Fråga om tillhandahållande av valsedlar i samtliga röstningslokaler vid valet till Europaparlamentet

Valprövningsnämndens beslut 5-2004

Beslut
Avslag
Beslutat
25 maj 2004
Ämnesord
Röstningslokal, Valsedlar
Rättsfallsbeteckning
2004:3

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.

Partiet Sverigedemokraterna begärde den 27 april 2004 – under åberopande av 6 kap. 7 § och 9 kap. 12 § vallagen – hos Valmyndigheten att partiets namnvalsedlar skulle tillhandahållas i samtliga röstningslokaler vid valet till Europaparlamentet den 13 juni 2004.

Valmyndigheten konstaterade i beslut den 28 april 2004 att Sverigedemokraterna inte erhållit mer än en procent av rösterna i hela landet vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet och att förutsättningarna enligt 9 kap. 12 § vallagen för att partiets valsedlar skulle tillhandahållas i samtliga röstningslokaler därmed inte var uppfyllda. Begäran föranledde därför ingen åtgärd från Valmyndighetens sida.

Sverigedemokraterna överklagade Valmyndighetens beslut och anförde i huvudsak följande.

Valmyndigheten anser att uttrycket ”vid något av de två senaste valen” i 9 kap. 12 § första stycket vallagen endast kan avse samma typ av val, dvs. val till Europaparlamentet. Denna tolkning av paragrafen är inte rimlig. Innebörden av bestämmelsen måste i stället vara att även partier som uppnått mer än en procent av rösterna i något av de två senaste riksdagsvalen har rätt att på begäran få sina valsedlar tillhandahållna i samtliga röstningslokaler. För en sådan tolkning talar att det i 24 § lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet uttryckligen föreskrevs att resultatet i de två senaste riksdagsvalen var avgörande för frågan huruvida valsedlar skulle tillhandahållas i valet till Europaparlamentet år 1995. Detta förfaringssätt har inte ändrats genom senare lagstiftning och får därmed anses utgöra praxis. Av 6 kap. 10 § vallagen framgår vidare att det i fråga om kostnadsansvaret för valsedlar görs tydlig skillnad mellan riksdagsval och val till Europaparlamentet. Någon sådan skillnad görs däremot inte i 9 kap. 12 § första stycket vallagen. Därtill kommer att ett parti som fått minst en procent av rösterna i något av de två senaste riksdagsvalen enligt 9 kap. 12 § vallagen har rätt att få valsedlar vid val till kommun- och landstingsfullmäktige utlagda. Detta måste rimligen och i konsekvensens namn även gälla vid val till Europaparlamentet. Valmyndighetens tolkning skulle kunna leda till det orimliga resultatet att ett nytt parti, som i riksdagsvalet år 2002 vunnit representation i riksdagen, trots sin popularitet ändå inte får sina valsedlar utplacerade i samtliga röstningslokaler vid valet till Europaparlamentet.

Valmyndigheten upplyste att myndigheten inte hade något att tillägga utöver vad som framgick av beslutet den 28 april 2004.

Valprövningsnämnden beslutade följande.

I 9 kap. 12 § första stycket vallagen föreskrivs att det i anslutning till eller inne i varje röstningslokal skall ordnas en lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. På denna plats skall väljarna för det val som avses ha tillgång till

– valsedlar för val till riksdagen samt landstings- och kommunfullmäktige med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet, under förutsättning att partiet gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket vallagen,

– valsedlar för val till Europaparlamentet med parti- och valbeteckning (partivalsedlar) för varje parti som vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med kandidatnamn (namnvalsedlar) om partiet deltar med endast en valsedel, under förutsättning att partiet har gjort en anmälan enligt 6 kap. 7 § tredje stycket vallagen, och

– blanka valsedlar.

Av 9 kap. 12 § andra stycket följer att valförrättarna och röstmottagarna skall se till att valsedlar enligt första stycket finns utlagda.

Nämnden konstaterar att 9 kap. 12 § första stycket andra strecksatsen vallagen endast gäller frågan om tillhandahållande av valsedlar vid val till Europaparlamentet. Redan utformningen av bestämmelsen och dess ordalydelse talar, enligt nämndens mening, för att uttrycket ”vid något av de två senaste valen” endast syftar på europaparlamentsval.

Som framhållits av Sverigedemokraterna gällde, enligt 24 § lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet, att resultatet i de två senaste riksdagsvalen var avgörande för frågan huruvida valsedlar skulle tillhandahållas för ett parti vid valet till Europaparlamentet år 1995. Vid antagandet av 1997 års vallag, då bestämmelsen i 24 § inarbetades i 9 kap. 12 § första stycket andra strecksatsen, ändrades lagtexten så att hänvisningen till de två senaste riksdagsvalen ersattes med det nu gällande uttrycket ”vid något av de två senaste valen”.

I propositionen med förslag till ny vallag anfördes, utan erinran från riksdagens sida, att vad som skall tillhandahållas i röstningslokal är partimarkerade valsedlar för partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två föregående riksdags- respektive europaparlamentsvalen och blanka valsedlar (prop. 1996/97:70 s. 201, bet. 1996/97:KU16 s. 37 f.). Förarbetsuttalandena kan, enligt nämndens mening, inte förstås på annat sätt än att lagstiftarens avsikt varit att utgången i något av de två senaste valen till Europaparlamentet skall läggas till grund för bedömningen huruvida valsedlar skall tillhandahållas genom den centrala valmyndighetens försorg vid detta slags val. För en sådan tolkning talar även den omständigheten att statens kostnadsansvar för valsedlar vid europaparlamentsval, enligt 6 kap. 10 § vallagen, uttryckligen knutits till utgången i något av de två senaste valen till Europaparlamentet.

Mot bakgrund av vad som nu har anförts ansluter sig Valprövningsnämnden till Valmyndighetens bedömning att endast partier som i något av de två senaste valen till Europaparlamentet uppnått mer än en procent av rösterna i hela landet är berättigade att få sina valsedlar utlagda i samtliga röstningslokaler. Sverigedemokraterna har inte uppnått detta valresultat. Överklagandet kan därför inte vinna bifall.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.

 

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.

För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.

Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen

När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare. 

De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.