Indelning i valdistrikt för kyrkofullmäktigval

Valprövningsnämndens beslut 15-1984

Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade den 14 november 1984 om indelning av Ljusdals kommun i valdistrikt och bestämde därvid att varje församling inom kommunen skulle utgöra ett valdistrikt för val av kyrkofullmäktige.

Kyrkofullmäktige i Ljusdal-Ramsjö kyrkliga samfällighet yrkade i besvär hos valprövningsnämnden över länsstyrelsens beslut att den tidigare valdistriktsindelningen, som innebar att Ljusdals församling var indelad i tre valdistrikt för val av kyrkofullmäktige, skulle bibehållas oförändrad.

Länsstyrelsen anförde i det överklagade beslutet bl.a. följande.

I respektive valdistrikt i Ljusdals kommun finns visserligen fler än 300 röstberättigade personer med undantag för Ljusdals tredje och Hamra andra valdistrikt, där det enligt preliminär rösträttsstatistik, upprättad i december 1983, fanns 239 respektive 233 röstberättigade. Dessa distrikt är oförändrade. Det är känt att valdeltagandet alltid är lågt vid val av kyrkofullmäktige. Av över 8 000 röstberättigade i Ljusdals församling vid kyrkofullmäktigvalet 1982 röstade 787 personer i vallokal, därav i Ljusdals andra valdistrikt endast 99 personer och i Ljusdals tredje valdistrikt endast 52 personer. Det låga valdeltagandet överhuvudtaget talar för en sammanläggning enligt kommunfullmäktiges beslut. Det bör därvid beaktas att poströstningen ökar för varje val och att det i valdistrikt, där ej ens ett hundratal röstar, föreligger stor risk att valhemligheten röjs.

Kyrkofullmäktige i kyrkliga samfälligheten mellan Ljusdals och Ramsjö församlingar har avstyrkt en sammanläggning med motiveringen att detta skulle leda till ytterligare minskat valdeltagande. Genom det alltmer bilburna samhället blir emellertid enligt länsstyrelsens mening reseavstånden för väljarna i Ljusdals församling ej så stora att de i sig skulle utgöra hinder för en sammanläggning. Därtill kommer att kommunen uttalat sig ha för avsikt att bekosta taxi vid kyrkofullmäktigvalet för de väljare som så önskar.

Sammantaget anser länsstyrelsen starka skäl tala för en sammanläggning.

Kyrkofullmäktige åberopade i sina besvär bl.a. att ett lågt valdeltagande inte rimligen bör leda till medvetna åtgärder som bara kan innebära en ytterligare passivisering av valmanskåren.

Riksskatteverket anförde i yttrande bl.a. följande.

Vid val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200 - 1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt RSVs bedömning bör kravet på skydd av valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det låga valdeltagandet medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Enligt RSVs bedömning utgör antalet röstande vid närmast föregående val den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten ska kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten enligt RSVs bedömning komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Trots möjligheterna till poströstning före valdagen och kommunens biträde med valskjuts på valdagen kan givetvis indragning av ett valdistrikt i glesbygd medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägning mellan sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste enligt RSVs bedömning avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

Mot denna bakgrund avstyrker RSV bifall till besvären.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden gjorde ej ändring i det överklagade beslutet.