Fråga om otillbörligt verkande (valfusk) vid valet till landstingsfullmäktige och valet till kommunfullmäktige i 6:e valkretsen i Stockholms kommun

Valprövningsnämndens beslut 58-2002

Länsstyrelsens i Stockholms län fastställde den 26 september 2002 utgången av kommunfullmäktigevalet i Stockholms kommun. Länsstyrelsens i Stockholms län fastställde den 25 september 2002 utgången av landstingsfullmäktigevalet i Stockholms läns landsting.

AA, Kristdemokraterna, överklagade valen och anförde bl.a.

Uppgifter tyder på otillbörligt verkande vid röstning avseende hantering av budröster utförd av socialdemokratiska partiarbetare.

Uppgifter tyder på otillbörligt verkande vid röstning genom att socialdemokratiska partiarbetare sökt påverka väljare att rösta på socialdemokraterna direkt i anslutning till vallokalen vid institutionsröstningen i Rinkeby servicehus, 2002-09-08.

Uppgifter tyder på otillbörligt verkande vid röstning genom att socialdemokratiska partiarbetare på valdagen vid sin valstuga på Rinkeby torg tagit tag i förbipasserande, tryckt sina egna färdiga valkuvert i händerna på dem och hetsigt uppmanat dom att skynda sig att rösta i den intilliggande vallokalen.

Till överklagandet fogades en polisanmälan avseende otillbörligt verkande vid röstning torsdagen den 29 augusti kl. 14.00 i Rinkeby centrum, postkontoret, Stockholms kommun. Av polisanmälan framgick bl.a. följande.

Brottet/Händelsen

Vittnena såg aktuell dag och tid hur nedan angivne BB, som verkar som socialdemokratisk partiarbetare i Rinkeby, tillsammans med ytterligare en man lämnade in budröster för ett stort antal personer på postkontoret i Rinkeby. Till vittnena uppgav männen att de gjorde i ordning ombudskuverten inne på postkontoret. Vittnena tyckte inte det hela verkade gå rätt till. De kontaktade media och tog också ett digitalfoto på BB (som dock raderades när han krävde det). Ett reporterteam från ABC-nyheterna kom till platsen och ställde frågor till BB och den andra mannen om händelsen. De hävdade att de agerade som ombud åt 25 stycken medlemmar i grekiska föreningen som omöjligt kunde rösta själva (något nyhetsinslag gjordes inte vid tillfället av ABC). Vittnena uppfattade dock att ”bunten” med budkuvert var betydligt mer omfattande än så.

Det ovan beskrivna händelseförloppet rapporterades till anmälaren (tillsammans med flera andra incidenter vid röstningstillfällen med just socialdemokratiska valarbetare i Rinkeby där etiken i beteendet kan diskuteras).

Att två personer ensamma poströstar som ombud åt minst 25 personer samtidigt och dessutom enl. uppgift själva stoppar valsedlarna i röstningskuverten bör objektivt kunna betraktas som att ”otillbörligen inverka på omröstningen” vid ett allmänt val enl. 17 kap. 8 § brottsbalken.

Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrkte bifall till överklagandet och anförde följande.

Överklagandet gäller om det har förekommit otillbörligt verkande vid röstning genom bud av socialdemokratiska partiarbetare i Rinkebyområdet i Stockholms kommun. Ärendet har också polisanmälts. Klaganden har även överklagat Valmyndighetens beslut att fastställa utgången av valet till riksdagen den 15 september 2002.

Länsstyrelsen har tillsammans med Valmyndigheten och Stockholms kommuns valnämnd granskat ytterkuvert från budröster från valdistrikt i Rinkebyområdet och Länsstyrelsen hänvisar i denna del till Valmyndighetens yttrande till Valprövningsnämnden i ärendet.

För att utreda om förfarandet kan ha påverkat mandatfördelningen i valkrets Stockholm 6 Yttre Västerort vad gäller landstings- och kommunfullmäktigevalen har Länsstyrelsen jämfört partiernas jämförelsetal. I både valen har det sista mandaten i valkretsen tillfallit andra partier än Arbetarepartiet-Socialdemokraterna. AA har i sin polisanmälan, som bifogas överklagandet skrivit: ”Att två personer ensamma poströstar som ombud åt minst 25 personer samtidigt och dessutom enl. uppgift själva stoppat valsedlarna i röstningskuvertet bör objektivt kunna betraktas som att ”otillbörligen inverka på omröstningen” vid ett allmänt val enl. BrB 17:8”.

Länsstyrelsen har därför utrett om valresultatet skulle ha blivit annorlunda om Arbetarepartiet–Socialdemokraterna skulle ha fått 25 färre röster. Länsstyrelsen har därvid funnit att mandatfördelningen inte skulle ha påverkats av detta.

Enligt länsstyrelsens bedömning kan det som förekommit inte ha inverkat på utgången av valet till landstingsfullmäktige i Stockholms län eller till kommunfullmäktige i Stockholms kommun.

Valmyndigheten hade när det gällde överklagande av riksdagsvalet anfört bl.a. följande.

Enligt 10 kap. 15 §, 15 kap. 13 § och 17 kap. 11 § vallagen ska alla ytterkuvert från budröster som valförrättarna och valnämnden godkänner förvaras hos valnämnden under valperioden.

Rinkeby-området tillhör Stockholms kommuns 6:e valkrets och där ingår bl.a. valdistrikten Spånga 1–24 och Kista 1–16. Stockholms valnämnd har meddelat att särskilda omslag med ytterkuvert för budröstning finns sparade för dessa distrikt med undantag av Spånga 2, 10, 23 och Kista 9. Förklaringen måste här vara att det inte förekom några budröster i dessa valdistrikt.

Eftersom det av överklagandet inte klart framgår vilket eller vilka valdistrikt, som kan vara berört/berörda har Valmyndigheten, Stockholms kommuns valnämnd och Länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt granskat samtliga 36 omslag med 443 ytterkuvert.

Genomgången har skett för valdistrikt i den aktuella kommunvalkretsen och av minnesanteckningarna därifrån framgår bl.a. att det på vissa ytterkuvert fanns ’kryssmarkeringar’ på dels raden för väljarens namnteckning och personnummer dels raden för vittnets namnteckning, väljarna till stor del varit födda 1970 och senare, namnteckningen från BB, den som namngetts i polisanmälan, fanns på ett 30-tal ytterkuvert omväxlande som bud och vittne, en annan persons namnteckning fanns också på motsvarande sätt på ungefär lika många ytterkuvert.

I valdistriktet Spånga 22 har dessa båda personers namnteckningar förekommit på totalt 18 av de 34 godkända ytterkuverten.

Vid granskningen av ytterkuverten i valdistriktet Spånga 22 har det efter kontroll mot röstlängden visat sig att 28 av de totalt 34 väljarna inte varit svenska medborgare och därmed inte röstberättigade vid valet till riksdagen.

Det finns för valförrättare/valnämnd inte någon möjlighet att vid granskningen av ytterkuvert för budröstning bedöma om väljaren har uppfyllt vallagens krav för att få använda denna typ av röstningsförfarande. Enligt Valmyndighetens bedömning kan inte ens det förhållandet att ’kryssmarkeringar’ funnits på vissa av ytterkuverten läggas till grund för ett beslut av valförrättare/valnämnd att vägra godkänna rösten. Valmyndigheten finner det emellertid anmärkningsvärt att samma personer omväxlande fungerat som bud och vittne för ett så relativt stort antal väljare, som det här är fråga om.

Valmyndigheten kan vid en sammantagen bedömning av det inträffade i vart fall inte finna att ”det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning”. Det är inte möjligt för Valmyndigheten att avgöra om det förekommit sådant otillbörligt verkande vid valet som avses i 19 kap. 18 § punkt 4 vallagen.

Enligt Valmyndighetens uppfattning kan det som har förekommit inte ha inverkat på utgången av valet till riksdagen.

Valprövningsnämnden beslutade följande.

Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får, enligt 14 kap. 2 § vallagen, lämna sin valsedel genom bud. Om en röst lämnas genom ett bud skall den, enligt 14 kap. 1 §, lämnas i ett ytterkuvert för budröst. Bud får, enligt 14 kap. 3 §, vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter.

Väljare som vill rösta genom bud skall, enligt 14 kap. 4 §, för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert, i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst, klistra igen ytterkuvertet, försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal, intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 11 §, och skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet. På ytterkuvertet skall budet och vittnet skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt. Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Budet skall, enligt 14 kap. 5 §, skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet. Budet skall, enligt 14 kap. 6 §, lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Budrösten får också lämnas på ett postkontor.

Vid röstning på postkontor skall röstmottagaren, enligt 11 kap. 14 §, innan ett ytterkuvert för budröst tas emot från ett bud bl.a. kontrollera att väljaren enligt uppgift på röstkortet har rösträtt i ett val, på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder och samvete att väljaren själv gjort i ordning valkuvert och lagt dem i ytterkuvertet i budets och vittnets närvaro och att väljaren på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller någon annan röstningslokal. Röstmottagaren skall också kontrollera bl.a. att ytterkuvertet är igenklistrat och att budet antingen är väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon, eller är en person som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mer varaktigt slag eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter samt att budet skrivit sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet. En röstmottagare får, enligt 11 kap. 17 §, inte ta emot ett ytterkuvert för budröst, om inte de krav som ställs i bl.a. 14 § är uppfyllda.

Valprövningsnämnden konstaterar i ärendet att samma personer omväxlande fungerat som bud eller vittne för ett förhållandevis stort antal väljare, vilket nämnden finner anmärkningsvärt med hänsyn till bestämmelserna om budröstning, särskilt dem i 14 kap. 3 § vallagen om vem som får vara bud. Vad som hittills framkommit i ärendet utgör stöd för påståendet att det vid valet förekommit ett otillbörligt verkande, vilket efter polisanmälan också är föremål för särskild utredning. Såvitt avser den prövning av denna fråga som det ankommer på Valprövningsnämnden att göra kan emellertid med ledning av valresultatet den slutsatsen dras att det hade krävts mer än 4.000 färre röster för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna i landstingsvalet i valkretsen Stockholm 6 Yttre Västerort för att ett mandat (utjämningsmandat) i stället skulle ha tillfallit ett annat parti samt att det hade krävts mer än 3.500 färre röster för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna i kommunfullmäktigevalet i valkretsen Stockholm 6 Yttre Västerort för att ett mandat i stället skulle ha tillfallit ett annat parti. Det kan därför inte med fog antas att det som skett inverkat på valutgången.

På grund härav och då det inte framkommit att det på annat sätt skulle ha förekommit avvikelse från föreskriven ordning finner Valprövningsnämnden ej skäl att med stöd av 19 kap. 18 § vallagen bifalla överklagandet.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.