Fråga om viss kandidat varit valbar i valet till Europaparlamentet, tillika fråga om vilken instans som skall pröva behörigheten

Valprövningsnämndens beslut 13-1999

Riksskatteverket (RSV) beslutade den 17 juni 1999 att fastställa utgången av valet till Europaparlamentet den 13 juni 1999.

AA överklagade valet och anförde bl.a. följande. Enligt vallagen är inte den valbar som är ledamot av regeringen i en medlemsstat. Av Socialdemokraternas valsedel framgår att BB är statsråd på valdagen. Att BB entledigades av statsministern den 12 juni 1999 visar att BB under hela valperioden inte var valbar. Lagstiftaren måste med valbar ha menat att en person som kandiderar måste vara valbar när han anmäler sin kandidatur. För väljaren är valdagen den dag då man avger sin röst och detta kan ske på post eller svensk beskickning. BB kan alltså inte representera Sverige i Europaparlamentet, eftersom han inte var valbar enligt lagen.

RSV har i yttrande avstyrkt bifall till överklagandet och anfört i huvudsak följande.

BB har den 11 juni 1999 begärt att med verkan från den 12 juni 1999 bli entledigad från sin befattning som statsråd i Utrikesdepartementet. Statsminister CC har den 12 juni 1999 beslutat entlediga statsrådet BB från befattningen. Kopia på beslutet har därefter översänts till RSV.

I 1 kap. 8 § vallagen finns huvudregeln att var och en som enligt 4 § har rösträtt vid val till Europaparlamentet också är valbar. I andra stycket stadgas bl.a. att den inte är valbar som är ledamot av regeringen i en medlemsstat. Det är förhållanden på valdagen som avgör om en kandidat är valbar eller inte.

Motsvarande bestämmelse i den akt som utfärdades i Bryssel 1976-09-20 om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet lyder:

- - - - - - - -

Artikel 6

1. Uppdraget som företrädare i församlingen är inte förenligt med att vara

- ledamot av regeringen i en medlemsstat,

- - - - - - - -

Enligt RSV:s bedömning kan det inte råda någon tveksamhet om att BB blivit entledigad från sin befattning som statsråd den 12 juni 1999 dvs. dagen före valdagen. Bestämmelsen i 1 kap. 8 § 2 st. vallagen kan därför inte åberopas som grund för att förklara BB icke valbar. Han är således enligt vallagens regler valbar som företrädare i Europaparlamentet.

Valprövningsnämnden yttrade: 1 kap. 8 § andra stycket vallagen, där det föreskrivs att den som innehar vissa särskilt uppräknade ämbeten eller uppdrag inte är valbar som företrädare i Europaparlamentet, motsvarar bindande föreskrifter i artikel 6 i akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet), den s.k. valrättsakten. Enligt artikel 11 valrättsakten skall Europaparlamentet pröva företrädarnas (europaparlamentarikernas) behörighet. I detta syfte skall Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i valrättsakten, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till.

Det nu aktuella överklagandet rör bestämmelser i valrättsakten. Det ankommer alltså ytterst på Europaparlamentet att pröva om BB varit valbar i valet den 13 juni 1999 och därmed behörig att vara företrädare i Europaparlamentet. Emellertid skall också RSV göra motsvarande prövning då myndigheten enligt 18 kap. 2 § första stycket vallagen utser företrädarna i Europaparlamentet.

Valprövningsnämnden delar RSV:s bedömning att det är förhållandena på valdagen som avgör om en kandidat är valbar eller inte. BB är alltså, som RSV funnit, enligt vallagens regler valbar som företrädare i Europaparlamentet. Valprövningsnämnden vill dock erinra om att företrädarna i Europaparlamentet inte tillträder sina uppdrag förrän RSV utsett dem och utfärdat bevis för dem och Europaparlamentet prövat deras behörighet (jfr 19 kap. 10 § tredje stycket vallagen).

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.