Fråga om röstmottagare avvikit från föreskriven ordning när väljaren inte lagt valsedeln i valkuvertet på avskild plats
Valprövningsnämndens beslut 37-1994
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 16 november 1994
- Ämnesord
- Röstningsförfarandet
- Rättsfallsbeteckning
- 1994:30
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Riksskatteverket (RSV) fastställde den 26 september 1994 utgången av riksdagsvalet den 18 september 1994.
NN överklagade valet. Han begärde att alla som den 31 augusti poströstade på huvudpostkontoret i Sundsvall måtte få sina röster ogiltigförklarade i riksdagsvalet och tillåtas rösta om. Grunden för överklagandet var att röstmottagaren på postkontoret inte följt vallagens bestämmelser om att en väljare vid röstningen skall gå bakom en skärm för att där lägga valsedlarna i valkuverten. NN hade själv stoppat valsedeln i dess ytterkuvert så att intillstående postkunder, mest väljare, tydligt kunnat se partibeteckningen på valsedeln.
RSV avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.
Bestämmelserna om hur röstningen på postkontor skall genomföras finns i 10 kap. 4 § vallagen. Väljaren skall uppsöka en av de avskilda platserna och där för varje val lägga in sin valsedel i ett valkuvert. Skälen till detta är valhemligheten och varje postkontor har alltid minst en valskärm.
I takt med att allt fler personer under de senaste valen har föredragit att rösta på postkontor har det blivit allt svårare för postpersonalen att både kunna och hinna kontrollera att väljarna verkligen går bakom en valskärm. Många väljare är också direkt ovilliga att göra så, sannolikt därför att de anser sig kunna bevara valhemligheten på annat sätt.
Det skulle för övrigt vara omöjligt att leda i bevis vilka av de aktuella personerna som verkligen har brutit mot bestämmelserna i vallagen.
I 15 kap. 7 § vallagen stadgas att ett beslut kan överklagas om det i den verksamhet för förberedande och genomförande av val för vilken myndighet svarar har förekommit bl.a. avvikelse från föreskriven ordning. Enligt RSVs bedömning har i detta fall avvikelse visserligen skett från föreskriven ordning. RSV anser dock inte att bestämmelsen numera kan tolkas på det sättet att en väljare skall avvisas på grund av att vederbörande inte själv har uppsökt valskärmen.
RSV vill emellertid tillägga att verket i utvärderingen efter 1994 års val har för avsikt att till justitiedepartementet redovisa de framförda synpunkterna och föreslå en översyn av dessa bestämmelser.
Valprövningsnämnden yttrade. Enligt 8 kap. 10 § vallagen (1972:620) skall i lokal där röstning äger rum finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.
Enligt 10 kap. 4 § vallagen går röstning på postkontor till på följande sätt: När väljaren visat upp sitt röstkort för röstmottagaren, får han av denne ett valkuvert för vart och ett av valen. Han uppsöker därefter en av de avskilda platserna och lägger där för varje val in sin valsedel i ett valkuvert. Därefter lämnar väljaren valkuvert och röstkortet till röstmottagaren.
Föreskriften att väljaren skall uppsöka en av de avskilda platserna och lägga sina valsedlar i valkuvert där innebär inte att valförrättaren/röstmottagaren kan vägra att ta emot ett valkuvert från en väljare som vill lägga sina valsedlar i valkuvert ute i vallokalen och inte, trots uppmaning från valförrättarna, rösta avskilt. Föreskriften är till för att skydda väljarens valhemlighet. Om väljaren själv inte har något intresse av att skydda sin valhemlighet kan valförrättarna inte vägra ta emot väljarens valkuvert av detta skäl. Om väljarens beteende kan uppfattas som agitation har valförrättarna rätt att uppmana väljaren att lämna lokalen. Ett sådant beteende är dock i och för sig inte skäl för att vägra att ta emot rösten.
Mot den nu angivna bakgrunden anser Valprövningsnämnden inte att röstmottagarna avvikit från föreskriven ordning när de låtit NN lägga valsedeln i valkuvertet så att intillstående kunnat se den.
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.