Indelning i valdistrikt för kyrkofullmäktigval

Valprövningsnämndens beslut 1-1991

Beslut
Avslag
Beslutat
6 februari 1991
Ämnesord
Valdistrikt
Rättsfallsbeteckning
1991:4

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.

​Vid valet till kyrkofullmäktige 1988 var Ronneby församling indelad i två valdistrikt - Ronneby och Kallinge. Vid valet avgavs 1 169 röster i Ronneby (10 024 röstberättigade) och 443 röster i Kallinge (4 139 röstberättigade).

Kyrkofullmäktige i Ronneby församling anhöll hos länsstyrelsen att ytterligare ett valdistrikt skulle inrättas i Ronneby till kyrkofullmäktigvalet 1991. Kyrkofullmäktige anförde som skäl härför bl.a. att ålderssammansättningen hos de röstande var hög, att det var uppförsbacke till vallokalen i Ronneby och att valdeltagandet ökat från ca 4 % 1979 till ungefär 12 % 1988.

Valnämnden i Ronneby kommun avstyrkte församlingens hemställan och anförde.

Vid valnämndens behandling av frågan framkom stor tveksamhet om ett anordnande av två så närbelägna vallokaler inom tätorten skulle nämnvärt stimulera valdeltagandet inom Ronneby vidsträckta församling, som ju utom tätorten innefattar en omfattande landsbygd, där valdeltagandet brukar vara högre än i centralorten. Vid bestämmandet av antalet vallokaler i kyrkofullmäktigval har valnämnden enligt fastställda riktlinjer att ta hänsyn till valdeltagandet i förra valet, som i detta fall inte var så stort att det i sig motiverade en uppdelning på två vallokaler.

Däremot fann nämnden att det var möjligt att underlätta valdeltagandet i 10:e valdistriktet Hasselstad, där valdeltagandet 1988 var väsentligt större än i övriga distrikt, genom att låta de röstande inom detta distrikt rösta i Kallinge, vilket också blev nämndens beslut.

Valnämnden fann sig också kunna gå med på önskemålet om samma öppettider i Kallinge som i Ronneby, och ville för sin del betona det i kyrkorådets skrivelse antydda önskemålet om lättillgänglig vallokal med särskild hänsyn till de äldre väljarna. Således är enligt valnämndens åsikt en vallokal till vilket det är "uppförsbacke" som kyrkorådet skriver om nya församlingshemmet, därigenom mindre lämplig med tanke på den med rådets ord "relativt höga ålderssammansättningen för de röstande".

Genom beslut den 30 november 1990 avslog Länsstyrelsen i Blekinge län kyrkofullmäktiges anhållan om ytterligare ett valdistrikt och anförde.

Vid 1988 års kyrkofullmäktigval avgavs 1 169 röster inom Ronneby valdistrikt. Länsstyrelsen anser att valdistriktet inte är för stort. Det är därför inte motiverat att bilda ytterligare ett valdistrikt. Länsstyrelsen avslår därför kyrkofullmäktiges hemställan.

Upplysningsvis meddelas att länsstyrelsen, såvitt avser kyrkofullmäktigvalet, denna dag beslutat att hänföra riksdagsvaldistriktet 10:e Hasselstad till Kallinge valdistrikt.

Kyrkofullmäktige i Ronneby församling överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. att syftet med begäran om ytterligare ett distrikt var att underlätta för de röstande att utöva sin rösträtt.

Riksskatteverket avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.

RSV har tidigare i yttranden över överklaganden som rör indelning i valdistrikt redovisat de generella bedömningsgrunder som, enligt RSVs uppfattning, bör tillämpas.

Ronneby kommun har i sammanträdesprotokoll 1990-10-22 avgivit yttrande i den berörda distriktindelningsfrågan. Som framgår av yttrandet ger den av kyrkofullmäktige föreslagna indelningsändringen inte någon förbättring för väljarna i röstningshänseende. Enligt de generella bedömningsgrunder som RSV redovisat i tidigare yttranden avseende valdistriktsindelning för kyrkofullmäktigval kan det nu berörda valdistriktet inte heller anses vara för stort.

De generella bedömningsgrunder som RSV tidigare redovisat och nu hänvisade till var bl.a. följande.

Vid val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt RSVs bedömning bör kravet på skydd för valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det allmänt låga valdeltagandet vid kyrkofullmäktigvalen medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Enligt RSVs bedömning utgör antalet röstande vid närmast föregående val den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten skall kunna skyddas.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Valprövningsnämnden yttrade: Valprövningsnämnden ändrar inte länsstyrelsens beslut.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.