Fråga vid val till landsting och kommunfullmäktige om ordningen i vallokal. Avvikelser från föreskriven ordning har ansetts föreligga, men har inte ansetts inverka på valutgångarna

Valprövningsnämndens beslut 19-1991

Länsstyrelsen i Älvsborgs län fastställde den 25 september 1991 utgången av landstingsvalet i Älvsborgs läns landstingskommun och den 30 september 1991 utgången av kommunfullmäktigvalet i Borås kommun.

Svenska Liberala partiet, genom partiordföranden AA, överklagade valen under åberopande av att otillbörligt verkande förekommit vid röstningen i ett antal vallokaler i Borås kommun. AA uppehöll sig i överklagandet särskilt vid förhållandena i vallokalen Borås nr 29 och anförde bl.a. följande. Valarbetare från andra partier hade blockerat bordet för partiernas valsedlar genom att sitta på stolar framför bordet. Väljarna hade därmed inte kunnat nå utlagda valsedlar. Valförrättarna hade förblivit passiva och hade inte sett till att ordningen upprätthållits. Svenska Liberala partiet begärde att valprövningsnämnden noggrant skulle pröva om väljarna i Borås fritt kunnat träffa sitt val utan att valarbetare otillbörligt påverkat röstningen och om valförrättarna gjort vad på dem ankommit för att upprätthålla den ordning som vallagen föreskrev.

Länsstyrelsen, som inhämtat yttrande från valnämnden i Borås kommun, anförde följande i yttrande till valprövningsnämnden.

Av valnämndens yttrande framgår att nämnden inhämtat synpunkter från bl a de valförrättare som tjänstgjorde i vallokalen Borås 29 - en vallokal som särskilt har nämnts i överklagandet samt att yttranden även inhämtats från företrädare för politiska partier som hade valsedelsutdelare vid denna vallokal.

Valnämnden har i sitt yttrande konstaterat att valförrättarna upprätthållit den ordning som vallagen föreskriver samt att ingen väljare vid valet i Borås kommun varit utsatt för otillbörlig påverkan. Enligt valnämnden har ifrågavarande vallokaler varit iordningställda och utrustade i enlighet med vad som föreskrivs i 9 kap. 6 § vallagen samt i riksskatteverkets handledning nr 10. I anslutning till vallokalen har bord funnits där de partier som deltar i valet haft möjlighet att lägga ut sina sedlar. Vidare har valförrättarna svarat för att valsedelsblanketter och partimarkerade valsedlar funnits utlagda på ett särskilt bord.

Enligt länsstyrelsens mening synes det vara obestritt att ifrågavarande vallokaler varit utrustade på detta sätt.

Av 8 kap. 11 § vallagen framgår vidare att den som uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är skyldig att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare meddelar för att trygga röstningens genomförande. Uppstår oordning som ej kan avstyras har valförrättaren eller röstmottagaren rätt att avbryta röstningen.

Valförrättarnas ansvar för ordningen även i det till vallokalen angränsande utrymme där partierna har möjlighet att lägga ut sina valsedlar är således klart fastslaget i lagen. Att väljarna skall ha möjlighet att utan hinder eller påverkan kunna välja att ta av de valsedlar som sålunda finns utlagda ligger i sakens natur. Det är valförrättarnas ansvar att se till att väljarna har den möjligheten och att de därvid ej skall behöva känna sig iakttagna av valsedelsutdelare från de politiska partierna. Mot den bakgrunden framstår det enligt länsstyrelsens mening som direkt olämpligt att - som framgår av handlingarna i ärendet - låta partiernas valsedelsutdelare sitta på stolar framför det bord där partierna kan lägga ut sina valsedlar. Dock framgår av handlingarna att det funnits tillräckligt utrymme för väljarna att kunna nå valsedlarna på bordet samt att det ej gjorts gällande att någon väljare faktiskt hindrats från att välja en valsedel från bordet ifråga.

En förundersökning om eventuellt otillbörligt verkande i vallokal har enligt vad länsstyrelsen erfarit nedlagts av chefsåklagaren i Borås.

Svenska Liberala Partiet erhöll totalt 1 285 röster i landstingsvalet. För att nå treprocentsspärren och delta i mandatfördelningen hade partiet behövt 8 655 röster. I kommunfullmäktigevalet låg partiet närmast till hands att ta mandat i Borås första valkrets. Partiet fick där 504 röster. För att få mandat hade partiet behövt 561 röster.

Länsstyrelsen finner inte styrkt att förhållandena vid vissa vallokaler i Borås kommun vid röstningen den 15 september 1991 varit sådana att väljaren hindrats eller haft svårigheter att fritt välja valsedlar inför röstningen i vallokalen. Ej heller är i övrigt visat att det i samband med röstningen förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning som bör föranleda omval. Länsstyrelsen avstyrker bifall till överklagandet.

Riksskatteverket anförde i yttrande i huvudsak följande.

AA har överklagat utgången av landstingsvalet i Älvsborgs läns landstingskommun och kommunfullmäktigvalet i Borås kommun. Som grund för överklagandet anför han att det förekommit otillbörlig påverkan vid röstningen. AA har på samma grunder överklagat utgången av riksdagsvalet. I sistnämnda ärende har riksskatteverket (RSV) avgivit yttrande till valprövningsnämnden den 29 november 1991. Av yttrandet framgår att RSV därvid ansett att det förekommit sådana avvikelser från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 7 § vallagen.

När det gäller frågan om det med fog kan antas att det inträffade påverkat valutgången vill RSV anföra följande.

Vid landstingsvalet i Älvsborgs läns landstingskommun fick Svenska Liberala Partiet enligt länsstyrelsen i Älvsborgs län 1 285 röster. För att uppnå tre procent av rösterna i valet och därmed delta i mandatfördelningen krävdes 8 655 röster.

Vid valet till kommunfullmäktige i Borås kommun fick Svenska Liberala Partiet 1 409 röster. Närmast att ta mandat var partiet i kommunens första valkrets, där partiet fick 504 röster. Det hade krävts 562 röster för att ta valkretsens tjugofjärde och sista mandat, således ytterligare 58 röster.

Enligt RSVs uppfattning står det dock klart att vad som inträffat inte har inverkat på utgången av landstingsvalet. RSV bedömer inte heller att det med fog kan antas att det inträffade haft inverkan på utgången av valet av kommunfullmäktige.

RSV avstyrker därför bifall till överklagandet.

Riksskatteverket hade i ärendet om överklagande av riksdagsvalet anfört bl.a. följande.

Bestämmelser om hur röstningen i vallokal skall tillgå finns i 8 kap. vallagen. Bestämmelser om valsedlar finns i 6 kap. Kompletterande föreskrifter har utgivits av RSV i den handledning som riktar sig till valförrättarna (handledning nr 10 Röstning m m i vallokal).

Vid röstning i vallokal ansvarar valförrättarna för att väljarna för varje val har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. RSV har i handledning nr 10 anvisat att dessa valsedlar bör placeras på ett särskilt bord för att klart markera vilka valsedlar som valförrättarna har ansvaret för.

Partierna låter inför varje val trycka valsedlar som förutom partibeteckning upptar namn på sina kandidater (s.k. namnvalsedlar). För dessa valsedlar har valförrättarna inget ansvar. De bör dock tillse att det i eller i anslutning till vallokalen finns utrymme där partierna kan lägga ut namnvalsedlarna.

I vallokal och i därtill anslutande lokal får tal inte hållas. Där får inte heller förekomma tryckta eller skrivna upprop. Personer som uppehåller sig där är, enligt 8 kap. 11 § vallagen, skyldiga att rätta sig efter de föreskrifter som valförrättarna meddelar. Om oordning ändå uppstår har valförrättarna rätt att avbryta röstningen.

I överklagandet påtalas att ordningen i vallokalerna inte varit den föreskrivna. Av länsstyrelsens yttrande i ärendet framgår att företrädare för andra partier än Svenska Liberala partiet suttit på stolar framför de bord där partiernas namnvalsedlar varit utlagda, däribland valsedlar från Svenska Liberala partiet. Det verkar dock ha funnits tillräckligt utrymme för väljarna att kunna nå valsedlarna på bordet. Det har heller inte gjorts gällande att någon väljare faktiskt hindrats från att välja en valsedel på bordet.

Enligt RSVs uppfattning innebär det faktum att företrädare för partierna tillåtits sitta på stolar framför de bord där namnvalsedlama varit utlagda att gällande bestämmelser inte följts. Avvikelsen bör anses vara av den grad som avses i 15 kap. 7 § vallagen.

I ärendet framkom att AA polisanmält händelserna i vallokalen. En förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning hade lagts ned den 22 oktober 1991 med motiveringen att brott ej kunnat styrkas. AA hade begärt överprövning av beslutet att ej väcka åtal hos regionåklagarmyndigheten i Vänersborg.

Av bilagor till valprotokollet framgick att Svenska Liberala partiet i de olika kretsarna i Borås fått följande antal röster i kommunalvalet:

Krets:	Valdistrikt:	Röster:	Varav poströster:	Antal röster för att få mandat:	Fattas:
Borås 1	Borås 1-18	504	4	561	57
	Dalsjöfors 1-8
Borås 2	Borås 26-41	318	2	476	158
	Viskafors 1-5
Borås 3	Borås 51-62	363	8	618	255
	Sandared 1-2
	Sandhults norra
	Sjömarken, Tällsjö
	Bollebygd 1-4
Borås 4	Borås 76-87	224	2	559	335
	Fristad 1-3
	Gingri, Borgstena
	Tämta-Vänga

I vallokalerna Dalsjöfors 1-8 hade ordningen av AA befunnits vara utan anmärkning. I dessa lokaler fick Svenska Liberala partiet sammanlagt 310 röster.

Antalet röster på Svenska Liberala partiet i kommunalvalet i Borås första valkrets, i vallokaler där det enligt AA sannolikt förekommit avvikelser från föreskriven ordning, uppgick därmed till 504-310-4 poströster = 190.

Valprövningsnämnden yttrade: I anslutning till eller i vallokalen skall enligt 9 kap. 6 § vallagen anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Enligt Riksskatteverkets handledning nr 10 skall det också finnas bord där partierna kan lägga ut sina namnvalsedlar. Enligt Riksskatteverket har partierna själva ansvaret för att dessa valsedlar finns och att ordningen mellan dem upprätthålls.

Valförrättaren har enligt 8 kap. 11 § vallagen ett allmänt ansvar för ordningen i och intill röstningslokalen.

Av utredningen framgår att företrädare för andra partier än Svenska Liberala partiet suttit på stolar framför det bord där partiernas namnvalsedlar varit utlagda.

Valprövningsnämnden anser att det ingår i valförrättarnas ansvar för att god ordning råder att de, på den plats som anvisats för partierna, ser till att väljarna utan hinder eller påverkan kan välja bland de valsedlar partierna lagt ut.

Valprövningsnämnden finner att valförrättarna i detta ärende brustit i sitt ansvar för att ordning råder i vallokalen och att detta innebär sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 7 § vallagen.

Vid bedömning av sannolikheten för att felet har haft inverkan på valutgången är bl.a. följande att beakta. I landstingsvalet erhöll Svenska Liberala partiet 1 285 röster. För att ta mandat i landstingsvalet hade partiet behövt 8 655 röster. Närmast att ta mandat i kommunalvalet var Svenska Liberala partiet i kommunens första valkrets där det hade krävts ytterligare 57 röster för att ta valkretsens tjugofjärde och sista mandat. I valdistriktet avgavs 504 röster på Svenska Liberala partiet, varav 190 röster i vallokaler där det enligt partiet kunnat antas att valarbetare suttit på stolar framför bordet med partiernas namnvalsedlar.

Många väljare torde vänta med att förse sig med valsedlar tills själva röstningen förestår och hämtar valsedlarna först vid ingången till vallokalen från den plats där partierna lagt ut sina namnvalsedlar. Det kan inte uteslutas att väljare ur denna grupp kan ha avstått från att rösta på grund av det förhållandet att valarbetare suttit framför bordet med namnvalsedlar.

Valprövningsnämnden finner det dock inte sannolikt att så många som 57 av just Svenska Liberala partiets presumtiva väljare skulle ha avhållits från att rösta i kommunalvalet i valkretsen på grund av valarbetarnas närvaro. I övriga valkretsar är sannolikheten för att partiet skulle ha fått något mandat ännu mindre än i den första valkretsen.

Valprövningsnämnden anser inte att sannolikheten för att vad som förekommit inverkat på utgången av kommunalvalet är så stor att det med fog kan antas att så har skett.

I landstingsvalet hade partiet behövt ytterligare 7 370 röster utöver de 1 285 röster partiet redan erhållit. Enligt valprövningsnämndens uppfattning står det klart att det som inträffat inte har inverkat på utgången av landstingsvalet.

Vid dessa förhållanden skall enligt 15 kap. 7 § vallagen valen stå fast.

Valprövningsnämnden lämnar överklagandet utan bifall.

Jfr VPN 1991:28