Fråga vid röstning med valsedelsförsändelse i kommunfullmäktigval dels om otillbörligt förfarande som avses i 17 kap 8 § brottsbalken förekommit, dels om förfarandet inverkat på valutgången. Besvären lämnade utan bifall.

Valprövningsnämndens beslut 28-1979

Genom beslut den 3 oktober 1979 fastställde länsstyrelsen i Gävleborgs län utgången av valet den 16 september 1979 av kommunfullmäktige i Hudiksvalls kommun. Enligt länsstyrelsens beslut fördelade sig fullmäktigplatserna och rösterna mellan partierna på följande sätt.

Hudiksvalls första valkrets	Platser	Röster
Moderata Samlingspartiet	3	1 243
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	12	5 747
Folkpartiet	2	850
Centerpartiet	6	2 762
Vänsterpartiet Kommunisterna	2	971
Kristen Demokratisk Samling	0	244
Övriga (inkl 68 ogilla röster)	0	237
Summa	25	12 054

Hudiksvalls andra valkrets	Platser	Röster
Moderata Samlingspartiet	1	662
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	11	5 310
Folkpartiet	1	522
Centerpartiet	11	4 965
Vänsterpartiet Kommunisterna	2	822
Kristen Demokratisk Samling	0	327
Övriga (inkl 65 ogilla röster)	0	348
Summa	26	12 956

Över beslutet anfördes besvär dels av AA, dels av BB. I besvären yrkade AA att omval skulle ske i andra valkretsen, valdistriktet Bjuråker 1, och BB att omval skulle ske i hela kommunen. Till stöd för sin talan hänvisade de huvudsakligen till en polisutredning om bl a otillbörligt verkande vid röstning vid ålderdomshemmet Dellengården i Bjuråker.

Länsstyrelsen anförde i yttrande, på grundval av en preliminär förundersökning som länsstyrelsen tagit del av, bl a följande.

Av den omfattande polisutredningen får anses framgå att valsedelsförsändelserna i minst 23 fall inte anordnats på sätt som föreskrivs i 11 kap 3 § vallagen vid s k budröstning. I ett annat fall har vederbörande röstande återkallat valsedelsförsändelsen och sedan röstat på annat sätt. Enligt länsstyrelsens mening visar polisutredningen att otillbörligt verkande vid röstning kan misstänkas i så gott som alla av nu nämnda fall. Detta framstår som allvarliga missförhållanden, eftersom eventuell påverkan nästan undantagslöst riktat sig mot åldringar och handikappade personer.

I minst 14 fall synes dessutom osant intygande av bud eller vittne kunna misstänkas. I några fall torde budet inte heller ha haft den behörighet (släkting eller vårdare) som föreskrivs i ovannämnda stadgande i vallagen.

---

Länsstyrelsen har givetvis märkt att motstridiga utsagor från röstande, bud och vittnen förekommer i polisutredningen. Den ytterligare utredning som aviserats från länsåklagarens sida kommer väl att visa i vilken utsträckning nämnda missförhållanden ska leda till åtal. Länsstyrelsen anser dock att de många fall där valsedelsförsändelserna anordnats i strid mot bestämmelserna i vallagen samt omfattningen av misstankarna om otillbörligt verkande vid röstningen och osant intygande talar för att omval bör ske.

En annan fråga är om de avvikelser från bestämmelserna i vallagen som förekommit kan med fog antas ha inverkat på valutgången. Härom önskar länsstsyrelsen framhålla följande.

Enligt protokoll fört vid slutlig röstsammanräkning är Centerpartiets jämförelsetal för partiets sista mandat (26:e mandatet i andra valkretsen) 236,42 (datasiffror) medan vid exakt uträkning jämförelsetalet är 236,428. Kristen Demokratisk Samling (KDS) med 327 röster får jämförelsetalet 233,571. Om KDS erhållit ytterligare fyra röster (331) hade de båda partiernas jämförelsetal blivit exakt lika, nämligen 236,428. Hade KDS fått fem röster till (332) hade partiets jämförelsetal blivit 237,142. KDS hade då i stället för Centerpartiet erhållit valkretsens 26:e mandat.

Med så liten skillnad är det inte osannolikt att valutgången blivit en annan om inga oegentligheter förekommit. Med hänsyn till att bl a Centerpartiet och KDS var och en gått fram med samma listor i både första och andra valkretsen bör omval ske för båda valkretsarna.

---

Länsstyrelsen vill slutligen framhålla att det vid den slutliga röstsammanräkningen inte förekom några svårigheter att ordna namnen.

Sedan förundersökningen avslutats meddelade länsåklagaren den 22 januari 1980 beslut av följande innebörd. Åtal väcks mot elva personer för otillbörligt verkande vid röstning innefattande i samtliga fall osant intygande. I fem fall innefattar åtalet även någon form av anstiftan (osann försäkran, osant intygande). Bland de åtalade finns inte någon väljare. Sex av de åtalade har vårdyrken (vårdbiträde, hemsamarit). De gärningar som åtalen avser berör sammanlagt 15 valsedelsförsändelser vilka anordnats under augusti och under september 1979 före valdagen inom valdistriktet Bjuråker 1. Enligt länsåklagaren har av de ifrågavarande valsedelsförsändelserna fem tillkommit på Dellengården med annex medan övriga avgivits av pensionärer med egen bostad.

Härefter avgav centrala valmyndigheten; riksskatteverket (RSV), yttrande och anförde bl a följande.

Protokollet från länsstyrelsens slutliga sammanräkning visar att Kristen Demokratisk Samling (KDS) är mycket nära att erhålla sista platsen för valkretsen i stället för Centerpartiet.

Den avgörande frågan är således om det är möjligt att uttala sig om sannolikheten för att valsedlar från de 15 aktuella personerna skulle medföra att KDS erhöll sista platsen i 2:a valkretsen i stället för Centerpartiet. Förutsättningen för detta är att KDS skulle erhålla mer än 25 procent av dessa röster eller åtminstone 4 av de 15 rösterna.

Inom 2:a valkretsen erhöll KDS vid kommunfullmäktigvalet omkring 2,5 procent av rösterna. Med anledning av detta kan man naturligtvis säga att det inte är sannolikt att de 15 rösterna påverkat valutgången. Nu är det emellertid konstaterat att ifrågavarande röster inte lämnats av ett representativt urval av de röstberättigade inom valkretsen. Rösterna har nämligen lämnats av pensionärer och handikappade.

Huruvida en meningsfull statistisk beräkning på vetenskaplig grund är möjlig att utföra med givna förutsättningar ligger utanför RSVs förmåga att bedöma.

Enligt RSVs bedömning av utredningsmaterialet kan man dock hålla för sannolikt att åtminstone fem personer röstat enligt övertygelse även om valsedelsförsändelserna inte anordnats enligt föreskriven ordning. Det finns inte heller anledning att förmoda att valsedlarna från dessa röstande skulle blivit ersatta av andra valsedlar innan försändelserna överlämnats till röstmottagaren.

Det antal valsedlar som skulle kunna tänkas påverka valutgången kan således vara betydligt färre än de 15 omtalade valsedlarna. Vidare kan man inte med full säkerhet uttala att samtliga av de aktuella personerna under andra förhållanden överhuvudtaget skulle röstat. Slutligen tillkommer att förutsättningen för bedömningen - att otillbörligt förfarande förekommit - inte kan fastslås för de 15 aktuella fallen förrän lagakraftägande dom föreligger.

Vid en realistisk bedömning kan man således med relativt stor säkerhet konstatera att KDS måste erhålla en mycket stor procentuell andel av aktuella röster för att valutgången skall ändras. Enligt RSVs bedömning finns det ingenting som talar för en sådan fördelning till fördel för KDS av ifrågavarande röster.

Med anledning därav anser RSV att det inte med fog kan antagas att de avvikelser från föreskriven ordning som förekommit vid anordnandet av valsedelsförsändelser har inverkat på valutgången.

RSV avstyrker bifall till besvären.

Valprövningsnämnden yttrade: I förevarande besvärsmål är fråga dels om det vid valet har förekommit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17 kap 8 § brottsbalken - närmast det i lagrummets första stycke behandlade brottet otillbörligt verkande vid röstning - dels om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Om dessa båda förutsättningar är för handen skall enligt 15 kap 7 § vallagen valet upphävas och omval ske.

Frågan om det har förekommit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17 kap 8 § brottsbalken skall i sista hand prövas av allmän domstol. Valprövningsnämnden har enligt vallagen likväl att göra en egen bedömning av denna fråga. På grund av sakens brådskande natur kan nämnden inte avvakta lagakraftägande dom. Nämnden grundar sin bedömning på den nu föreliggande utredningen, främst den under länsåklagarens ledning gjorda förundersökningen. Denna får anses utgöra ett osäkert underlag jämfört med den bevisupptagning som kommer att ske inför domstol. Härtill kommer att saken rymmer svårbedömda lagtolkningsfrågor för vilkas lösande varken uttalanden i förarbetena till det ifrågavarande brottsbalksstadgandet eller hittillsvarande rättstillämpning ger någon klar ledning.

Enligt valprövningsnämndens mening kan det vara föremål för tvekan i vad mån de gärningsbeskrivningar som åtalen bygger på är att bedöma som otillbörligt verkande vid röstning enligt 17 kap 8 § första stycket brottsbalken. Av betydelse är härvidlag bl a spörsmålet, huruvida detta lagrum förutsätter att - i fall sådana som de förevarande - den för brottet misstänkte sökt påverka väljaren att rösta på visst sätt. Av skäl som kommer att anges nedan anser nämnden sig emellertid inte behöva för sin del ta ställning till de straffrättsliga frågorna; till följd av åtalsbeslutet kommer dessa att prövas av allmän domstol. Inte heller krävs nämndens ställningstagande till åklagarens påståenden om att i vissa fall förekommit osann försäkran eller osant intygande eller anstiftan till sådant brott. Brott av sistnämnda slag kan inte som sådana läggas till grund för prövningen av valbesvär. Bestämmelserna i 15 kap 7 § vallagen innebär nämligen att - bortsett från valfusk (17 kap 8 § brottsbalken) - endast fel som faller inom ramen för myndighets verksamhet i samband med val kan utgöra besvärsgrund.

Det i 15 kap 7 § vallagen uppställda kravet på samband mellan fel och valutgång innebär att en viss positiv sannolikhet för att ett påvisat fel har haft inverkan på valutgången skall föreligga för att omval skall behöva ske (se prop 1974:35 s 82). I grundlagberedningens motivering beskrevs regeln så att valprövningsnämnden skulle få rätt att bortse från ett fel om det vid en realistisk bedömning inte rimligen kan antas att felet faktiskt har påverkat valresultatet (se SOU 1972:16 s 17).

Vid sin bedömning av sannolikheten för att vad som förekommit inverkat på valutgången finner valprövningsnämnden, att hänsyn måste tas till karaktären av de gärningar som här är i fråga. Det har inte i något av de berörda fallen gjorts gällande, att en misstänkt genom någon form av påtryckning eller övertalning sökt förmå väljaren att rösta på visst sätt. Härtill kommer att i vissa fall väljarna själva kallat på budet eller vittnet för att få hans eller hennes bistånd med budröstning och att i flera fall väljarna själva haft valsedlar till hands och synes ha använt dessa vid röstningen.

Med hänsyn till vad nu anförts kommer valprövningsnämnden till samma slutsats som riksskatteverket, nämligen att det ej kan med fog antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Besvären lämnas utan bifall.

Ledamöterna CC, DD och EE var skiljaktiga beträffande motiveringen och anförde: I anslutning till de faktiska omständigheter AA och BB hänfört sig till i sina besvärsinlagor begränsas nu ifrågakommande prövning till de av dem påtalade förfaranden inom Bjuråkers första valdistrikt som blivit föremål för förundersökning av åklagarmyndigheten.

Vid prövning av besvär över val har valprövningsnämnden enligt 15 kap 7 § vallagen att, för det fall att otillbörligt förfarande som avses i 17 kap 8 § brottsbalken förekommit vid valet, upphäva detta och förordna om omval, dock endast om det med fog kan antas att vad som förekommit inverkat på valutgången. Med tillämpning av det sagda bedöms här först om de påtalade förfarandena är att anse som otillbörliga enligt 17 kap 8 § 1 st brottsbalken, varefter ställning tas till deras inverkan på valutgången.

Mot vissa personer har väckts åtal för deras agerande i nu förevarande avseenden. Det skulle då kunna falla sig naturligt att avvakta lagakraftägande dom i brottmålet, innan valbesvären prövas. En sådan ordning är emellertid inte föreskriven i lagen; i vissa fall, såsom då den som förfarit otillbörligt vid valet inte kan identifieras eller då åtal av annan anledning ej väcks, är ju också denna ordning utesluten. Under angivna omständigheter måste förutsättas att valprövningsnämnden har att i besvärsärendet göra en självständig bedömning av frågan huruvida brottsligt förfarande enligt 17 kap 8 § brottsbalken förekommit, och detta även med beaktande av de olägenheter som kan uppstå om domstol vid en senare prövning stannar för annan uppfattning i ansvarsfrågan än valprövningsnämnden. För en sådan lösning talar angelägenheten av ett snabbt avgörande i besvärsärendet; lagakraftägande dom i brottmålet kan ofta inte påräknas förrän en stor del av, eller kanske hela, den mandatperiod valet avsett hunnit löpa. Prövningen i besvärsärendet har också ett annat syfte och är av annan karaktär än prövningen vid domstol huruvida viss person skall fällas till ansvar för brott. Besvärsprövningens syfte är sålunda att säkerställa den funktion av fundamental betydelse för ett demokratiskt samhälle som består i utövandet av rösträtt i allmänt ärende. Från denna utgångspunkt har valprövningsnämnden att göra en allmän bedömning huruvida ett enligt 17 kap 8 § brottsbalken brottsligt förfarande förekommit. Denna bedömning måste med nödvändighet bli mer summarisk än motsvarande eventuella brottmålsprövning, icke minst i vad avser frågan huruvida det subjektiva rekvisitet för ansvar är för handen. Det torde emellertid vara uteslutet att ogilla valbesvär enbart under hänvisning till att utredning saknas om syftet med ett i övrigt otillbörligt förfarande, exempelvis för det fall att gärningsmannen är okänd, eller till att sådan utredning inte med säkerhet kan väntas leda till fällande dom. Av det sagda torde följa att en bedömning av valprövningsnämnden ej kan betecknas som oriktig, enbart därför att domstol i efterhand stannar för ett slut i ansvarsfrågan som ej överensstämmer med valprövningsnämndens bedömning.

En prövning av ansvarsfrågan före dess handläggning vid domstol måste grundas på ett mer ofullständigt och sämre material än det som kommer att stå domstolen till buds. Bl a godtas ju inte förundersökningsprotokoll annat än i undantagsfall som processmaterial i brottmål medan hinder inte kan anses möta mot att nyttja sådant protokoll vid valprövningsnämndens bedömning. Det nu föreliggande utredningsmaterialet får anses vara tillräckligt för en prövning i besvärsärendet, vilken alltså kommer att grundas huvudsakligen på vad som framkommit vid förundersökningen samt på åklagarens bedömning av detta material.

De röstande som anordnat valsedelsförsändelserna har genomgående varit äldre och många av dem kan ha haft nedsatta kropps- och själskrafter. I förhållande till de valarbetare som varit verksamma vid försändelsernas tillkomst har de mestadels stått i viss beroendeställning i vad avser personlig omvårdnad. I en sådan situation behövs normalt en mindre grad av påverkan än eljest för att förmå den röstande att agera i överensstämmelse med den påverkandes intentioner. Lagstiftningen innehåller dock inte någon särskild bestämmelse om skydd mot påverkan i den angivna situationen. Hinder torde emellertid ej föreligga mot att vid en bedömning, huruvida påverkan på en röstande i visst fall överskridit gränsen för det tillbörliga, beakta sådana omständigheter som den röstandes mottaglighet för påverkan och den påverkandes förutsättningar att göra påverkan effektiv. Påverkan som går ut på att förmå vederbörande att över huvud taget rösta faller dock inte under gärningsbeskrivningen i 17 kap 8 § 1 st brottsbalken; först om särskilda omständigheter tillkommer, såsom enligt andra bestämmelser i brottsbalken straffbart förfarande, torde kunna med fog ifrågasättas om påverkan i sådant syfte är otillbörlig. - Utredningsmaterialet i detta ärende kan inte anses ge belägg för att valarbetare utsatt röstande för sådan påverkan som gör förfarandet straffbart enligt 17 kap 8 § 1 st brottsbalken. I viss utsträckning har valarbetarnas medverkan varit av servicekaraktär.

Villkoren för att få rösta genom valsedelsförsändelse och ordningen för anordnandet av sådan försändelse har upptagits i 11 kap 3 § vallagen. Bestämmelsernas ändamål är att möjliggöra för den som vill rösta men inte kan inställa sig i valdistriktets vallokal att medelst bud som har den röstandes förtroende likväl deltaga i röstningen. Bestämmelserna tillgodoser knappast valhemlighetens bevarande men avser att eliminera eljest föreliggande risk att annan valsedel än den av den röstande avsedda tillföres röstsammanräkningen. Förfarandets undantagskaraktär har understrukits genom kraven på viss dokumentation i form av försäkran om den röstandes oförmåga att inställa sig för röstning i distriktets vallokal. I nu förevarande fall har valsedelsförsändelser anordnats, oaktat röstande icke på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder varit förhindrad att inställa sig i distriktets vallokal; anmärkas må att hinder än mindre synes ha förelegat för vissa av de röstande att inställa sig i den med anledning av valet inrättade postanstalten vid Dellengårdens ålderdomshem. Vid anordnandet av valsedelsförsändelser har vidare vad som därom stadgas i 11 kap 3 § vallagen rörande behörighet att vara bud, förfarandet vid iordningställandet av försändelserna samt krav på budets och vittnets samtidiga närvaro åsidosatts. Dokumentationen om anordnandet av valsedelsförsändelser innehåller oriktiga upgifter och synes inrymma osant intygande samt anstiftan av osann försäkran och av osant intygande.

Uraktlåtenheten att iakttaga bestämmelserna om iordningställande av valsedelsförsändelse liksom den felaktiga dokumentationen om anordnande av sådana försändelser är i de flesta fall att hänföra till insatser av de ifrågavarande valarbetarna. Inom ramen för det organiserade valarbetet har dessa sålunda medverkat vid iordningställandet och avlämnandet av felaktiga valsedelsförsändelser. Till sitt fredande kan de därvid icke med fog åberopa okunnighet om gällande bestämmelser. De måste ha varit medvetna om att deras förfarande varit ägnat att tillföra deras parti röster. Övervägande skäl talar också för att deras medverkan haft detta syfte. Under angivna omständigheter måste valarbetarna vid nu ifrågakommande prövning anses ha otillbörligen inverkat på omröstningen.

Med utgången från resultatet av röstsammanräkningen och med visst beaktande av den omständigheten att, enligt vad tidigare anförts, utredningen ej ger vid handen att någon röstande påverkats att rösta på annat parti än det han avsett att ge sin röst, kan det emellertid ej med fog antas att det otillbörliga förfarandet inverkat på valutgången. Besvären lämnas därför utan bifall.

Rättsfall: VPN 1977:4.

Litteratur: SOU 1972:16 s 17, prop 1974:35 s 81-83, Nils Beckman m fl. Kommentar till brottsbalken II fjärde upplagan 1978 s 276-279.