Indelning i valdistrikt för kyrkofullmäktigval

Valprövningsnämndens beslut 16-1984

Genom beslut den 29 november 1984 förordnade länsstyrelsen i Kalmar län att Söderåkra församling (2 458 röstberättigade), som tidigare varit indelad i tre valdistrikt för val av kyrkofullmäktige, i fortsättningen skall utgöra ett valdistrikt.

Kyrkoherde AA och kyrkofullmäktige i Söderåkra församling anförde var för sig besvär över beslutet och yrkade att valdistriktsindelningen i församlingen skulle bibehållas oförändrad. Till stöd för sin talan anförde klagandena följande. En centralisering till ett valdistrikt skulle medföra ytterligare minskat deltagande i kyrkofullmäktigval, och den merkostnad, som är förknippad med tre valdistrikt i stället för beslutat ett, måste anses ringa.

I ärendet var upplyst att av de omkring 2 500 röstberättigade i Söderåkra församling vid kyrkofullmäktigvalet 1982 196 personer röstade i vallokal, därav i Söderåkra första valdistrikt 103 personer, i Söderåkra andra valdistrikt 56 personer och i Söderåkra tredje valdistrikt 37 personer; 9 poströster avgavs.

Länsstyrelsen uppgav i avgivet yttrande bl.a. att avståndet till vallokal ökade i den södra delen av församlingen från cirka 5 km till cirka 15 km.

Riksskatteverket avgav yttrande i ärendet och hänvisade därvid till de generella bedömningsgrunder vid distriktsindelning för val till bl.a. kyrkofullmäktige som verket redovisat i yttrande över besvär i tidigare ärenden hos valprövningsnämnden. Riksskatteverket hade därvid anfört bl.a. följande.

Vid val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200 - 1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt RSVs bedömning bör kravet på skydd av valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det låga valdeltagandet medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Enligt RSVs bedömning utgör antalet röstande vid närmast föregående val den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten skall kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten enligt RSVs bedömning komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Trots möjligheterna till poströstning före valdagen och kommunens biträde med valskjuts på valdagen kan givetvis indragning av ett valdistrikt i glesbygd medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägning mellan sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste enligt RSVs bedömning avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

Med hänvisning till de generella bedömningsgrunder som sålunda tidigare redovisats och den vikt som riksskatteverket fäster vid valhemlighetens bevarande avstyrkte verket bifall till besvären.

Valprövningsnämnden yttrade:

Vad klagandena anfört till stöd för sin talan innefattar inte tillräckliga skäl att frångå den indelning som länsstyrelsen bestämt genom överklagade beslutet.

Valprövningsnämndens beslut

Besvären lämnas därför utan bifall.