Fråga om offentlighet vid sammanräkningsförrättning

Valprövningsnämndens beslut 24-1991

Genom beslut den 24 september 1991 fastställde Riksskatteverket utgången av valet till riksdagen den 15 september 1991. Valet avslutades den 25 september genom kungörelse om valets utgång.

Beslutet överklagades av AA som sammanfattningsvis anförde följande.

1. Angående förfarandet hos Riksskatteverket

Riksskatteverkets befattning med riksdagsvalresultatet har skett helt utan insyn. Det gäller den sammanräkning som skett natten efter valdagen för att bestämma vilka partier som nått röstetal större än fyra procent. Det gäller även mandatfördelningen, dubbelvalsavvecklingen, bestämmandet av turordningen mellan ersättare och utfärdandet av ledamotsbevisen. Enligt AA bör alla dessa åtgärder hänföras till röstsammanräkning och ske vid offentlig förrättning. Så har ej skett. Tvärtom har chefen för Riksskatteverket med anledning av en framställd begäran fattat ett beslut att ej tillåta en enskild person att närvara vid datorbearbetningen för dubbelvalsavvecklingen. Fel besvärshänvisning har därvid lämnats. Inte heller har kraven på handlingsoffentlighet iakttagits. Den som vill få tillträde till verkets lokaler för att hämta ut allmänna handlingar måste uppge namn till en privatanställd väktare. Alla besökare måste också bära nummerbricka. Vidare har Riksskatteverket brutit mot regeln i 15 kap. 5 § vallagen, att den som vill överklaga beslut om fastställande av valutgången har rätt att genast få utdrag av protokoll eller annan handling över förrättningen. Allmänheten har fått tillgång till Riksskatteverkets slutliga beslut först efter två dagar.

2. Angående förfarandet hos Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsens kungörelse enligt 14 kap. 1 § vallagen saknade uppgift om klockslagen för röstsammanräkningsförrättningens början och avslutning varje dag som förrättningen pågick. Därför borde sådan förrättning inte ha förekommit på andra tider än normal kontorstid, men hos länsstyrelsen skedde röstsammanräkningen även nattetid. Vidare skedde datorregistreringen av sammanräkningsresultaten i en lokal som allmänheten inte hade tillträde till utan att passera husets obligatoriska inpasseringskontroll. Datorbearbetningen skedde hos länsskattemyndigheten, något som AA ifrågasätter lagligheten av. Vidare var det fel att allmänheten inte hade möjlighet att hos länsstyrelsen ta del av datorprogrammen för datorbearbetningarna, eftersom programmen styr bl.a. dubbelvalsavvecklingen.

I ärendet angavs yttranden av länsstyrelsen och Riksskatteverket. Riksskatteverket anförde följande.

l. Angående förfarandet hos riksskatteverket

I överklagandet klandrar AA RSV för ett beslut om att avslå en begäran att få närvara vid RSVs arbete för att kunna fastställa den slutliga valutgången för val till riksdagen. Beslutet fattades den 20 september 1991. Som grund för beslutet angavs att det arbete RSV utför enligt 14 kap. vallagen inte sker vid offentlig förrättning. Beslutet att inte medge tillträde till RSVs lokaler fattades inte med stöd av vallagen. Liksom andra beslut i förvaltningsärenden kan det därför överklagas hos regeringen med stöd av 4 kap. 5 § förordningen med instruktion för skatteförvaltningen (SFS 1990:1293).

I andra delar av överklagandet ges ett antal exempel på brister i handläggningen hos RSV. Beträffande påståendet att RSV "inte förfarit så, att allmänheten och valprövningsnämnden i efterhand har en sportslig chans att detaljkontrollera vad CVM haft för sig" vill RSV säga följande.

RSV har att fastställa valutgången vid val till riksdagen med utgångspunkt från länsstyrelsernas protokoll från den slutliga sammanräkningen. RSV gör därvid mandatfördelningar mellan partier och om så krävs också avvecklingar av kandidater som valts in i flera valkretsar. Den slutliga valutgången fastställs därefter i protokoll med bilagor. Alla uppgifter som används vid beräkningarna framgår av protokollen. Det finns alltså möjlighet för var och en att själv kontrollera slutresultatet. Övriga påståenden som AA gör kan bemötas på samma sätt.

2. Angående förfarandet hos Länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Stockholms län har anmodats yttra sig i ärendet. I sitt yttrande förordar länsstyrelsen att överklagandet avvisas på formella grunder eftersom länsstyrelsen inte lyckats klarlägga att AA har rätt att överklaga beslutet. Enligt 15 kap. 4 § 2 st vallagen får där angivna beslut överklagas av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet. RSV konstaterar att person med namnet AA finns i ett antal röstlängder i Stockholms län.

I överklagandet hävdar AA att länsstyrelsen brutit mot gällande bestämmelser för kungörelse av tid och plats för sin slutliga sammanräkning. Han klandrar vidare att länsstyrelsens arbete med den slutliga sammanräkningen bedrevs nattetid.

Nyvald riksdag skall enligt 3 kap. 5 § regeringsformen samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts. Detta medför att arbetet vid såväl länsstyrelserna som RSV ofta måste förläggas även till tider utanför normal kontorstid. Att på förhand kunna bedöma hur lång tid vissa delar av förrättningen kommer att ta låter sig heller inte göras. Att länsstyrelsen endast kungör vid vilken tidpunkt förrättningen inleds är därför helt i sin ordning och kan inte anses strida mot bestämmelserna om kungörande i 14 kap. 1 § vallagen.

Enligt bestämmelserna i 14 kap. 1 § vallagen skall den slutliga sammanräkningen verkställas vid en offentlig förrättning. Med slutlig sammanräkning avses, enligt 14 kap. 2 § vallagen, att länsstyrelsen prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning och de vid röstningen förda protokollen föranleder. På grundval av de protokoll som respektive länsstyrelse för vid sin slutliga sammanräkning fastställer RSV sedan det slutliga valresultatet.

Vid slutlig sammanräkning används ADB-stöd som hjälpmedel. De bearbetningar som görs maskinellt resulterar i utskrifter som ingår i länsstyrelsernas protokoll. Samtliga uppgifter som används vid bearbetningarna framgår av protokollet och kan också kontrolleras. Enligt RSVs bedömning kan offentligheten därmed inte sägas vara åsidosatt.

I överklagandet klandras det faktum att skattemyndigheten i Stockholm biträdde länsstyrelsen samt hävdas att skattemyndigheten fattat beslut vid den slutliga sammanräkningen. RSV konstaterar i denna del att skattemyndigheterna är skyldiga enligt 3 kap. 2 § förordningen med instruktion för skatteförvaltningen (SFS 1990:1293) att biträda länsstyrelserna vid allmänna val. Samtliga beslut som har med den slutliga sammanräkningen att göra har dock fattats av länsstyrelserna.

Riksskatteverket avstyrkte bifall till överklagandena.

I ärendet har upplysts att datorprogrammen finns tillgängliga och att klaganden fått del av dem såvitt rör de uträkningar som görs i samband med Riksskatteverkets fastställande av valutgången. Med hjälp av protokollen och vallagstiftningen är det möjligt att manuellt kontrollera resultatet.

Valprövningsnämnden yttrade: Regler om slutlig sammanräkning och mandatfördelning finns i 14 kap. vallagen. Av 1 § framgår, att sammanräkningen hos länsstyrelsen sker vid en offentlig förrättning. Denna avslutas, såvitt gäller riksdagsvalet, enligt 8 § andra stycket med att protokollet läses upp. Protokollet sänds därefter till centrala valmyndigheten, som är Riksskatteverket. Riksskatteverket fördelar mandaten i riksdagen. Vallagen innehåller inte någon regel om att Riksskatteverkets mandatfördelning skall ske vid offentlig förrättning. Regeln om kungörande av riksdagsvalets utgång, 14 kap. 12 § vallagen, tyder snarare på att det inte har förutsatts att allmänheten är tillstädes när mandatfördelningen görs. Till skillnad från vad som gäller för länsstyrelsens motsvarande kungörandeåtgärd ifråga om kommunfullmäktig- och landstingsvalen, att protokollet över förrättningen läses upp (14 kap. 20 § vallagen), gäller för Riksskatteverket, att riksdagsvalets utgång skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Det har alltså inte inneburit någon avvikelse från föreskriven ordning om allmänheten inte tillåtits närvara vid Riksskatteverkets handläggning i detta sammanhang.

Frågan är om samma bedömning kan göras när det gäller tillträde till länsstyrelsens datorbehandling av uppgifter från den slutliga sammanräkningen.

Länsstyrelsens slutliga sammanräkning skall, som redan anförts, äga rum vid en offentlig förrättning. I ärendet har inte sagts annat än att bedömningen av valsedlarna och andra valhandlingar samt sammanräkningen ägt rum vid en sådan förrättning. När länsstyrelsen enligt 14 kap. 3 § vallagen skall bestämma ordningen mellan kandidatnamnen på partiernas valsedlar för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem fordras särskilda uträkningar enligt 6 § samma kapitel. Vallagen ger sålunda principerna för de uträkningar som krävs men anvisar inte någon viss metod för själva räknearbetet. Valmyndigheterna tar här hjälp av datorer som tekniskt hjälpmedel. Sårbarheten hos dessa synes ha föranlett särskilda säkerhetsmått vad gäller allmänhetens närvaro vid de maskinella operationerna.

Valprövningsnämnden anser att det centrala momentet från offentlighetssynpunkt måste anses vara hanteringen av valmaterialet, dvs. själva sammanräkningen av valsedlarna och bedömningen av deras giltighet. Den rent matematiska uträkning som krävs för att bestämma ordningen mellan kandidatnamnen går att utföra manuellt och den maskinella uträkningen går att kontrollera med hjälp av tillgängliga uppgifter. Enligt valprövningsnämndens mening har den föreskrivna offentligheten vid sammanräkningsförrättningen hos länsstyrelsen inte satts ur spel.

AA har inte påstått att länsstyrelsens resultat grundats på felaktiga uppgifter eller att det i övrigt förekommit fel vid mandatfördelningen som inverkat på valutgången. Någon konkret anledning att företa förnyad mandatfördelning har således inte förebragts.

Beslut och andra handlingar hos valmyndigheterna faller givetvis under reglerna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen som också reglerar hur sådana handlingar skall hållas tillgängliga för allmänheten. Om och i vilken mån valmyndigheterna kan ha brustit i iakttagande av denna offentlighetsprincip är inte frågor som faller under valprövningsnämndens prövning.

AA har inte heller i övrigt anfört något som kan föranleda bifall till hans yrkanden.

Valprövningsnämnden lämnar överklagandet av riksdagsvalet utan bifall.