Indelning i valdistrikt för kyrkofullmäktigval

Valprövningsnämndens beslut 12-1990

Genom beslut den 29 augusti 1990 beslöt Länsstyrelsen i Skaraborgs län att Undenäs församling (1 759 röstberättigade), som tidigare varit indelad i tre valdistrikt för val av kyrkofullmäktige, i fortsättningen skulle utgöra ett valdistrikt. Av beslutet framgick att antalet röstande vid 1988 års kyrkofullmäktigval var 57 i norra valdistriktet, 50 i sydöstra samt 37 i västra valdistriktet. Som skäl för beslutet att slå samman distrikten anförde länsstyrelsen följande.

I 5 § lagen om kyrkofullmäktigval sägs att om delar av församling ingår i olika valdistrikt vid val till riksdagen skall varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen har dock möjlighet att förordna att sådana delar av församling tillsammans skall utgöra ett valdistrikt.

Av församlingens 1 759 röstberättigade har 140 röstat i vallokal vid 1988 års val. Detta talar för att en sammanläggning bör ske. I ett valdistrikt där endast ett fåtal röstar kan det finnas risk att valhemligheten röjs. Länsstyrelsen är medveten om att avståndet till vallokalen ökar med en sammanläggning. Kommunen bör även enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor. Även kostnadsaspekten måste beaktas. Kostnaderna för öppethållande av tre vallokaler står inte i rimlig proportion till antalet röstande.

Även om indragning av vallokaler medför en försämring för väljarna måste kravet på skydd av valhemligheten ges större tyngd än olägenheterna med långa avstånd.

Med anledning av det anförda anser länsstyrelsen att mycket starka skäl talar för en sammanslagning av de tre valdistrikten till ett.

Ordföranden i Undenäs kyrkofullmäktige, AA, överklagade beslutet och yrkade att valdistriktsindelningen i församlingen skulle behållas oförändrad. AA anförde bl.a. att varje extra färdmil till vallokalen innebar en ekonomiskt och administrativt onödig utgift för invånarna. Vidare bestred AA att någon risk för valhemlighetens röjande skulle föreligga med tre distrikt samt anförde att det vore principiellt fel att ta ökade kostnader till intäkt för att försämra för väljarna.

Länsstyrelsen avstyrkte bifall till överklagandet.

Även Riksskatteverket avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.

Vid val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt RSVs bedömning bör kravet på skydd för valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det allmänt låga valdeltagandet vid kyrkofullmäktigvalen medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Enligt RSVs bedömning utgör antalet röstande vid närmast föregående val den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten skall kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten enligt RSVs bedömning komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Trots möjligheterna till poströstning till och med torsdagen före valdagen och kommunens biträde med valskjuts på valdagen kan givetvis indragning av ett valdistrikt i glesbygd medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägning mellan sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste enligt RSVs bedömning avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

Valprövningsnämnden yttrade: Valprövningsnämnden gör ej ändring i länsstyrelsens beslut.