Fråga om felaktig avprickning i röstlängd och om förkryssade valsedlar - avslag
Valprövningsnämndens beslut 343-2018
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 12 december 2018
- Ämnesord
- Röstlängd, Särskilda personröster, Valsedlar
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Beslutet omfattar ärendena 343, 373, 376 (delvis) och 747 (delvis)-2018
Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 16 september 2018 utgången av valet till riksdagen den 9 september 2018.
Redogörelse för överklaganden samt yttranden från Valmyndigheten och länsstyrelsen
Felaktig avprickning i röstlängd
AA(376-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. När hon på valdagen skulle rösta i sin vallokal nekades hon detta då hon felaktigt strukits i vallängden. Hon hindrades därmed att lämna sin röst.
Länsstyrelsen i Hallands län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.
Av vad som framkommit i ärendet framgår att Ullrika Hedberg redan hade avprickats i röstlängden när hon kom till vallokalen för att rösta. Röstmottagarna har i denna situation inte haft någon annan möjlighet enligt 9 kap. 6 § vallagen än att vägra henne att rösta. Länsstyrelsen kan konstatera att det förekommer att personer felaktigt avprickas i röstlängden. Det finns dock inte skäl att anta att en felaktig avprickning påverkar valutgången. Länsstyrelsen finner därför inte skäl att tillstyrka överklagandet.
Valnämnden i Varberg har beretts tillfälle att yttra sig och har den 20 november 2018 i yttrande till Länsstyrelsen i Hallands län anfört följande. Valnämnden konstaterar att det stämmer som den klagande skriver att valnämndens ordförande hade ett samtal med henne i samband med att hon blivit nekad att rösta. Vid detta samtal förklarade ordföranden att regelverket inte medger någon möjlighet att rösta om man redan är avprickad i röstlängden. Ordföranden upplyste om att det går att överklaga till Valprövningsnämnden. Oavsett orsaken till avprickningen är det alltid beklagligt när någon nekas att rösta.
Förkryssade valsedlar
BB(343-2018 och 373-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Det har förekommit att Sverigedemokraternas valsedlar har varit förkryssade för kandidaten Erik Hellsborn. De förkryssade valsedlarna har delats ut till allmänheten utan att information getts om att de försetts med kryss.
Länsstyrelsen i Hallands län har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.
Enligt 13 kap. 8 § andra stycket 3 vallagen ska kandidatnamnen på en valsedel anses obefintliga om markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt.
Av proposition 1996/97:70 s. 222 framgår följande. Om markeringar gjorts på maskinell väg ska namnen på valsedeln anses obefintliga. Rösten räknas dock partiet till godo. Syftet med regeln är att motverka organiserade valkupper. Tolkningen av ordet maskinellt kan ställa till vissa tillämpningsproblem. Personvalskommittén avsåg dock i första hand valsedlar som lagts i en maskin som producerat markeringen. Med tanke på utvecklingen inom tryckeribranschen kan det uppstå situationer där det är svårt att avgöra hur markeringen gjorts. Andra typer av massproducerade markeringar vilka sker för hand faller inte in under stadgandet (se SOU 1993:21 avsnitt 6.6.7).
Av det som framkommit i ärendet framgår inte att kryssen gjorts maskinellt. Länsstyrelsen kan därför inte se att ovanstående lagrum är tillämpligt i aktuellt fall.
Enligt länsstyrelsens uppfattning återstår det därmed att bedöma om agerandet innebär att någon otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt såsom stadgas i 15 kap. 13 § första stycket 2 vallagen. Länsstyrelsen anser att det agerande som beskrivs i överklagandet visserligen kan anses olämpligt. Dock kan rättelse endast ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången, enligt 15 kap. 13 § tredje stycket. Länsstyrelsen gör bedömningen att agerandet inte kan anses ha inverkat på valutgången.
Valnämnderna i Hallands kommuner har beretts tillfälle att yttra sig, men de har anfört att de inte har något att tillföra ärendet.
Skillnad mellan preliminärt resultat från valnatten och slutligt resultat
CC(747-2018) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. Hon hänvisar till en artikel i Dagens Nyheter om att det beträffande en vallokal skilde 49 procent för ett parti mellan kommunens och länsstyrelsens valresultat. Hon ifrågasätter mot den bakgrunden om det går att lita på valresultatet och om rösträkningen är kvalitetssäkrad.
Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.
Klaganden har inte närmare redogjort för vilken vallokal som avses. Av den tidningsartikel klaganden åberopar kan dock utläsas att Vänsterpartiet i valdistriktet Enslöv i Halmstads kommun ökade från 41 till 61 röster vad gäller valet till riksdagen, en skillnad på 49 % mellan preliminärt resultat från valnatten och det slutliga resultatet. Skillnaden mellan räknetillfällena är 20 röster. Oberoende av eventuell orsak till skillnaden har Valmyndigheten beräknat risken för att dessa 20 röster påverkat valet till riksdagen. Risken är noll (0) %.
Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena
Gällande rätt
Bestämmelser om röstmottagning i vallokal finns i 9 kap. vallagen (2005:837). Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan röstat. Efter denna kontroll ska valkuverten enligt 9 kap. 7 § läggas i valurnorna i väljarens närvaro och i samband därmed ska det antecknas i röstlängden att väljaren har röstat.
Av 13 kap. 8 § andra stycket 3 vallagen följer att kandidatnamnen på en valsedel ska anses obefintliga om markering för den särskilda personrösten kan antas ha gjorts maskinellt.
Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen
- om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
- om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället, enligt paragrafens andra stycke, uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.
Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Valprövningsnämndens bedömning
Felaktig avprickning i röstlängd
När det gäller AA överklagande (376-2018) framgår det av utredningen i ärendet att hon varit avprickad i röstlängden när hon kommit för att avge sin röst och att hon därför vägrades rösta. Röstmottagarna har i och för sig gjort rätt när de vägrat AA att rösta. En anteckning i röstlängden utesluter dock inte att ett misstag begåtts, t.ex. genom att anteckningen rätteligen skulle ha avsett en annan person än den som faktiskt avprickats. Om så skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning.
För förordnande om omval eller rättelse genom annan mindre ingripande åtgärd krävs enligt vallagen att den konstaterade avvikelsen med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Valprövningsnämnden finner att den avvikelse som möjligen har skett beträffande avprickningen av AA i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången. AA överklagande ska därför avslås.
Förkryssade valsedlar
När det gäller BB överklaganden (343-2018 och 373-2018) framgår att de förkryssade valsedlarna har delats ut till allmänheten utan att information har lämnats om att de försetts med kryss. Av det som framkommit i ärendet framgår inte att kryssen har gjorts maskinellt. Valprövningsnämnden finner därmed, i likhet med länsstyrelsen i Hallands län, att 13 kap. 8 § andra stycket 3 vallagen inte är tillämpligt i detta fall.
Det återstår därmed att bedöma om agerandet innebär att någon otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt såsom stadgas i 15 kap. 13 § andra stycket 2 vallagen. Länsstyrelsen i Hallands län anser att agerandet som beskrivs i överklagandet kan anses olämpligt. Valprövningsnämnden delar länsstyrelsens uppfattning att agerandet är olämpligt men anser inte att utredningen ger stöd för att anse att det utgör otillbörligt verkande vid val. För förordnande om omval eller rättelse genom annan mindre ingripande åtgärd krävs dessutom enligt vallagen att det otillbörliga verkandet med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Länsstyrelsen gör bedömningen att agerandet inte kan anses ha inverkat på valutgången. Valprövningsnämnden delar länsstyrelsens bedömning. BB överklaganden ska därför avslås.
Skillnad mellan preliminärt resultat från valnatten och slutligt resultat
När det gäller CC överklagande (747-2018) framgår det av utredningen i ärendet att det av en tidningsartikel kan utläsas att Vänsterpartiet i valdistriktet Enslöv i Halmstads kommun ökade från 41 till 61 röster vad gäller valet till riksdagen, en skillnad på 49 % mellan preliminärt resultat från valnatten och det slutliga resultatet. Skillnaden mellan räknetillfällena var således 20 röster. Ett skäl till att valresultatet skiljer sig mellan preliminär och slutlig rösträkning kan vara att valsedlar som tidigare ogiltigförklarats bedömts vara giltiga i den slutliga rösträkningen. Valmyndigheten har oberoende av eventuell orsak till skillnaden beräknat risken för att dessa 20 röster påverkat valet till riksdagen. Enligt Valmyndigheten är risken noll (0) %. Valprövningsnämnden konstaterar därmed att det oavsett eventuell orsak till skillnaden mellan preliminärt och slutligt resultat kan uteslutas att vad som förekommit har påverkat utgången av riksdagsvalet. Överklagandet ska därför avslås.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandena.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.