Indelning i valdistrikt för kyrkofullmäktigval. Yrkande om att behålla vissa små distrikt som särskilda valdistrikt vid kyrkofullmäktigval i stället för att sammanlägga dem har bifallits

Valprövningsnämndens beslut 20-1978

Genom beslut den 28 november 1978 förordnade länsstyrelsen i Kopparbergs län enligt 5 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval om ändrad indelning i valdistrikt av vissa församlingar vid val av kyrkofullmäktige. Beslutet innebar bl a att Svärdsjö församling, som för riksdagsval var indelad i fem valdistrikt (av vilka ett omfattar även Svartnäs församling), skulle utgöra ett valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Beslutet skulle träda i tillämpning 1979.

Svärdsjö och Svartnäs församlingars kyrkliga samfällighet anförde besvär över beslutet och yrkade att Svärdsjö församling - i enlighet med förslag som samfälligheten framfört till länsstsyrelsen inför det överklagade beslutet - skulle indelas i tre valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige, nämligen ett motsvarande vad som utgjordes av Svärdsjö första, andra och femte valdistrikt, ett motsvarande Svärdsjö tredje valdistrikt och ett motsvarande Svärdsjö fjärde valdistrikt. Till stöd för besvären anförde samfälligheten i huvudsak att avståndet till vallokalen för vissa väljare enligt den beslutade indelningen skulle bli alltför långt, som längst 25 km. Detta skulle enligt samfällighetens mening leda till en från demokratisk synpunkt menlig inverkan på valet och ett lägre valdeltagande. Härvid framhölls att två av de tilltänkta valdistrikten - motsvarande Svärdsjö tredje (Lumsheden) och fjärde (Toftbyn) valdistrikt för riksdagsval - vid 1976 års kyrkofullmäktigval hade ett relativt högt valdeltagande, nämligen för Lumsheden ca 29 procent och för Toftbyn ca 21,5 procent mot 18,6 procent för församlingen som helhet.

Riksskatteverket anförde i yttrande följande.

Valdeltagandet i de kyrkliga valen är i allmänhet betydligt mindre än i de allmänna valen. Med hänsyn till detta torde det vara fullt möjligt att ordna röstningen i vallokalen på ett för de röstande tillfredsställande sätt.

Vidare anser riksskatteverket att avståndet för de röstberättigade till vallokalen inte ökar i sådan omfattning att tidigare gällande indelning måste helt eller delvis bestå.

Det får vidare förutsättas att kommunen ordnar valskjutsar för de väljare som bor avlägset i förhållande till vallokalen.

Mot denna bakgrund avstyrker riksskatteverket bifall till besvären.

Valprövningsnämnden yttrade: 15 § 2 st lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval föreskrivs som huvudregel att, om delar av församling eller valkrets ingår i olika valdistrikt vid val till riksdagen, varje del skall bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen får dock förordna att sådana delar av församling eller valkrets tillsammans skall utgöra ett valdistrikt. I fråga om möjligheterna att tillämpa denna undantagsregel nämndes redan i samband med tillkomsten av kommunala vallagen (1930:253), att andra fall än de som var betingade av indelningstekniska skäl kunde tänkas, då sammanslagning kunde äga rum, exempelvis med hänsyn till beräknat mindre deltagande i det kyrkliga valet (prop 1930:99 s 241). För att på detta sätt frångå den valdistriktsindelning som enligt huvudregeln skall, utan särskilt förordnande av länsstyrelsen, gälla även vid val av kyrkofullmäktige bör enligt valprövningsnämndens uppfattning krävas beaktansvärda skäl. Hänsynen till ett beräknat mindre valdeltagande - bakom vilka kan antagas ligga allmänna intressen av praktisk och ekonomisk natur samt angelägenheten av att bevara valhemligheten - bör sålunda inte drivas längre än att väljarnas möjligheter att deltaga likväl i tillbörlig grad underlättas. Vid länsstyrelsens prövning av fråga om förordnande angående sammanslagning bör även de i 3 kap 3 § vallagen (1972:620) angivna riktlinjerna för indelning i borgerliga valdistrikt vara i viss mån vägledande. Enligt nämnda paragraf får valdistrikt endast om särskilda skäl föranleder det omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

I förevarande ärende har länsstyrelsen förordnat, att de fem valdistrikt för riksdagsval som omfattar Svärdsjö församling skall sammanslås till ett distrikt vid kyrkofullmäktigvalet. Valnämnden har upplyst, att antalet röstberättigade i hela församlingen enligt senaste röstlängd uppgått till 3 321 eller långt över det maximiantal som i princip gäller vid indelning i borgerliga valdistrikt. Samfälligheten har oemotsagd uppgivit, att med den av länsstyrelsen beslutade indelningen avstånd på upp till 25 km mellan en röstberättigads bostad och vallokalen kan förekomma samt att valdeltagandet i två av de hittillsvarande valdistrikten vid det kyrkliga valet 1976 varit relativt högt och ej oväsentligt överstigit genomsnittet i församlingen. Mot bakgrund av vad i ärendet förekommit finner valprövningsnämnden anledning att - i överensstämmelse med samfällighetens bestämda uppfattning - befara att valdeltagandet skulle i viss mån försvåras genom den beslutade sammanslagningen. Denna bör därför inte fastställas. Det saknas å andra sidan anledning att frångå den av samfälligheten föreslagna indelningen.

På grund härav förordnar valprövningsnämnden, med ändring av länsstyrelsens beslut, att de för val till riksdagen bestämda distrikten Svärdsjö första utom Svartnäs församling, andra och femte valdistrikt skall vid val av kyrkofullmäktige utgöra ett gemensamt valdistrikt samt att den för val till riksdagen i övrigt gällande distriktsindelningen inom församlingen skall bibehållas vid val av kyrkofullmäktige, innebärande att vid sådant val Svärdsjö tredje och fjärde valdistrikt alltjämt skall utgöra egna valdistrikt.

Ledamöterna AA, BB och CC var av skiljaktig mening och anförde: Av handlingarna i ärendet framgår, att antalet röstberättigade i hela Svärdsjö församling enligt den senaste röstlängden uppgår till 3 321 personer, att antalet röstberättigade inom Svärdsjö tredje och fjärde valdistrikt för riksdagsval uppgår till 241 resp 437 personer samt att antalet röstande inom församlingen vid 1976 års kyrkofullmäktigval uppgick till 618 personer. Vidare framgår av länsstyrelsens beslut den 27 oktober 1978, varigenom nuvarande indelning av Falu kommun i valdistrikt för riksdagsval fastställdes, att länsstyrelsen med hänsyn till det ringa antalet röstberättigade i och för sig fann anledning att frångå kommunfullmäktiges förslag såvitt gällde Svärdsjö tredje valdistrikt (Lumsheden) men att en sådan ändring, som på länsstyrelsens initiativ inte borde företagas utan kommunens hörande, för det dåvarande inte kunde komma i fråga på grund av tidsskäl.

Genom sitt beslut att Svärdsjö församling skall utgöra ett valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige har länsstyrelsen fastställt ett förslag av valnämnden i Falu kommun, vilket biträtts av kommunfullmäktige i kommunen. Samfällighetens yrkande att församlingen skall indelas i tre valdistrikt innebär - liksom länsstyrelsens beslut - att den för val till riksdagen gällande indelningen i valdistrikt frångås men att därvid bibehålles ett valdistrikt med endast 241 röstberättigade. Med beaktande av det lägre valdeltagandet vid kyrkofullmäktigval än vid övriga allmänna val inger ett valdistrikt med så lågt antal röstberättigade starka betänkligheter med hänsyn till svårigheten att bevara valhemligheten. Förordnande om sådan indelning bör inte meddelas annat än om särskilda skäl föreligger som gör att dessa betänkligheter måste vika. Vad samfälligheten anfört utgör mot bakgrund av det anförda inte tillräckliga skäl för ändring av länsstyrelsens beslut.

Nämnden lämnar besvären utan bifall.

Ledamoten DD var skiljaktig beträffande motiveringen och anförde: Enligt 5 § 2 st lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval skall delar av församling, vilka ingår i olika valdistrikt vid val till riksdagen, var för sig bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige men får länsstyrelsen förordna att sådana delar skall utgöra ett valdistrikt.

Nämnda lag innehåller inga bestämmelser till reglering av distriktsindelningen efter antalet röstberättigade inom varje distrikt. Sådana bestämmelser finns däremot sedan den 1 januari 1977 meddelade för distriktsindelningen vid val till riksdagen. I 3 kap 3 § 2 st vallagen (1972:620) stadgas sålunda att valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 röstberättigade och får endast om särskilda skäl föranleder det omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Genom regleringen i 5 § 2 st lagen om kyrkofullmäktigval kommer distriktsindelningen vid kyrkliga val i församlingar, som omfattar mer än ett valdistrikt vid val till riksdagen, i normalfallet att överensstämma med distriktsindelningen vid sistnämnda val. Bestämmelserna i 3 kap 3 § 2 st vallagen om distriktsindelningens anpassning till antalet röstberättigade i varje distrikt blir i sådant fall indirekt avgörande för distriktsstorleken vid kyrkofullmäktigval. Om det ifrågakommer att med tillämpning av 5 § 2 st andra meningen lagen om kyrkofullmäktigval frångå distriktsindelningen för val till riksdagen och bilda särskilt eller särskilda distrikt för kyrkofullmäktigval, kan det ligga nära till hands att låta bestämmelserna i 3 kap 3 § 2 st vallagen vara vägledande för sådant distrikts storlek.

Då fråga uppkommer att vid sådan särskild distriktsindelning för kyrkofullmäktigval beakta de principer som kommit till uttryck i 3 kap 3 § 2 st vallagen, måste hänsyn tas till att dessa bestämmelser inte är av tvingande natur utan endast har karaktär av riktlinjer för distriktsindelningen samt att speciella förhållanden vid kyrkofullmäktigval kan föranleda ett frångående av principerna. Den övre gränsen vid 1 800 röstberättigade har tillkommit för att möjliggöra ett hanterligt röstningsförfarande och en snabb röstsammanräkning vid tre samtidigt genomförda borgerliga val. Vid kyrkofullmäktigval med dess lägre valdeltagande kan därför ett valdistrikt med fler än 1 800 röstberättigade framstå som acceptabelt, särskilt inom områden med homogen, tätare bebyggelse, där en förlängning av avståndet till vallokalen vid distriktssammanslagning är försumbar. Det lägre valdeltagandet i kyrkofullmäktigval bör å andra sidan, med hänsyn till angelägenheten av att skydda valhemligheten, föranleda återhållsamhet med att acceptera valdistrikt med så få som 300 eller färre röstberättigade. Häremot måste emellertid med nödvändighet vägas risken för att en sammanslagning av valdistrikt, särskilt i glesbygder, kan leda till minskat valdeltagande och därmed förmodligen också till ett för samtliga röstberättigade mindre representativt valresultat. Är valdeltagandet såsom vid kyrkofullmäktigval från början lågt, får en minskning i valdeltagandet relativt sett större betydelse för frågan om valresultatet skall kunna anses representativt för valmanskåren. I glesbygden torde f ö risken för att valhemligheten skall avslöjas vara mindre än på vissa andra ställen, exempelvis inom slutna områden med begränsat antal invånare såsom öar. - Vad här anförts utesluter ej att rimlig hänsyn tas till administrativa och ekonomiska överväganden vid bildande av särskilda valdistrikt för kyrkofullmäktigval. Sådana synpunkter bör emellertid ej tillåtas bli utslagsgivande för distriktsindelningen.

Den av länsstyrelsen i Kopparbergs län genom överklagade beslutet fastställda särskilda distriktsindelningen för kyrkofullmäktigval i Svärdsjö församling innebär sammanslagning av fem valdistrikt för val till riksdagen till ett valdistrikt med 3 321 röstberättigade enligt 1978 års röstlängd. Mot bakgrund av rekommendationerna i 3 kap 3 § 2 st vallagen kan lämpligheten av att bilda ett så omfattande distrikt med som i detta fall spridd bebyggelse ifrågasättas.

Vid en distriktsindelning i enlighet med besvären skulle de tre distrikten Svärdsjö nr 1, 2 och 5 samt Svärdsjö nr 3 och Svärdsjö nr 4 innefatta respektive 2 643, 241 och 437 röstberättigade. En fördel härmed skulle vara att det största distriktet Svärdsjö nr 1, 2 och 5 inte i lika hög grad avviker från den i 3 kap 3 § 2 st vallagen angivna övre gränsen som det enligt länsstyrelsens beslut bildade distriktet. Bibehållande av distriktet Svärdsjö nr 4 med 437 röstberättigade är ej oförenligt med de i lagrummet upptagna rekommendationerna. I valdistriktet Svärdsjö nr 3 med endast 241 röstberättigade kan valhemligheten i vissa, men förmodligen endast enstaka fall äventyras. Risken för ett minskat valdeltagande vid sammanläggning av distriktet med annat distrikt får emellertid ej underskattas. Man kan ej heller bortse från att kommunfullmäktige i det förslag till distriktsindelning för val till riksdagen, som legat till grund för länsstyrelsens beslut den 27 oktober 1978, bibehållit Svärdsjö nr 3 liksom Svärdsjö nr 4 som särskilt distrikt samt att länsstyrelsen ej utnyttjat sin befogenhet enligt 3 kap 3 § 3 st tredje meningen vallagen att för val till riksdagen självmant besluta om sammanslagning av något distrikt i Svärdsjö församling.

Under hänvisning till det anförda, finner jag tillräckliga skäl inte föreligga att mot den kyrkliga samfällighetens mening, med frångående av den för val till riksdagen gällande distriktsindelningen, nu förordna om särskild distriktsindelning för kyrkofullmäktigval i sådan utsträckning som skett i länsstyrelsens beslut. Däremot finner jag en särskild distriktsindelning i enlighet med 8 besvären motiverad.

Litteratur: prop 1930:99 s 241, prop 1975:27 s 20-22, KU 1975:18 s 13-15.