Indelning i valkretsar för kommunalval. Fråga bl.a. om omfattningen av länsstyrelsens fastställelseprövning. Ej bifall

Valprövningsnämndens beslut 23-1993

Beslut
Avslag
Beslutat
16 mars 1994
Rättsfallsbeteckning
1994:5

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.

Kommunfullmäktige i Helsingborgs kommun beslutade den 27 oktober 1993 att efter viss justering godkänna kommunstyrelsens förslag till indelning av Helsingborgs kommun i tre valkretsar för kommunfullmäktigval. Protokoll över beslutet justerades den 8 november 1993 och anslogs påföljande dag på kommunens anslagstavla.

Med stöd av 2 kap. 11 § vallagen fastställde Länsstyrelsen i Malmöhus län den 5 november 1993 kommunfullmäktiges beslut.

AA överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att Valprövningsnämnden skulle upphäva kommunfullmäktiges beslut. AA anförde som skäl för överklagandet sammanfattningsvis följande. Länsstyrelsen fattade sitt fastställelsebeslut innan ett justerat protokoll från kommunfullmäktige förelåg. Beslutet att indela kommunen i tre valkretsar, mot tidigare två, innebar en spärr mot småpartier och stred mot regeringsformens bestämmelse om allmän och lika rösträtt. Beslutet stred också på olika sätt mot kommunallagen. Bl.a. borde ärendet ha remitterats till valnämnden. Vidare lades ett nytt förslag till beslut fram under debatten i fullmäktige. Ordföranden hade bort vägra lägga fram förslaget, eftersom ett nytt ärende hade väckts. Ärendet bordlades till ett nytt sammanträde följande dag. Visserligen angavs det inte i lagen hur lång tid som måste förflyta mellan sammanträdena vid bordläggning, men Valprövningsnämnden borde pröva om det inte varit alltför kort tid.

Länsstyrelsen hemställde att överklagandet skulle lämnas utan bifall och anförde.

Vad angår tidpunkten för Länsstyrelsens beslut vill Länsstyrelsen inte bestrida att Länsstyrelsen rätteligen borde ha avvaktat med fastställelsen till dess bevis om justering av fullmäktiges protokoll hade inkommit. Anledningen till Länsstyrelsens brådska var att Länsstyrelsen enligt 3 kap. 3 § vallagen har att besluta om indelning i valdistrikt före november månads utgång och därför var angelägen att snarast fastställa valkretsindelningen. Denna är ju en förutsättning för valdistriktsindelningen. Länsstyrelsen menar emellertid att detta något förhastade beslut får anses läkt i och med att protokollet justerats i enlighet med sin ursprungliga lydelse.

Med anledning av vad klaganden i övrigt anfört vill Länsstyrelsen endast framhålla att Länsstyrelsens fastställelseprövning inte innefattar en kommunalrättslig prövning av det underställda beslutet. En sådan prövning, som endast kan göras av Kammarrätten, är avskuren till följd av fullföljdsförbudet i 2 kap. 11 § vallagen. Länsstyrelsens fastställelseprövning omfattar endast en prövning av om beslutet står i överensstämmelse med vallagen. Såvitt Länsstyrelsen kan finna är så fallet.

Riksskatteverket (RSV) avstyrkte bifall till överklagandet med följande motivering.

Beträffande tidpunkten för Länsstyrelsens beslut att fastställa kommunfullmäktiges beslut om valkretsindelningen anser RSV att det var olyckligt att så skedde innan ett justerat protokoll från fullmäktige verkligen förelåg. RSV anser dock, som Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande, att detta fel "får anses läkt i och med att protokollet justerats i enlighet med sin ursprungliga lydelse."

Klaganden har vidare under rubriken "Undergrävande av den demokratiska lika rösträtten" ifrågasatt konsekvenserna för små partier av en ändrad valkretsindelning. Det torde vara allmänt känt att flera av vallagstiftningens bestämmelser (t. ex. procentgränserna vid riksdags- och landstingsval, 1,4 som första delningstal vid mandatfördelningen mellan partier) medför vissa svårigheter för små partier att få representation. Dessa lagar har beslutats på formell väg och om det skulle finnas anledning att ändra gällande lagstiftning får detta ske i därför fastställd ordning.

Klaganden har också till Kammarrätten överklagat kommunfullmäktiges beslut med motiveringen att bestämmelserna om beredning i kommunallagen inte har iakttagits. Enligt RSVs bedömning ligger denna fråga utanför den centrala valmyndighetens verksamhetsområde, varför verket avstår från att yttra sig i denna del.

Valprövningsnämnden yttrade: Enligt 2 kap. 11 § första stycket vallagen (1972:620) skall indelningen i valkretsar bestämmas av kommunfullmäktige. Fullmäktiges beslut får inte överklagas. Beslut om indelning i valkretsar skall, enligt 11 § tredje stycket, för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden.

Indelningen i valkretsar är således en kommunens angelägenhet. Den statliga kontrollen över indelningsbesluten utövas av länsstyrelsen, som har att pröva såväl beslutets laglighet som dess lämplighet. Till laglighetsprövningen hör bl.a. frågan om beslutet har tillkommit i laga ordning. Länsstyrelsen skall antingen fastställa fullmäktiges beslut oförändrat eller vägra fastställelse. I princip kan länsstyrelsen alltså inte sätta ett nytt beslut i det underställda beslutets ställe.

Vad först beträffar AAs invändning mot länsstyrelsens fastställelsebeslut är det visserligen riktigt att länsstyrelsens beslut fattades innan protokoll över kommunfullmäktiges beslut hade justerats och att länsstyrelsen hade bort avvakta med fastställelsen till dess att ett justerat protokoll förelåg. Eftersom protokollet numera justerats enligt sin ursprungliga lydelse anser Valprövningsnämnden emellertid att bristen i länsstyrelsens handläggning inte är av den arten att fastställelsebeslutet bör undanröjas på denna grund.

Vad därefter angår AAs påstående om brister i kommunfullmäktiges handläggning framgår av handlingarna att valnämnden inte hördes i ärendet. Någon föreskrift om valnämndens hörande eller eljest om nämndens befattning med ärenden om indelningen i valkretsar finns emellertid inte i vallagen. Vad AA invänt om beredningen och i övrigt om handläggningen av ärendet kan inte anses utvisa att kommunfullmäktiges beslut inte tillkommit i laga ordning. I ärendet har inte heller framkommit någon annan omständighet som bör medföra att fastställelse vägras.

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.