Fråga om avvikelse från föreskriven ordning i samband med budröstning

Valprövningsnämndens beslut 28-2002

Enligt Länsstyrelsens i Kalmar län protokoll fört vid den slutliga röstsammanräkningen efter kommunfullmäktigevalet i Borgholms kommun avslutades valet den 24 september 2002.

AA överklagade valet och anförde bl.a. följande.

Centrala valmyndigheten har uppdragit åt valnämnden i Borgholms kommun att i enlighet med 1 § i vallagens 12 kapitel anordna särskild röstmottagning på kommunens vårdinrättningar. Att sådan röstmottagning anordnats kungjordes också i förväg genom annonsering i ortspressen, varigenom även anhöriga till de som bodde på ålderdomshemmen bibragtes den uppfattningen att röstningen kunde ske utan att de behövde medverka. Enligt 4 § i vallagens 12 kapitel har valnämnden i detta läge haft att samråda med ledningen för de olika ålderdomshemmen om lämplig tid för denna röstmottagning. Det ifrågasättes om eller i såfall hur detta samråd har skett, eftersom röstmottagningen tidsbestämdes till klockan 10.00–11.00 på förmiddagen söndagen den 8 september, en tidpunkt på dagen när många av de boende på kommunens äldreboenden på grund av nedbantad personalstyrka ännu inte hunnit få hjälp med att komma upp ur sina sängar och klä på sig. Särskilt inte en söndag, då personalen brukar vara extra nedminskad beroende på kommunens besparingskrav. Sålunda inträffade på Åkerbohemmet att de boende på två avdelningar med sammanlagt sexton äldre boende berövades möjligheten att rösta vid den särskilda röstmottagningen av ovannämnda anledning.

Det faller på valnämndens ansvar att ha valt en bättre tid för den särskilda röstmottagningen, så att samtliga boende på ålderdomshemmen som så önskade hade fått möjlighet att rösta då.

Då valet resulterade i en mandatfördelning där endast en enda röst blev avgörande för vilket parti som skulle få det sista mandatet, så kan det antagas att ovannämnda missförhållande kan ha påverkat valutgången i detta avseende.

Valnämnden svarar också för att valpropaganda i form av affischering och flygblad inte får förekomma i själva vallokalerna på valdagen. I tre av kommunens vallokaler förekom dock sådan propaganda under hela valdagen. Likaså har det i samband med röstningen genom bud förekommit brott mot hur vallagen stipulerar hur sådan ska gå till beträffande underskrifter, bud och vittnen. Även dessa brister kan ha påverkat valutgången.

AA anförde i komplettering av sitt överklagande följande.

Mot bakgrund av partiernas inbördes röstetal hade folkpartiet om det fått endast en enda röst till, kunnat få det sista mandatet i kommunfullmäktige, som nu i stället gick till moderaterna. Saken hade i så fall – vid oförändrat röstetal för moderaterna – avgjorts genom lottning.

Vad jag anfört om att äldre personer bosatta på ålderdomshem inte fick rösta därför att valnämnden valt en begränsad tidpunkt för den särskilda röstmottagningen, till vilken personalen pga konstant underbemanning inte hade möjlighet att hinna hjälpa de äldre att komma och rösta, det gäller förutom två avdelningar på Åkerbohemmet i Löttorp även övervåningen på ålderdomshemmet Soldalen i Köpingsvik, där tolv äldre bodde, av vilken någon eller några efteråt skall ha klagat över att de inte fick rösta.

Ett flygblad (i lysande rött) låg i buntar på bord inne i vallokalerna i tre av valdistrikten under i det närmaste hela valdagen, nämligen i Högby valdistrikt, i Gärdslösa – Långlöt – Runstens valdistrikt och i Räpplinge – Högsrums valdistrikt. I sistnämnda och möjligen även i Högby valdistrikt fanns samma flygblad även uppsatt som anslag på väggen inne i vallokalen i samma rum som valsedlarna låg utlagda. I Borgholms norra valdistrikt lär samma flygblad ha lagts ut på ett bord i vallokalen där valsedlarna låg utlagda, men där upptäcktes de av någon uppmärksam valförrättare strax efter att initiativtagaren till flygbladet gått därifrån, varefter de avlägsnades. Partiet i fråga erhöll bl.a. två röster i Högby valdistrikt och en i röst i Räpplinge – Högsrums valdistrikt. Det kan ju inte uteslutas att flygbladen i vallokalerna påverkat någon – som kanske annars skulle röstat på folkpartiet – att istället ge sin röst åt detta nya parti.

Ett betydande antal röster genom bud uppfyllde inte vad som krävs för att de skulle godkännas. Till att börja med handlar det om några dussin innerkuvert där budets personnummer saknas, trots att budet i fråga inte varit någon av lantbrevbärarna. Numera kan nästan vem som helst agera bud för de röstande, men när aktiva politiker agerar som bud för röstande bör det väl ställas vissa krav att de även på andra sätt är de röstande behjälpliga och därför ifrågasätter jag om den som agerade bud åt röstandena i Persnäs-Källa valdistrikt med personnummer XXXXXX och XXXXXX verkligen skulle ha godkänts av valförrättarna.

När det handlar om behörigheten att vara röstningsvittne är reglerna mycket tydliga när det gäller vilka som inte får vara vittnen. När valförrättarna i vallokalerna misstänker att på ytterkuvertet angivet vittne inte är behörigt bör – om budet finns på plats – budet få hjälpa till att reda ut förhållandet, och om så erfordras, ges möjlighet – om tiden räcker – att återvända till den röstande och ge denne möjlighet att lämna sin röst på ett korrekt sätt, t.ex. genom att använda sig av ett annat vittne. Handlar det om budröst som kommit med posten och man i vallokalen misstänker att vittnet på kuvertet inte är behörigt, så bör kuvertet obrutet gå till valnämnden för närmare undersökning. I inga händelser får valförrättarna bryta ytterkuvertet och lägga innerkuverten med röster i valurnan när oklarhet råder beträffande den som varit vittne. Brott mot denna klara regel skedde på valdagen i följande valdistrikt.

Alböke-Föra-Löt-Egby

En dotter var vittne för den röstande med personnummer XXXXXX och samma nog så kända person var även vittne för den röstande med personnummer XXXXXX, till vilken hon var maka/sambos dotter. En dotter var vittne för den röstande med personnummer XXXXXX.

Gärdslösa-Runsten-Långlöt

Här har en person med stöd av ”fullmakt” utövat sin makas rösträtt i vallokalen. Det är naturligtvis inte tillåtet för någon att med stöd av fullmakt rösta för någon annan, oavsett ålder eller andra skäl. En person i detta valdistrikt har därför felaktigt fått rösta ”dubbelt”. Denne borde endast fått rösta för egen del och borde av valförrättarna ha upplysts om makans möjlighet till budröstning samt försetts med därtill erforderliga kuvert.

En dotter var vittne för den röstande med personnummer XXXXXX. En maka/sambo var vittne för den röstande med personnummer XXXXXX.

Räpplinge-Högsrum

Här emottogs och godkändes en budröst där vare sig den röstande, budet eller vittnet uppgivit personnummer på ytterkuvertet och där den röstande endast undertecknat med initialerna BB, varför det inte går att utläsa den röstandes identitet, men där man av vittnets namn kan misstänka att detta kan vara en son. En sådan budröst borde naturligtvis inte utan vidare godkännas på det sätt som skett.

I flera av valdistrikten var det anmärkningsvärt många som hade budröstat på annat sätt än genom lantbrevbärare. Eftersom flertalet av dessa vare sig torde ha varit sjukskrivna, gravt handikappade eller hade uppnått hög ålder, och då ingen tillfällig sjukdomsepidemi drog fram över Öland som gjorde folk oförmögna att ta sig till vallokalerna, så torde man kunna påstå att den försäkran som de budröstande avgivit att de ”på grund av sjukdom, funktionshinder eller hög ålder inte kan rösta i vallokalen eller annan röstningslokal” i alltför många fall inte varit sanningsenlig. Giltigheten av de många röster som lämnats under osann försäkran måste faktiskt ifrågasättas.

Länsstyrelsen i Kalmar län avstyrkte bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande.

Klaganden anför att

• tiden för röstmottagning på institutionerna inte har gett personalen möjlighet att hjälpa väljarna,
• det på några röstmottagningsställen har funnits flygblad för ett av partierna,
• ett antal budröster har godkänts som inte uppfyllt vallagens krav för godkännande.

Valnämnden i Borgholms kommun har lämnat yttranden i ärendet och bifogat kopia på tio av ytterkuverten för budröstning.

Valnämnden har i sitt yttrande redovisat hur beslutet om röstmottagningen på vårdinrättningarna har tagits fram. Av Valmyndighetens anvisningar framgår att valnämnden får bestämma öppettiderna för röstningen utifrån hur många personer som kan antas komma att rösta. Föreskrifter om personalens medverkan vid röstningen saknas i vallagen. Länsstyrelsen anser därför att valnämnden följt gällande föreskrifter.

I vallokalen eller i utrymme därintill får tryckta eller skrivna upprop inte sättas upp eller delas ut till väljarna. Länsstyrelsen finner det inte styrkt att det flygblad som klaganden åberopar kan betecknas som sådant upprop som avses i 9 kap. 14 § vallagen.

Det föreskrivs i 10 kap. 10 §, 12 kap. 15 § och 13 kap. 15 § vallagen att valförrättarna/röstmottagarna vid mottagandet bl.a. ska kontrollera i vilken relation till väljaren som budet respektive vittnet står. Det är också uttryckligen föreskrivet att ett ytterkuvert för budröst som inte uppfyller kraven inte får tas emot. Det finns för vallförrättarna/röstmottagarna inte någon möjlighet till andra kontrollåtgärder utöver det intyg, som underskrifterna på ytterkuvertet för budröst och direkta frågor till budet innebär. Någon fullständig garanti för att en röst har gjorts i ordning på föreskrivet sätt kan vad beträffar relationen mellan väljare och bud/vittne aldrig komma i fråga utan kontakt med skattemyndighetens folkbokföringsregister.

Klaganden anför att ett antal budröster felaktigt blivit godkända. Länsstyrelsen och valnämnden har granskat ytterkuverten för budröstning för ett antal identifierade väljare. Följande har då framkommit i sju av fallen efter förfrågan hos skattemyndighetens folkbokföringsregister:

XXXXXX, väljaren och vittnet är mor och dotter

XXXXXX, väljaren och vittnet är far och dotter

XXXXXX, väljaren och vittnet är syskon

XXXXXX, väljaren och vittnet är syskon

XXXXXX, väljaren har i folkbokföringen inte någon relation antecknad

XXXXXX, väljaren och vittnet är antecknade som skilda 2002-07-18

XXXXXX, väljaren har i folkbokföringen inte någon relation antecknad.

Enligt vallagen är det inget hinder för syskon att vara vittne vid budröstning. Formellt är det då endast de två första budrösterna som inte uppfyller vallagens krav.

Den budröst med väljarens personnummer XXXXXX, som godtogs mot avlämnande av en skriftlig fullmakt uppfyller inte heller vallagens krav för giltighet.

För det två återstående ytterkuverten (väljarnas personnummer XXXXXX och XXXXXX) har klaganden satt i fråga budets roll. Det finns i vallagen inget uttryckligt förbud mot att en politisk företrädare fungerar som bud. Dessa två röster kan alltså inte underkännas endast av det skälet.

Länsstyrelsen kan alltså i efterhand konstatera att tre av de här redovisade budrösterna rätteligen inte borde tagits emot. Länsstyrelsen måste dock utgå ifrån att valförrättarna/röstmottagarna vid röstmottagningen har gjort de kontroller som ändå har varit möjliga att göra. Av det skälet anser länsstyrelsen inte att valförrättarnas/röstmottagarnas agerande kan tolkas som sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 19 kap. 18 § vallagen.

Om Valprövningsnämnden ändå skulle finna att så har varit fallet ska en bedömning ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på utgången av valet. Utan att ta ställning till om de tre rösterna utgör ett representativt urval av de röstberättigade har länsstyrelsen beräknat ett valresultat med de tre rösterna undantagna och med antagandet att fördelningen av dessa röster mellan partierna varit densamma som i kommunen som helhet.

Enligt länsstyrelsens protokoll var slutresultatet följande:

PartiRöster%

Moderata Samlingspartiet	1062	15,18
Centerpartiet	2184	31,22
Folkpartiet liberalerna	353	5,04
Kristdemokraterna	809	11,56
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna	1716	24,53
Vänsterpartiet	268	3,83
Miljöpartiet de gröna	226	3,23
Kommunens Bästa-Ölandspartiet	341	4,87

De tre rösterna skulle då frånräknas partierna sålunda: Moderata Samlingspartiet –1 röst, Centerpartiet –1 röst och Arbetarepartiet-Socialdemokraterna –1 röst.

Mandatfördelningen mellan partierna skulle med den röstförändringen ändå ha blivit densamma som den länsstyrelsen har fastställt i sitt protokoll, dock med den ändringen av jämförelsetalen för berörda tre partiers sista mandat enligt följande:

464749

Centerpartiet	75,27
Arbetarpartiet-Socialdemokraterna	74,56
Moderata Samlingspartiet	70,73

Även om Valprövningsnämnden skulle anse att vad som förekommit har inneburit sådan avvikelse som avses i 19 kap. 18 § vallagen, kan det enligt länsstyrelsens bedömning inte med fog antas vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Valmyndigheten avstyrkte bifall till överklagandet och anförde följande.

Länsstyrelsen har i sitt yttrande redogjort för omständigheterna i ärendet och ansett att valförrättarnas/röstmottagarnas agerande inte kan tolkas som sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 19 kap. 18 § vallagen. Länsstyrelsen har inte heller funnit att det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Valmyndigheten instämmer helt i de bedömningar som länsstyrelsen har redovisat i sitt yttrande.

AA inkom med erinringar samt begärde att Valprövningsnämnden skulle förordna om muntlig bevisupptagning.

Valprövningsnämnden som ej fann skäl att förordna om bevisupptagning, beslutade följande.

Den centrala valmyndigheten får, enligt 12 kap. 1 § vallagen, bestämma att särskild röstmottagning skall anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter. Den centrala valmyndigheten får, enligt 12 kap. 3 §, uppdra åt någon annan att bestämma om särskild röstmottagning. Den centrala valmyndigheten skall samråda med valnämnden innan den bestämmer var särskild röstmottagning skall anordnas. Den centrala valmyndigheten skall inför beslut enligt 1 § samråda också med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om var och när särskild röstmottagning skall anordnas. Särskild röstmottagning vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter får, enligt 12 kap. 5 §, anordnas från och med den sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.

Enligt 9 kap. 14 § vallagen får det i en röstningslokal eller i ett utrymme intill lokalen inte hållas tal. Det får inte heller delas ut eller sättas upp tryckta eller skrivna upprop till väljarna. Där får inte heller spelas upp sådana upprop. Valförrättarna eller röstmottagarna skall, enligt 9 kap. 15 §, ansvara för ordningen i röstningslokalen. Den som finns i röstningslokalen eller i ett utrymme intill lokalen skall rätta sig efter de regler som valförrättaren eller röstmottagaren meddelar för att röstningen skall kunna genomföras.

Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får, enligt 14 kap. 2 § vallagen, lämna sin valsedel genom bud. Om en röst lämnas genom ett bud skall den, enligt 14 kap. 1 §, lämnas i ett ytterkuvert för budröst. Bud får, enligt 14 kap. 3 §, vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård eller på ett annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter.

Väljare som vill rösta genom bud skall, enligt 14 kap. 4 §, för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert, i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst, klistra igen ytterkuvertet, försäkra på heder och samvete att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att de på grund av funktionshinder, sjukdom eller hög ålder inte kan komma personligen för att rösta i vallokalen eller annan röstningslokal, intyga att valkuvert inte gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet enligt 11 §, och skriva denna försäkran och detta intyg på ytterkuvertet.

Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn. Budet skall, enligt 14 kap. 5 §, skriva sitt namn, sitt personnummer och sin adress på ytterkuvertet. Budet skall, enligt 14 kap. 6 §, lämna ytterkuvertet för budröst i väljarens vallokal. Budrösten får också lämnas på ett postkontor.

Innan ett ytterkuvert för budröst tas emot skall, enligt 10 kap. 10 §, 11 kap. 14 § och 12 kap. 15 §, valförrättaren/röstmottagaren bl.a. kontrollera att vittnet inte är väljarens make, barn, sambo, makes barn eller sambos barn. En valförrättare/röstmottagare får inte ta emot ett ytterkuvert för budröst om inte de krav som uppställs i dessa lagrum är uppfyllda.

Av länsstyrelsens utredning framgår att en dotter fungerat som vittne både när hennes mor och hennes far röstade genom bud. Vidare framgår av utredningen att en väljare röstat genom att lämna fullmakt till sin make och inte på föreskrivet sätt genom bud samt att en väljare kan ha haft sin makas dotter som vittne vid budröstning. Det inträffade utgör stöd för påståendet att det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning. Frågan är då om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Moderaterna erhöll det sista mandatet i kommunfullmäktige i Borgholm. Med ledning av valresultatet kan Valprövningsnämnden dra den slutsatsen att det hade krävts fyra färre röster för Moderaterna för att partiet med säkerhet inte skulle ha fått det sista mandatet som i stället skulle ha tillfallit Folkpartiet. Vid en samlad bedömning finner Valprövningsnämnden inte att det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. På grund härav och då det inte framkommit att det på annat sätt skulle ha förekommit avvikelse från föreskriven ordning finner Valprövningsnämnden ej skäl att med stöd av 19 kap. 18 § vallagen bifalla överklagandet.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.