Indelning i valdistrikt för kommunalval. Länsstyrelsens beslut om valdistriktsindelning upphävt då det inte har ansetts ha tillkommit i föreskriven ordning

Valprövningsnämndens beslut 1991

Länsstyrelsen i Västerbottens län avlät den 19 februari 1990 en rundskrivelse till samtliga kommuner i länet utom Malå kommun med förslag till sammanläggning av vissa små valdistrikt. Kommunerna lämnades därvid tillfälle att yttra sig över förslagen senast den 1 oktober 1990. Beträffande Dorotea kommun innebar förslaget att

• Avasjö valdistrikt (med 76 röstberättigade vid det senaste valet) och Rajastrands valdistrikt (115) skulle sammanföras med Risbäcks valdistrikt (som då skulle komma att omfatta ca 350 röstberättigade)
• Avaträsks valdistrikt (190) och Höglands valdistrikt (144) skulle sammföras med Ormsjö valdistrikt (ca 550)
• Lavsjö valdistrikt (129) skulle sammanföras med Svanabyns valdistrikt (ca 350).

I förslaget påpekades att länsstyrelsen endast tagit hänsyn till att valdistrikten gränsade till varandra och tillhörde samma församling. Hänsyn hade inte kunnat tas till väljarnas möjlighet att ta sig till vallokalen.

Enligt vad som blivit upplyst i ärendet kom skrivelsen av någon anledning som inte blivit klarlagd inte Dorotea kommun till handa. Efter remisstidens utgång gjorde emellertid länsstyrelsen en påminnelse och tillställde kommunen ett nytt exemplar av skrivelsen, som kom kommunen till handa den 12 oktober 1990.

Ärendet behandlades av valnämnden den 22 oktober 1990. Valnämnden, som antecknade att kommunen erhållit förslaget först den 12 oktober 1990, föreslog kommunfullmäktige att avge yttrande i enlighet med länsstyrelsens förslag med den ändringen att två orter inom Lavsjö valdistrikt (Ullsjöberg och Skavåsen, omfattande tillhopa 15 fastigheter) fördes till Dorotea tätorts valdistrikt.

Vid sammanträde den 13 november 1990 beslöt kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avstyrka förslaget och hemställa om en oförändrad valdistriktsindelning. Samtidigt beslöt kommunstyrelsen att uppdra kommunstyrelsens ordförande och kanslichefen att närmare utveckla kommunens ställningstagande i särskild skrivelse.

Genom beslut den 16 november 1990 förordnade länsstyrelsen om ändrad valdistriktsindelning i Dorotea kommun i enlighet med länsstyrelsens förslag med den ändring som föreslagits av valnämnden.

Vid sammanträde den 26 november 1990 beslöt kommunfullmäktige att överklaga länsstyrelsens beslut och därvid anföra följande.

Dorotea kommun får härmed anföra besvär över Länsstyrelsens i Västerbottens län beslut om ändrad valdistriktsindelning i Dorotea kommun.

I länsstyrelsens beslut 1990-11-16 anges att Dorotea kommunfullmäktige lämnats tillfälle att yttra sig. Vi bestrider att kommunfullmäktige haft denna möjlighet.

Kommunen fick kännedom om länsstyrelsens skrivelse först när en påminnelse från länsstyrelsen inkom 1990-10-12. Den utsatta remisstiden hade då redan utgått - den var den 1 oktober 1990.

Länsstyrelsen har således fattat sitt beslut utan att kommunfullmäktige fått tillfälle att yttra sig. Då ärendet är av stor betydelse för den kommunala demokratins funktion på basplanet, anser vi det helt felaktigt att ärendet avgjorts utan att kommunfullmäktige fått avge sina synpunkter.

Vi yrkar mot bakgrund av detta att länsstyrelsens beslut upphävs.

För att ytterligare understryka vår hemställan vill vi redovisa ett antal synpunkter och tankegångar som vi anser bör beaktas vid ett seriöst övervägande av valdistriktsindelningen.

Vi anser att man i en kommun som är lika stor som Blekinge inte mekaniskt kan tillämpa storleksmallar. Hänsyn måste också tas till de praktiska möjligheterna för invånarna att nå vallokalen för att utöva sin medborgerliga rättighet att rösta. Många väljare, särskilt de äldre, ser det som en medborgerlig rättighet att kunna utöva sin rösträtt i vallokalen.

Att ersätta vallokalen med ett tillfälligt postkontor är en lösning som därför endast i undantagsfall bör tillgripas.

Det är i och för sig så att valdistrikten i några fall har ett litet antal röstberättigade, men vi anser att nuvarande distriktsindelning fyller en demokratisk funktion, eftersom den möjliggör för flertalet röstberättigade att själva ta sig till vallokalen.

Många äldre människor saknar bil och körkort och får alltför långt till vallokalen. Vi tror att många kommer att avstå från att rösta om det blir för långa avstånd, även om tillfälliga postkontor inrättas.

Vid sammanläggning av valdistrikt måste också beaktas de gängse färdvägarna och vart folk åker när de behöver uträtta ärenden utanför hemorten. Även möjligheterna till kollektivt resande måste beaktas och belysas.

Kommunfullmäktige gav också ett antal synpunkter på hur indelningen i valdistrikt skulle kunna göras om, samt fortsatte.

Som framgår av ovanstående har vi många synpunkter, som vi anser behöver diskuteras och övervägas seriöst. Då länsstyrelsens remiss aldrig kom oss till handa som avsett i februari har vi inte haft tillfälle att diskutera de olika frågeställningarna med de viktigaste intressenterna - väljarna.

Därför kan vi inte nu lämna ett preciserat alternativt förslag till åtgärder. För att ge möjligheter till en demokratisk behandling av frågan hemställer vi att länsstyrelsens beslut upphävs och att den nuvarande valdistriktsindelningen är oförändrad under 1991 års val och att vi därefter får uppta ärendet till övervägande.

Länsstyrelsen anförde i yttrande bl.a. följande.

Dorotea kommun påstår - som enda kommun i länet - i sina besvär att kommunen inte mottagit länsstyrelsens skrivelse daterad den 19 februari 1990.

Länsstyrelsen anser att det föreligger en klar risk att valhemligheten röjs när valdistrikten blir för små. Vidare vill länsstyrelsen peka på möjligheten att inrätta s.k. tillfälliga postkontor i stället för att låta små valdistrikt kvarstå oförändrade.

Riksskatteverket anförde i yttrande följande.

I det överklagade beslutet har länsstyrelsen slagit samman ett antal mindre valdistrikt med andra distrikt. Dessa "mindre distrikt" omfattar vartdera mellan 76 och 190 röstberättigade.

Valdistrikt bör enligt vallagen omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

RSV har tidigare, bl.a. i yttrande till valprövningsnämnden 1991-01-10, redogjort för sin principiella inställning till frågan om valdistriktsindelning. RSV vill i detta sammanhang ytterligare betona de möjligheter som inrättande av s.k. tillfälliga postkontor ger. Genom inrättande av sådana postkontor, som i princip fyller samma funktion som en vallokal, kan servicen till väljarna tillgodoses samtidigt som valhemligheten bevaras. RSV avstyrker bifall till överklagandet.

I ärendet förekommer uppgifter om att Dorotea kommun inte på ett korrekt sätt beretts möjlighet att yttra sig innan länsstyrelsen fattat sitt beslut. Utan att ta ställning i sak konstaterar RSV endast att det påstådda förhållandet inte har påverkat ärendets utgång.

Kommunen yttrade sig därefter.

Valprövningsnämnden yttrade: I 3 kap. 3 § vallagen föreskrivs följande;

3 § Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200 - 1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under år närmast före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i landstingskommuner eller kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten.

Enligt vad som framgår av utredningen har kommunfullmäktige inte med säkerhet haft längre tid för sitt yttrande till länsstyrelsen än mellan den 12 oktober och den 16 november 1990. Fullmäktige har därför inte för sitt yttrande haft erforderligt rådrum för en allsidig behandling av ärendet i normal handläggningsordning.

Fullmäktige kan följaktligen inte anses ha beretts tillfälle att yttra sig i enlighet med vallagens föreskrifter.

Genom överklagandet är kommunfullmäktiges principiella inställning visserligen känd. Den kan sägas innebära att man är medveten om att en ändring av valdistriktsindelningen är påkallad men att man har invändningar mot den nya indelning som länsstyrelsen bestämt. Samtidigt har tiden inte medgett utarbetandet av ett preciserat alternativ.

I det uppkomna läget står valet mellan att låta den äldre indelningen - som har nackdelen av alltför små valdistrikt - bestå under ytterligare en period och att acceptera den nya indelningen, som enligt vad fullmäktige anför har andra olägenheter. Av praktiska skäl kan beslut i saken inte anstå ytterligare tid så att ett alternativ till länsstyrelsens indelning kan utredas.

Valprövningsnämnden finner att länsstyrelsens beslut inte har tillkommit i föreskriven ordning och att denna brist inte kan anses ha blivit avhjälpt genom vad som förekommit i överklagningsärendet.

Valprövningsnämnden upphäver därför länsstyrelsens överklagade beslut, i följd varav den äldre valdistriktsindelningen består.

Det ankommer på länsstyrelsen att enligt 3 kap. 3 § fjärde stycket vallagen kungöra beslutet i ortstidning inom valdistrikten.