Fråga om valsedlars giltighet (begreppet partibeteckning m.m.). Beslut att uppdra åt länsstyrelsen att vidta rättelse

Valprövningsnämndens beslut 49-1991

Länsstyrelsen i Östergötlands län fastställde den 8 november 1991 utgången av valet av direktvalt kyrkoråd i S:t Anna församling den 20 oktober 1991. Vid sammanräkningen underkände länsstyrelsen 44 av sammanlagt 94 valsedlar på den grunden att valsedlarna upptagit mer än en partibeteckning. Av dessa var 43 tryckta valsedlar med texten "Centern" i versaler närmast under valbeteckningen och därunder, i större gemen stil, texten "Samlingslista".

AA överklagade för egen del och för S:t Anna Centeravdelning länsstyrelsens beslut och anförde därvid i huvudsak följande.

Länsstyrelsen anser att valsedlarna skall förklaras ogiltiga för att de har upptagit två partibeteckningar; Centern och Samlingslista.

Inför valet lämnade vi genom BB in partiets namn och namn och personnummer m.m. till länsstyrelsen. Vi fick besked om att ändra partiets namn från Centerpartiet till Centern. En sådan lista med rättat partinamn och namn på kandidater skrevs ut i tre exemplar. Länsstyrelsen fick ett och ett gick till tryckeriet. Tryckeriet har bekräftat att de har fått korrekt förlaga. Trots det trycktes ordet samlingslista på sedlarna. I slutet av augusti drabbades vår kontaktman BB av en hjärnblödning och blev mycket svårt sjuk. Under denna tid kan tryckeriet ha skickat korrektur till oss som vi ej har rättat. Det är dock osäkert om något sådant har kommit. När väl valsedlarna var tryckta tänkte ingen på att texten inte blev den som först var inskickad.

Det står visserligen Centern och Samlingslista på valsedeln. Men det måste tolkas som en partibeteckning. Närmare 50 % av väljarna i Sankt Anna känner att de har gjort rätt val med denna valsedel. Den siffran stämmer dessutom väl med resultatet i kommunalvalet i år. En annan valsedel som väljarna mötte i år hade partibeteckningen "Partipolitiskt obundet alternativ för kyrkans väl i Sankt Anna". Denna text kan väl knappast uppfattas som mindre komplicerad än Centerns. Väljarna verkar trots allt inte ha haft några problem att hantera valsedlarna. Däremot skulle väljarna säkerligen förundras över myndigheterna om inte länsstyrelsens beslut ändras och även Centerns röster kan godkännas.

Även representanter för övriga partier hoppas på ett ändrat beslut eftersom centerpartister sedan länge innehaft krävande uppdrag för kyrkan i Sankt Anna.

Mot denna bakgrund hemställer vi att valprövningsnämnden ändrar länsstyrelsens beslut, och godkänner rösterna.

Länsstyrelsen avstyrkte i yttrande bifall till överklagandet och anförde.

I S:t Anna församling har i år liksom tidigare företagits val till kyrkofullmäktige i den samfällighet där församlingen ingår. Liksom vid förra valtillfället har två partier konkurrerat om mandaten i församlingsvalkretsen, nämligen dels Samlingslista, dels Partipolitiskt obundet alternativ för kyrkans väl. Samfällighetsvalet som vunnit laga kraft har inte varit kontroversiellt. Att där fanns en valsedel med partibeteckningen samlingslista kan möjligen ha medverkat till utformningen av de nu underkända valsedlarna för det direktvalda kyrkorådet.

Inom församlingen har tidigare funnits kyrkostämma. För första gången hölls nu val inom församlingen och då till direktvalt kyrkoråd. Om mandaten konkurrerade i princip tre olika valsedelstyper med partibeteckning från dels Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, dels Partipolitiskt obundet alternativ för kyrkans väl, dels nu omstridda Centern Samlingslista. I enlighet med den praxis som länsstyrelsen länge tillämpat har den sistnämnda valsedelstypen ansetts innehålla två partibeteckningar dels Centern, dels Samlingslista. Enligt 43 § andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval jämfört med 14 kap. 4 § första stycket vallagen gäller då att valsedlarna är ogiltiga.

Avgörande för utgången av överklagandet är i vad mån de 43 omtvistade tryckta valsedlarna skall anses innehålla mer än en partibeteckning. En handskriven sedel med likartad partibeteckning bör lämpligen bedömas på samma sätt som de 43 tryckta.

Grundlagarna har inga tydliga regler om hur en partibeteckning skall se ut. Regeringsformen - 3 kap 7 § - meddelar endast "Med parti avses varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning". Ej heller i övrigt torde finnas några egentliga regler om hur en partibeteckning skall se ut.

Ogiltighetsanledningen i vallagen "mer än en partibeteckning" måste rimligen anses förenlig med grundlagen. Om bestämmelsen över huvudtaget är avsedd att betyda något, måste den enligt länsstyrelsens uppfattning anses innebära att det inte kan tillåtas att det samtidigt på en valsedel finns två eller flera vedertagna och allmänt brukade partibeteckningar. Att centern är en sådan partibeteckning torde vara självklart. Detta torde också få anses gälla för partibeteckningen "samlingslista", vilken jämte syskonbeteckningen "samlingslistan" är en av de mest frekventa vid kyrkovalen.

Med hänsyn till valsedelns typografiska utformning skulle man möjligen kunna uppfatta valsedeln såsom innehållande partibeteckningen centern och att uppgiften samlingslista vore någon form av identifieringsuppgift eller i vart fall något annat än en partibeteckning. Eftersom samlingslistan är en vedertagen och allmänt brukad partibeteckning anser länsstyrelsen att en sådan bedömning inte är möjlig. I sammanhanget bör anmärkas att ogiltighetsreglerna inte korresponderar med reglerna om hur en valsedel skall se ut.

Vid kyrkovalen förekommer ett stort antal olika partibeteckningar. Partiernas företrädare har skiftande administrativ erfarenhet. Som en service brukar länsstyrelsen till en mycket bred mottagargrupp försöka sprida kännedom om praktiskt tillvägagångssätt i kyrkovalen. Som framgår av bilagda cirkulärskrivelse begär länsstyrelsen bland annat att i förväg få in valsedelsmanuskript och tryckta valsedlar. Länsstyrelsen har till följd härav brukat kunna rätta till både smärre missförstånd och mer eller mindre stora felaktigheter. Det har hänt tidigare att trycka valsedelsupplagor fått makuleras sedan länsstyrelsen meddelat att valsedlarna kunde förväntas bli underkända till följd av förbudet mot dubbla partibeteckningar.

Såvitt avser nu underkända valsedlar innehöll det till länsstyrelsen först insända valsedelsmanuskriptet partibeteckningen centerpartiet. Vid underhandskontakt frågade länsstyrelsen om inte partibeteckningen borde bytas, varefter partiföreträdare förklarade att partibeteckningen skulle vara centern. Enligt uppgift fick också det anlitade tryckeriet detta ändringsbesked. Av någon anledning kom dock de tryckta valsedlarna att förses även med uppgiften "Samlingslista". Denna tryckta valsedel kom in till länsstyrelsen först efter valdagen.

De särskilda omständigheter som förekommit i samband med valsedelsframställningen torde inte kunna påverka bedömningen av valsedelns giltighet.

Länsstyrelsen anser att de omtvistade valsedlarna måste anses innehålla mer än en partibeteckning. Länsstyrelsen avstyrker därför bifall till överklagandet.

Riksskatteverket tillstyrkte i yttrande bifall till överklagandet och anförde.

Vid valet av direktvalt kyrkoråd i S:t Anna församling har 94 valsedlar avlämnats. Länsstyrelsen i Östergötlands län har underkänt 47 av dessa; 3 därför att de saknat partibeteckning och 44 därför att de upptagit mer än en partibeteckning (14 kap 4 § vallagen).

I 10 § lagen om kyrkofullmäktigval regleras hur valsedlar skall se ut. Partibeteckning är den enda uppgift som skall finnas på en valsedel. Mot detta lagrum svarar 43 § lagen om kyrkofullmäktigeval jämfört med 14 kap 4 § vallagen. En valsedel är ogiltig bl a om den upptar mer än en partibeteckning. Några bestämmelser finns dock inte om hur en partibeteckning får se ut - t ex om den får bestå av flera ord, som var för sig är identiska med andra partibeteckningar.

Folkstyrelsekommittén har i sitt betänkande Folkstyrelsens villkor (SOU 1987:6) behandlat frågan om valsedlar med mer än en partibeteckning. Där sägs att förbudet mot mer än en partibeteckning på valsedlar inte längre fyller samma behov som tidigare med hänsyn till att systemet med kartell-, parti- och fraktionsbeteckningar avskaffats och reglerna för sammanräkningen ändrats. Länsstyrelserna har med tiden utvecklat en praxis, som innebär att valsedlar med flera partibeteckningar, där det inte går att fastställa vilket parti väljaren avsett att rösta på, i stället för att underkännas anses utgöra ett eget parti.

Av länsstyrelsens yttrande i det nu aktuella ärendet framgår att 43 av de 44 underkända valsedlarna har texten Centern i versaler närmast under valbeteckning och därunder, i större gemen stil texten Samlingslista. Enligt riksskatteverkets (RSVs) bedömning måste hela texten Centern Samlingslista betraktas som en giltig partibeteckning. Valsedlarna skall därmed godkännas.

Länsstyrelsen har också underkänt en valsedel med beteckningen Centerns Samlingslista. Inte heller där finns saklig grund för att underkänna valsedeln.

Länsstyrelsens förfarande innebär enligt RSVs mening sådan avvikelse från fastställd ordning som avses i 15 kap 7 § vallagen. Det är uppenbart att vad som förekommit har inverkat på valutgången. RSV tillstyrker bifall till överklagandet och anser att rättelse kan ske genom ny sammanräkning.

Valprövningsnämnden yttrade:

Församlingslagen (1988:180) hänvisar i fråga om val av direktvalt kyrkoråd till lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval. Enligt 10 § lagen om kyrkofullmäktigval skall det på valsedel finnas partibeteckning. Någon närmare bestämning av partibegreppet eller någon särskild definition eller begränsning vad avser partibeteckning finns inte i lagen. I fråga om valsedels ogiltighet hänvisar lagen till 14 kap. 4 § vallagen (1972:620), där det sägs att valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptar mer än en partibeteckning eller är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

Av handlingarna framgår att Centerns avsikt varit att ställa upp i kyrkorådsvalet under beteckningen Centern. Vidare framgår att 43 valsedlar av de 94 som avgivits i valet upptagit den tryckta texten Centern Samlingslista. Även en handskriven valsedel har upptagit samma text. Några valsedlar med enbart partibeteckningen Centern har inte förekommit i valet till direktvalt kyrkoråd i S:t Anna församling. Inte heller har det i valet förekommit valsedlar som enbart upptagit beteckningen Samlingslista. Däremot förekom valsedlar med enbart beteckningen Samlingslista i det samtidigt förrättade valet av kyrkofullmäktige för den kyrkliga samfällighet där S:t Anna församling ingår.

Enligt valprövningsnämndens uppfattning måste valsedlarna med texten Centern Samlingslista för väljarna ha framstått som valsedlar för Centern. Det har legat närmast till hands att uppfatta ordet Samlingslista som ett tilllägg eller en upplysning till väljarna utan någon egentlig betydelse. Mot den nu angivna bakgrunden anser valprövningsnämnden att valsedlarna innehållit en partibeteckning, Centern. Det har alltså inte funnits anledning för länsstyrelsen att ogiltigförklara valsedlarna på den grunden att de innehållit två partibeteckningar.

Länsstyrelsens åtgärd att underkänna valsedlarna har inneburit sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 7 § vallagen. Vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Valprövningsnämnden bifaller överklagandet och uppdrar åt länsstyrelsen att vidta rättelse genom ny röstsammanräkning och mandatfördelning.

Ordföranden BB var av skiljaktig mening och yttrade:

Texten Samlingslista kan, liksom Centern, utgöra en partibeteckning och förekom som sådan på valsedlar i de kyrkliga valen i Östergötlands län. Om det på en valsedel utöver Samlingslista finns ytterligare ord i anslutning därtill - t.ex. såsom i fråga om de i länet förekommande Borgerlig Samlingslista och Östra Eneby Samlingslista - kan texten i sin helhet vara att betrakta som en enda partibeteckning. En förutsättning är då att texten ej mot förbudet i 14 kap. 4 § vallagen kan anses uppta mer än en partibeteckning.

Valprövningsnämnden har i ett tidigare avgjort ärende prövat giltigheten av en valsedel som utöver en samlings beteckning av liknande slag som den nu aktuella och närmast därunder, fast i mindre stil, innehöll en text med tre olika partinamn - Centerpartiet Folkpartiet Moderata Samlingspartiet. Mot bakgrund av den typografiska utformningen av valsedeln fann nämnden att samlingsbeteckningen utgjorde en partibeteckning och att de därunder upptagna partinamnen enbart utgjorde en upplysning till väljaren om vilken gruppering som stod bakom listan. Uppgifterna var således enligt valprövningsnämndens uppfattning att jämställa med identifieringsuppgifter efter kandidatnamnen. Uppgifterna ansågs därför inte utgöra grund för att ogiltigförklara valsedeln (VPN 1986:4).

Den nu aktuella valsedeln har fått en annan typografisk utformning än den av valprövningsnämnden tidigare godtagna. Ordet Centern står sålunda ovanför Samlingslista och framträder inte heller - såsom partinamnen i det tidigare ärendet - som någon till väljaren riktad upplysning om vilken gruppering som står bakom samlingsbeteckningen. Än mindre kan ordet Samlingslista med den framträdande och dominerande stilsort det erhållit på valsedeln anses som varande blott ett tillägg eller en upplysning till väljaren. Med hänsyn till att texten Samlingslista med samma dominerande stilsort förekom som partibeteckning på valsedlar i de övriga valen - bl.a. just i S:t Anna församling i valet av kyrkofullmäktige för den kyrkliga samfällighet vari församlingen ingår - måste texten Samlingslista även i nu aktuellt val för väljaren ha framstått som en partibeteckning. Valsedeln upptar således enligt min mening såväl partibeteckningen Centern som partibeteckningen Samlingslista. Eftersom valsedeln upptar mer än en partibeteckning är den ogiltig.

Jag lämnar överklagandet utan bifall.

Jfr VPN 1986:4