Fråga om skyddande av valhemligheten, placering av valsedlar m.m. vid valet till Europaparlamentet
Valprövningsnämndens beslut 13-2009
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 9 juli 2009
- Ämnesord
- Röstningsförfarandet, Röstningslokal, Valsedlar
- Rättsfallsbeteckning
- 2009:5
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Valmyndigheten fastställde den 11 juni 2009 utgången av valet till Europaparlamentet. Valresultatet tillkännagavs genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 15 juni 2009.
AA har överklagat valet och anfört att det vid valet förekommit avvikelser från föreskriven ordning bl.a. enligt följande.
Valet har inte varit fritt och hemligt i enlighet med regeringsformen och Rådets beslut av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002 om ändring av akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet (bilaga till beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom). Genom att valkuvert med stöd av vallagen får spridas utan kontroll utanför vallokalen kan färdiga valkuvert med valsedel för ett visst parti prepareras i förväg och vissa väljare kan utsättas för påtryckning att använda just dessa kuvert. Valmyndigheten borde ha uppmärksammat att vallagen i denna del strider mot regeringsformen och EU:s regler och med stöd av 11 kap.
14 § regeringsformen underlåtit att tillämpa vallagen.
Vidare har det förekommit vissa brister i vallokalerna. Personer har tillåtits göra i ordning sin röst utan att gå bakom en skärm som garanterar hemliga val. Valsedlar har placerats på ett sådant sätt att röstmottagarna hela tiden kunnat iaktta och registrera vilken valsedel väljaren tar. Valsedlar för icke etablerade partier har saknats i vallokaler och röstningslokaler eller lagts på en undanskymd plats så att obehöriga personer har kunnat avlägsna valsedlar. Röstmottagarna har heller inte kunnat upplysa väljarna var väljarna kan få valsedlar eller hur de kan rösta genom att skriva en partibeteckning på en blank valsedel. I den vallokal han själv besökte var valskärmen för funktionshindrade bara 40 cm hög varför det var mycket lätt för personer som väntade på att rösta att se vad den funktionshindrade röstade på.
AA yrkar att Valprövningsnämnden uttalar att det fria och hemliga valet måste säkras med hjälp av rätt sorts kuvert. Han anför att det viktiga för honom är att vallagen ändras så att valkuvert inte får spridas utanför vallokalen och att särskilda "innerkuvert" används för budröstningen. Han överlämnar åt Valprövningsnämnden att avgöra om valet måste göras om med anledning av hans överklagande.
Valmyndigheten har avstyrkt bifall till överklagandet och i huvudsak anfört följande.
Det speciella innerkuvertet avskaffades i och med den nya vallag som trädde ikraft den 1 juni 1997. Förslag till detta hade lagts av vallagsutredningen i betänkandet Val Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). Man konstaterade att valkuvert ändå förekom utanför vallokalerna, att budröster ofta blev underkända för att fel kuvert använts och att innerkuverten var så få i varje distrikt att de lätt kunde härledas till viss väljare. Genom att alla röstande använder samma kuvert kan valhemligheten garanteras också för dem som röstar med bud. Vidare har olika åtgärder genomförts för att hårdare kontrollera buden. Valmyndigheten kan inte se att vallagen i denna del skulle strida mot grundlag på sådant sätt att myndigheten skulle underlåta att tillämpa den.
Föreskriften att väljaren ska gå bakom en skärm för att göra i ordning sin röst är till för att skydda väljarens valhemlighet. Om väljaren själv inte har något intresse av att skydda sin valhemlighet kan valförrättarna inte vägra att ta emot väljarens valkuvert av detta skäl. Om väljarens beteende kan uppfattas som agitation har valförrättarna rätt att uppmana väljaren att lämna lokalen. Ett sådant beteende är dock inte skäl för att vägra att ta emot rösten. (VPN 1994:30).
Att valsedlarna placerats på ett sådant sätt att valförrättarna hela tiden haft tillsyn över dessa har förmodligen skett för att minska risken att någon otillbörligt plockar bort valsedlar. Även här kan den väljare som vill skydda sin valhemlighet göra det genom att plocka till sig valsedlar för olika partier. Enligt Valmyndighetens mening bör dock valsedelsbord helst placeras utanför vallokalen och röstmottagarna bör då och då se till att valsedlar som ska finnas är utlagda och att det hålls god ordning. Vidare är det naturligtvis direkt olämpligt om valskärmar placeras så att andra personer kan se vad den väljare som uppehåller sig där gör.
Slutligen tar AA upp allmänna klagomål som funnits mot en del val- och röstningslokaler gällande placering av valsedlar och upplysningar till väljare. Valmyndigheten gick den 25 maj ut med följande brev till valnämnderna om placering av valsedlar
"1. Utläggning av valsedlar
Det verkar förekomma att röstmottagare lite godtyckligt hanterar utläggningen av vissa partiers valsedlar. Kanske har de inte tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller?
Enligt vallagen ska röstmottagarna se till att valsedlar för de partier som fått mer än 1 % i något av de 2 senaste valen till Europaparlamentet läggs ut och fylls på. Dessa partier är:
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
Centerpartiet
Folkpartiet liberalerna
Junilistan
Kristdemokraterna
Miljöpartiet de gröna
Moderata samlingspartiet
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet.
Dessutom ska blanka valsedlar hela tiden finnas utlagda. Övriga partier ansvarar själva för att valsedlar läggs ut och fylls på. Däremot ska röstmottagarna självfallet se till att det är ordning även bland dessa valsedlar samt att övriga partiers valsedlar inte rensas bort från en dag till nästa.
I övrigt gäller valnämndens beslut om ordningen på valsedlarna i valsedelsställen. I valsedelsställen borde både 1 %-partierna och övriga partier få plats. Det kan verka störande för väljarna om övriga partier måste lägga sina valsedlar på någon annan plats."
För att höja kunskapsnivån hos röstmottagarna har Valmyndigheten tagit fram instruktionsfilmer och kunskapstest och dessutom har det funnits en liten informationsfolder på alla ställen där man kan rösta som beskrivit det viktigaste kring valet.
Valmyndigheten utesluter inte att det funnits röstningsställen där valsedlarna varit mindre lämpligt placerade främst beroende på att ambitionen att se till de valsedlar som röstmottagarna har att svara för tagit överhanden. Valmyndigheten ser också allvarligt på att röstmottagare kan ha lämnat bristfälliga svar till väljare som ställt frågor om röstningsproceduren.
Sammantaget anser dock Valmyndigheten även om vissa brister förekommit att det som AA anfört inte påverkat valutgången på ett sådant sätt att valet bör göras om.
AA har i genmäle vidhållit vad han anfört i sitt överklagande.
Valprövningsnämnden beslutar följande.
Enligt 15 kap. 13 § första – tredje styckena vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val och förordna om omval i den berörda valkretsen
1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.
Rättelse ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Enligt artikel 1 punkten 3 i beslut 76/787/EKGS, EEG, Euratom, den s.k. valrättsakten, ska valen av ledamöter till Europaparlamentet vara allmänna, direkta, fria och hemliga.
Valprövningsnämnden kan, i likhet med Valmyndigheten, inte finna att vallagens regler om valkuvert strider mot regeringsformen. Valprövningsnämnden anser inte heller att vallagen strider mot den s.k. valrättsaktens bestämmelser om allmänna, direkta, fria och hemliga val.
När det gäller de av AA påtalade avvikelserna från föreskriven ordning i vallokalerna instämmer Valprövningsnämnden i Valmyndighetens bedömning vad det gäller ordningen på vissa röstningsställen. Valprövningsnämnden konstaterar emellertid att det i ärendet inte framkommit någon omständighet som kan föranleda omval eller annan åtgärd enligt vallagen.
Av ovan anförda skäl föranleder AAs yrkande att Valprövningsnämnden ska uttala att det fria och hemliga valet måste säkras med hjälp av rätt sorts kuvert ingen åtgärd av nämnden.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.