Indelning i valdistrikt. Sammanläggning av små distrikt i glesbygdsområde

Valprövningsnämndens beslut 19-1990

Beslut
Avslag
Beslutat
6 februari 1991
Ämnesord
Valdistrikt
Rättsfallsbeteckning
1991:3

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.

​Genom beslut den 16 november 1990 förordnade Länsstyrelsen i Västerbottens län om ändrad valdistriktsindelning i Bjurholms kommun innebärande dels att vid val till riksdagen, kommunfullmäktige och landsting Agnäs valdistrikt (221 röstberättigade skulle överföras till Bjurholms valdistrikt och att Bredträsks valdistrikt (109 röstberättigade) skulle överföras till Karlsbäcks valdistrikt, dels att vid val till kyrkofullmäktige Balsjö (194 röstberättigade), Bjurholms (1 435 röstberättigade), Karlsbäcks (210 röstberättigade) och Öredalens (263 röstberättigade) valdistrikt tillsammans skulle utgöra ett valdistrikt benämnt Bjurholms valdistrikt. Av handlingarna i ärendet framgick att antalet röstande vid valet till kyrkofullmäktige 1988 i Agnäs var 99, i Balsjö 65, i Bjurholm 362, i Bredträsk 35, i Karlsbäck 83 och i Öredalen 53.

Bjurholms kommun överklagade beslutet och yrkade att länsstyrelsens beslut skulle upphävas. Kommunen anförde att Bjurholms kommun var en vidsträckt kommun med långa avstånd och att resorna skulle fördyras, tidsåtgången bli mycket längre och köerna i vallokalen öka med den beslutade valdistriktsindelningen. Enligt kommunen skulle valdeltagandet försvåras för den enskilde väljaren och resultatet bli att man avstod från att delta i valet.

Länsstyrelsen avstyrkte bifall till överklagandet.

Riksskatteverket anförde i yttrande följande.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har beslutat ändra indelningen i valdistrikt såväl i de borgerliga som i de kyrkliga valen. Genom beslutet har ett antal valdistrikt, omfattande i genomsnitt ca 200 röstberättigade, slagits samman med andra distrikt.

Bjurholms kommun framhåller i överklagandet de olägenheter, bl.a. i form av längre avstånd till vallokaler för väljare, som beslutet medför.

RSV har tidigare i yttranden till valprövningsnämnden 1990-10-15 (valdistriktsindelning i Undenäs församling) och 1991-01-10 (valdistriktsindelning i Vindelns kommun) redogjort för de generella bedömningsgrunder som, enligt RSVs uppfattning, bör tilllämpas. Med hänvisning till de grunder som redovisas i dessa yttranden avstyrker RSV bifall till överklagandet.

De generella bedömningsgrunder som RSV tidigare redovisat och nu hänvisat till är bl.a. följande.

Valdistrikt bör enligt vallagen omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Enligt RSVs bedömning föreligger risk för att valhemligheten röjs när valdistrikten blir för små. RSV har bl.a. i skrivelse 1989-12-15 uppmärksammat länsstyrelserna på detta. För att upprätthålla servicenivån och samtidigt garantera valhemligheten i de minsta områdena har RSV förordat ett system med inrättande s.k. tillfälliga postkontor i stället för att låta sådana områden göra egna små valdistrikt.

Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt RSVs bedömning bör kravet på skydd för valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande.

Det allmänt låga valdeltagandet vid kyrkofullmäktigvalen medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antal röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Enligt RSVs bedömning utgör antal röstande vid närmast föregående val den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten ska kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten enligt RSVs bedömning komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Valprövningsnämnden yttrade: Med hänsyn till vad som anförts i ärendet ändrar valprövningsnämnden inte länsstyrelsens beslut.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.