med partiet har framkommit att en okänd mängd valsedlar som distribuerats till partiet varit tillskurna i fel format av tryckeriet. Valmyndigheten har erbjudit nytt tryck några dagar före valet. Partiet har inte återkommit.

Valmyndighetens bedömning

De valsedlar som tryckts upp för partiet Knapptryckarna har såsom framkommit i okänd mängd varit beskurna i fel storlek och på så sätt har det kunnat uppstå problem för väljare att stoppa ner valsedlarna i valkuvertet. Det är en avvikelse från föreskriven ordning. Det har emellertid inte framkommit att problem uppstått i fler än det nu aktuella fallet varför Valmyndigheten finner det uteslutet att avvikelsen med fog inverkat på valets utgång. Noteras kan även att avvikande storlek på valsedlar inte utgör ogiltighetsgrund vid länsstyrelsernas slutliga rösträkning.

7. Ogiltiga röster (91-2022)

Redogörelse för överklagandet

Klaganden har anfört att över 93 000 röster ogiltigförklarades vid valet och att detta är ett opropor-tionerligt stort antal i jämförelse med tidigare års redovisning av ogiltiga röster. Detta torde höra samman med att valdeltagandet varit lägre än normalt och att hanteringen av kommunernas vallokaler varit bristfällig.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om antalet ogiltiga röster och anfört bl.a. följande.

Av det preliminära valresultatet i valet till riksdagen 2022 framgår att 99 166 röster bedömdes som ogiltiga, varav 3 481 röster var röster på inte anmälda partier, 61 540 röster med blank valsedel och 34 145 röster ogiltiga av annat skäl. Av det slutliga valresultatet i valet till riksdagen 2022 framgår att 69 831 röster bedömdes ogiltiga, varav 1 431 röster var röster på inte anmälda partier, 62 833 röster med blank valsedel och 5 567 röster ogiltiga av annat skäl. Av det slutliga valresultatet i valet till riksdagen 2018 framgår att 58 546 röster bedömdes ogiltiga, varav 2 120 röster på inte anmälda partier, 53 084 röster med blank valsedel och 3 342 röster ogiltiga av annat skäl.

Valmyndighetens bedömning

Vallagen reglerar att röstmottagarna vid den preliminära sammanräkningen ska underkänna sådana röster som kan antas bedömas som ogiltiga av länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer slutligt alla valsedlar och kan komma att bedöma en röst som tidigare antagits vara ogiltig som giltig. Valmyndigheten bedömer att någon avvikelse inte förekommit från föreskriven ordning.

8. Valurnor (dnr 91-2022 och 119-2022)

Redogörelse för överklagandet

Klaganden har anfört att det florerar foton och videor på valurnor som inte varit plomberade eller där valurnor har transporterats ut ur lokalerna t.ex. på grund av falska brandlarm eller ordningsstörningar.

En av de klagande har anfört att de röstande i distriktet Ursvik 2 i Sundbyberg inte fått möjlighet att kontrollera att valurnan var tom när röstningen påbörjades.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig över frågan om kraven på hantering av valurnan och anfört bl.a. följande.

Valmyndigheten har i handbok för kommuner, avsnitt 7.3.3, skrivit om valurnor och angett bl.a. att valurnan ska placeras så att röstmottagarna har uppsikt över den och så att ingen annan än röstmottagarna kan nå den. Urnan kan förses med en anordning för förankring, exempelvis med vajer eller buntband.

[…] Vid kontakt med ordförandena i Ursvik 1 respektive 2 har de båda uppgett att valurnan visats upp innan röster togs emot. Vidare framgår i kommunens utbildning av röstmottagare att valurnan ska visas upp innan röster tas emot.

Valmyndighetens bedömning

Röstmottagarna ska innan röstmottagningen startar i vallokalen på valdagen visa att valurnan är tom för de som är närvarande. För vem eller vilka väljare valurnan ska visas upp får rimligen avgöras utifrån närvaron i vallokalen. Det kan vid köbildning inte anses rimligt att visa upp den tomma valurnan för alla väljare som står i kö för att rösta.

Det har i överklagandet inte framkommit något som innebär en avvikelse från föreskriven ordning.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

1. Köbildning vid och dimensionering av röstmottagningsställen (dnr 46-2022 m.fl.)

Gällande regler

Enligt 4 kap. 20 § vallagen ska varje kommun se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta.

I val som gäller hela landet ska kommunen enligt 4 kap. 22 § vallagen se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som röstningslokaler och som i fråga om lokalisering, tillgänglighet och öppethållande ger väljarna goda möjligheter att rösta. En röstningslokal ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen.

Av 8 kap. 1 § vallagen framgår att det på ett röstmottagningsställe ska finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna kan rösta utan insyn.

Sedan den 1 februari 2022 gäller nya bestämmelser i 8 kap. 2 § vallagen som innebär att det i anslutning till ett röstmottagningsställe eller inne i lokalen ska ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Enligt 7 kap. 3 § vallagen ska varje väljare vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Därefter ska väljaren lämna valkuverten till röstmottagarna.

Enligt 8 kap. 4 § vallagen ansvarar röstmottagarna för ordningen på röstmottagningsstället.

Enligt 8 kap. 5 § vallagen ska väljare som finns på ett röstmottagningsställe eller på en plats som de har anvisats intill detta när tiden för röstmottagning går ut få tillfälle att rösta innan röstmottagningen avslutas.

Valprövningsnämndens bedömning

Av den enkätundersökning som Valmyndigheten genomfört efter valens avslutande framgår bl.a. att 34 kommuner angett att köerna kan ha inverkat negativt på valdeltagandet och att 81 kommuner angett att köerna delvis kan ha inverkat negativt på valdeltagandet medan 143 kommuner inte ansett detta.

Att det förekommit köer på flera platser torde ha haft samband med den i vallagen föreskrivna nya ordningen i fråga om att valsedlar ska presenteras på en avskärmad plats och de krav som därigenom ställs på antalet lokaler och utformningen av dem.

Det förhållandet att köer uppstår i samband med val innebär dock inte i sig någon avvikelse från föreskriven ordning även om det är olyckligt om långa köer på sina håll inverkat negativt på valdeltagandet. Om det däremot uppstår ordningsstörningar i samband med köandet på röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta ansvarar röstmottagarna för att ordningen upprätthålls. Det har dock inte framkommit av överklagandena att oordning uppstått. Inte heller har det framkommit att de aktuella valnämnderna har åsidosatt vallagens krav på lokalisering, tillgänglighet eller öppethållande i fråga om val- eller röstningslokaler.

När det gäller frågan om köbildning i Skövde bekräftar Valnämnden i Skövde i sitt yttrande att det uppstått köbildning i det aktuella distriktet men att alla de som stått i kö har beretts möjlighet att rösta.

Det föreligger därför inte skäl att anta att det vid förberedande och genomförande av valen, såvitt nu är i fråga, förekommit några avvikelser från föreskriven ordning eller att någon otillbörligen verkat vid valen.

Överklagandena i dessa delar ska därför avslås.

Valprövningsnämnden vill framhålla vikten av att väljarna har goda möjligheter att rösta. Nämnden anser därför att det är angeläget att köbildning vid valen undviks i framtiden och att frågorna om köer beaktas i den kommande uppföljningen av valen.

2. Valhemligheten (dnr 128-2022 och 241-2022)

Gällande regler

Enligt 3 kap. 1 § regeringsformen utses riksdagen genom fria, hemliga och direkta val. Rätten till fria och hemliga val gäller för övrigt generellt vid val i Sverige, dvs. även vid kommun- och regionfullmäktigeval[2].

För att göra i ordning en röst ska väljarna enligt 7 kap. 2 § vallagen för varje slag av val de vill delta i ta en valsedel, lägga den i ett valkuvert utan att vika den och försluta valkuvertet. Varje väljare ska enligt 3 § samma kapitel vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Av förarbeten till vallagen framgår att även om det ytterst är det allmännas ansvar att tillgodose väljarens behov av skydd för valhemligheten finns det inslag av eget ansvar för väljarna. Det får allmänt sett anses finnas goda möjligheter för varje väljare som vill dölja vilka valsedlar de har tagit att enkelt göra det under passagen genom lokalen till valskärmen[3].

Valprövningsnämndens bedömning

Som Valmyndigheten har anfört kan en röstmottagare inte vägra att ta emot en röst på grund av att den inte gjorts i ordning bakom en valskärm. Inte heller är det i samband med länsstyrelsens slutliga rösträkning en ogiltighetsgrund att en valsedel inte gjorts i ordning bakom en valskärm.

Avsaknad av valskärmar på ett röstmottagningsställe skulle enligt Valprövningsnämnden innebära en avvikelse från föreskriven ordning. Det finns dock inget i det aktuella överklagandet som tyder på att så varit fallet.

Enligt gällande regler ska val- och röstningslokaler vara lämpade för ändamålet och väljare ska inte störas eller hindras under röstningen.

Valprövningsnämnden bedömer att det kan ha förekommit avvikelser från föreskriven ordning när det gäller om röstmottagningsställen ordnats så att väljarna haft möjlighet att bevara valhemligheten. Nämnden konstaterar att det allmänna ansvarar för att tillgodose väljarens behov av skydd men även väljarna bär eget ansvar för att skydda sin valhemlighet (jfr VPN 1994:30). Klagandenas invändningar är allmänt hållna och det är inte möjligt för Valprövningsnämnden att bedöma om några konkreta avvikelser med fog kan antas ha inverkat på valresultatet.

Överklagandena i denna del ska därför avslås.

3. Vallokalsundersökningar och publicering av preliminära valresultat (dnr 72-2022 m.fl.)

Gällande regler

Det har i Sverige blivit en sed att redan under valnatten fastställa ett preliminärt resultat med mandatfördelning mellan partierna.[4] Förfarandet är inte reglerat.

Enligt 8 kap. 3 § vallagen får på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. Vidare följer av samma kapitel 5 § att väljare som finns på ett röstmottagningsställe eller på en plats som de har anvisats till intill detta när tiden för röstmottagning går ut ska få tillfälle att rösta innan röstmottagningen avslutas.

Valprövningsnämndens bedömning

Valprövningsnämnden konstaterar att det inte finns något hinder mot att vallokalsundersökningar presenteras eller att det preliminära valresultatet publiceras medan väljare fortfarande köar för att få rösta på valdagen. Sveriges Television och TV4, som presenterat vallokalsundersökningarna, är inte några myndigheter och förfarandet med att publicera det preliminära valresultatet är inte reglerat i vallagen. Någon avvikelse från föreskriven ordning har därmed inte förekommit.

Valprövningsnämnden anser inte att förfarandet att presentera vallokalsundersökningar eller att publicera det preliminära valresultatet innan alla väljare hunnit rösta innebär att någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valen på något annat sätt. Händelserna utgör därför inte heller något otillbörligt verkande vid valen.

Överklagandena ska därför avslås även i denna del.

Valmyndigheten har i ärendet informerat om att myndigheten har för avsikt att återkomma till dessa frågor i sin rapport till regeringen med erfarenheter från valen.

4. Saknade valsedlar (dnr 146- och 167-2022)

Gällande regler

Enligt 8 kap. 2 § första stycket vallagen ska det i anslutning till ett röstmottagningsställe ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Enligt tredje stycket ska valsedlarna presenteras på ett likformigt sätt.

Bestämmelsen om en likformig presentation av valsedlarna anses enligt förarbetena till vallagen vara ett förtydligande av vad som i praktiken redan har ansetts gälla[5]. Enligt propositionen ska det inte göras någon åtskillnad mellan placeringen av partiernas valsedlar. Alla valsedlar ska tillhandahållas på ett likformigt sätt, på en och samma plats. På vilket sätt detta ska ske är en praktisk fråga[6].

Valprövningsnämndens bedömning

Valprövningsnämnden konstaterar att det i vallagen finns bestämmelser om hur valsedlar ska presenteras på röstmottagningsställen.

Nämnden instämmer med Valmyndigheten i att om det saknas valsedlar, om valsedlar stjäls eller göms är detta en avvikelse från föreskriven ordning. Det kan emellertid inte utifrån de omständigheter som redovisats i överklagandena fastställas om så kan ha skett.

Överklagandena ska därför avslås i denna del.

5. Krav på röstmottagare (dnr 113-2022, 141-2022, 146-2022 och 241-2022)

Gällande regler

Den centrala valmyndigheten ska inför varje val ta fram utbildningsmaterial avseende valet (3 kap. 1 § vallagen). Materialet ska tillhandahållas länsstyrelserna och valnämnderna.

Länsstyrelsen är enligt 3 kap. 2 § vallagen regional valmyndighet med ansvar i länet för frågor om val och för utbildning av valnämnderna.

Enligt 3 kap. 5 § vallagen förordnas röstmottagare av valnämnden. Som röstmottagare får förordnas den som har fått sådan utbildning som behövs för uppdraget.

Valprövningsnämndens bedömning

Valprövningsnämnden bedömer i likhet med Valmyndigheten att det inte genom överklagandena har framkommit något som avviker från föreskriven ordning.

Överklagandena ska avslås i denna del.

6. Valsedlars storlek (dnr 91-2022)

Gällande regler

Av 6 kap. 6 § vallagen följer att alla valsedlar och valkuvert som används vid val ska tillhandahållas av Valmyndigheten. Av 5 § 1 samma kapitel framgår att valkuvert ska användas vid val.

Enligt 5 § andra stycket respektive 7 § valförordningen (2005:874) ska valsedlar och valkuvert vara utformade på sätt som framgår av bilagan till förordningen. I bilagan anges vilka marginaler som ska användas för vissa angivna fält på en valsedel och storleken på valkuverten.

Valprövningsnämndens bedömning

Av Valmyndighetens yttrande framgår att valsedlar som tryckts upp för partiet Knapptryckarna har varit beskurna i fel storlek och att det medfört problem för väljare att stoppa ner valsedlarna i valkuvertet. Att valsedlarna varit beskurna i fel storlek utgör enligt Valprövningsnämndens bedömning en avvikelse från föreskriven ordning. Det har emellertid inte framkommit att problem uppstått i fler fall än det nu aktuella varför Valprövningsnämnden finner det uteslutet att det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. I detta sammanhang konstaterar Valprövningsnämnden att avvikande storlek på valsedlar inte utgör någon ogiltighetsgrund enligt 13 kap. vallagen.

Överklagandet i denna del ska därför avslås.

7. Ogiltiga röster (dnr 91-2022)

Gällande regler

I 11 kap. vallagen regleras den preliminära rösträkningen i vallokal. Omedelbart efter att röstmottagningen i vallokalen avslutats och samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan lagts ner i den ska röstmottagarna ta ur kuverten och räkna rösterna (11 kap. 1 §). Av samma kapitel 2 § 2 och 3 följer vidare att en valsedel som kan antas vara ogiltig enligt 13 kap. 7 § första stycket 1 eller 3 inte ska godkännas. En valsedel som kan antas vara ogiltig enligt någon annan av de grunder som anges i 13 kap. 7 § ska inte godkännas utan läggas tillbaka i valkuvertet.

Valnämndens preliminära rösträkning sker enligt 12 kap. 3 § vallagen på samma sätt.

Länsstyrelsen genomför enligt 14 kap. 1 § vallagen den slutliga rösträkningen. Valmyndigheten ska på grundval av resultatet av den slutliga rösträkningen fördela mandaten i riksdagen och fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

Valprövningsnämndens bedömning

Vallagen reglerar att röstmottagarna vid den preliminära sammanräkningen ska underkänna sådana röster som kan antas bedömas som ogiltiga av länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer slutligt alla valsedlar och kan komma att bedöma en röst som tidigare antagits vara ogiltig som giltig. Valprövningsnämnden bedömer att någon avvikelse från föreskriven ordning inte förekommit.

Överklagandena i denna del ska därför avslås.

8. Valurnor (dnr 91-2022 och 119-2022)

Gällande regler

Enligt 9 kap. 2 § vallagen ska i varje vallokal finnas en valurna för varje val.

Av 9 kap. 3 § vallagen framgår att när vallokalen har öppnat ska den av röstmottagarna som är ordförande innan röstmottagningen får börja visa de närvarande att varje valurna är tom.

Av förarbeten till vallagen[7] framgår att för att uppfylla offentligheten vid röstningen och rösträkningen samt därigenom motverka valfusk ska valurnorna visas upp innan röstningen påbörjas.

Valprövningsnämndens bedömning

Det finns inte något krav i vallagen på att en valurna ska vara förseglad när röstmottagningen pågår (VPN 2018:191). Valurnorna bör givetvis placeras och övervakas på ett sådant sätt att ingen manipulation kan ske. Vid avbrott i röstningen ska valurnan, röstlängden och övrigt material kontinuerligt övervakas.

Innan röstmottagningen får börja ska den av röstmottagarna som är ordförande när vallokalen har öppnat visa de närvarande att varje valurna är tom. För vem eller vilka väljare valurnan ska visas upp får rimligen avgöras utifrån närvaron i vallokalen. Det kan vid köbildning inte anses rimligt att visa upp den tomma valurnan för alla väljare som står i kö för att rösta.

Valprövningsnämnden finner att det inte framkommit något som innebär en avvikelse från föreskriven ordning. Överklagandena i denna del ska därför avslås.

9. Sammanfattning av Valprövningsnämndens bedömning

Valprövningsnämnden har konstaterat att det har förekommit avvikelse från föreskriven ordning när det gäller storleken på valsedlar för partiet Knapptryckarna. I detta fall har Valprövningsnämnden gjort bedömningen att avvikelsen inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången.

I övrigt har det inte framkommit något som ger vid handen att det förekommit några avvikelser från föreskriven ordning eller att det förekommit otillbörligt verkande vid röstning.

Av skäl som redovisats i de särskilda avsnitten i det föregående ska samtliga överklaganden avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.

Bilaga till Valprövningsnämndens beslut den 7 december 2022

Följande ärenden behandlas i beslutet.

Dnr 46-2022 

Dnr 68-2022 

Dnr 72-2022 

Dnr 73-2022 

Dnr 75-2022 

Dnr 76-2022 

Dnr 82-2022 

Dnr 84-2022 

Dnr 85-2022 

Dnr 89-2022 

Dnr 91-2022 

Dnr 93-2022 

Dnr 94-2022 

Dnr 95-2022 

Dnr 97-2022 

Dnr 102-2022   

Dnr 111-2022 

Dnr 113-2022 

Dnr 119-2022 

Dnr 124-2022 

Dnr 125-2022 

Dnr 126-2022 

Dnr 127-2022 

Dnr 128-2022 

Dnr 129-2022 

Dnr 130-2022 

Dnr 131-2022 

Dnr 132-2022 

Dnr 134-2022 

Dnr 136-2022 

Dnr 137-2022 

Dnr 138-2022 

Dnr 139-2022 

Dnr 140-2022 

Dnr 141-2022 

Dnr 142-2022 

Dnr 144-2022 

Dnr 145-2022 

Dnr 146-2022 

Dnr 147-2022 

Dnr 148-2022 

Dnr 149-2022 

Dnr 150-2022 

Dnr 151-2022 

Dnr 154-2022 

Dnr 155-2022 

Dnr 156-2022 

Dnr 158-2022 

Dnr 159-2022 

Dnr 161-2022 

Dnr 164-2022 

Dnr 165-2022 

Dnr 166-2022 

Dnr 167-2022 

Dnr 169-2022 

Dnr 172-2022 

Dnr 173-2022 

Dnr 175-2022 

Dnr 176-2022 

Dnr 177-2022 

Dnr 190-2022 

Dnr 191-2022 

Dnr 192-2022 

Dnr 194-2022 

Dnr 200-2022 

Dnr 201-2022 

Dnr 203-2022 

Dnr 211-2022 

Dnr 215-2022 

Dnr 219-2022 

Dnr 220-2022 

Dnr 241-2022 

[1] Valprövningsnämndens ärende med dnr 245-2022 aktbilagorna 2 och 6.

[2] SOU 1994:30 Vallagen s. 311 och SOU 2016:71 Förstärkt skydd för valhemlighet s. 112

[3] Prop. 2017/18:286 Stärkt skydd för valhemligheter s. 12

[4] Avsnitt 11 i prop. 1996/97:70 Ny vallag

[5] Prop. 2021/22:52 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning s. 22

[6] A. prop. s. 64

[7] prop. 2004/05:163 Ny vallag s. 124 och prop. 1996/97:70 Ny vallag s. 201