Indelning i valdistrikt för kyrkofullmäktigval

Valprövningsnämndens beslut 12-1984

Beslutet omfattar ärendena 12 och 13-1984.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade den 31 oktober 1984 om indelning av Hofors kommun i valdistrikt för val av kyrkofullmäktige och sammanlade därvid till ett distrikt Torsåkers förutvarande första och andra valdistrikt.

Kyrkorådet i Torsåkers församling och AA yrkade båda i besvär hos valprövningsnämnden över länsstyrelsens beslut att Torsåkers första och andra valdistrikt skulle bibehållas oförändrade för val av kyrkofullmäktige.

Länsstyrelsen anförde i det överklagade beslutet bl.a. följande.

I respektive valdistrikt i Torsåkers församling finns visserligen fler röstberättigade än 300 personer, men det är känt, att valdeltagandet alltid är lågt vid val av kyrkofullmäktige. Av över 2 000 röstberättigade i Torsåkers församling 1982 röstade 451 personer i vallokal, därav i Torsåkers 2:a valdistrikt endast 132 personer. Detta talar för att en sammanläggning bör ske. Det bör därvid även beaktas att poströstningen ökar för varje val och att det i ett valdistrikt, där endast något hundratal röstar, kan finnas risk att valhemligheten röjs. Länsstyrelsen är såsom kyrkorådet påpekat medveten om att de allmänna kommunikationerna är mindre goda i södra delen av Torsåkers församling där 2:a valdistriktet är beläget. Genom det alltmer bilburna samhället blir emellertid enligt länsstyrelsens mening reseavstånden ej så stora att de i sig skulle utgöra hinder för en sammanläggning. Därtill kommer att kommunen sannolikt har för avsikt att anordna valskjutsar. Det bör även beaktas att kommunen kommer att spara ett icke föraktfullt belopp i valkostnader genom en sammanläggning.

Sammantaget anser länsstyrelsen starka skäl tala för en sammanläggning.

Klagandena åberopade var för sig som grund för besvären främst de långa avstånden och framhöll att länsstyrelsens beslut enligt deras mening innebar försämrade möjligheter för de boende i Torsåkers andra valdistrikt att delta i valet.

Riksskatteverket anförde i yttrande bl.a. följande.

Val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige bör enligt vallagen valdistrikt omfatta 1 200 - 1 500 röstberättigade. Lagen om kyrkofullmäktigval ger ingen motsvarande vägledning vid distriktsindelning för kyrkofullmäktigvalen. Enligt RSVs bedömning bör kravet på skydd av valhemligheten samt de praktiska möjligheterna att utnyttja rösträtten vara vägledande vid distriktsindelningen för kyrkofullmäktigvalen.

Det låga valdeltagandet medför att skyddet av valhemligheten inte kan bedömas utifrån antalet röstberättigade på det sätt som sker vid valen till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Enligt RSVs bedömning utgör antalet röstande vid närmast föregående val den enda säkra grunden vid bedömningen av distriktens storlek för att valhemligheten ska kunna skyddas. I valdistrikt med omkring eller mindre än 100 röstande kan valhemligheten enligt RSVs bedömning komma att äventyras.

Vid kyrkofullmäktigvalen kan röstning på valdagen endast ske i vallokal. Enligt 29 § lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) bör kommunen på valdagen ordna med valskjutsar för de väljare som bor avlägset eller isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen. Härtill kommer möjligheten att rösta i förväg på postkontor enligt 30 § kyrkofullmäktigvallagen.

Trots möjligheterna till poströstning före valdagen och kommunens biträde med valskjuts på valdagen kan givetvis indragning av ett valdistrikt i glesbygd medföra en viss försämring för väljarna. Vid avvägning mellan sådana negativa effekter mot att kravet på skydd av valhemligheten inte kan upprätthållas måste enligt RSVs bedömning avgörande vikt fästas vid valhemlighetens bevarande.

Mot denna bakgrund avstyrker RSV bifall till besvären.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden gjorde ej ändring i det överklagade beslutet.