Felaktiga avprickningar i röstlängd i Uppsala har inte ansetts påverka valutgången; nu i fråga om val till kommun- och regionfullmäktige - avslag

Valprövningsnämndens beslut 62-2022

Beslutet omfattar ärendena 62 och 87-2022.

Länsstyrelsen i Uppsala län fastställde i beslut den 28 september 2022 utgången av valen till kommunfullmäktige i Uppsala kommun och regionfullmäktige i Uppsala län.

Valprövningsnämnden har i beslut den 30 november 2022 prövat AAs och BBs överklaganden i den del de rör riksdagsvalet.

Redogörelse för överklagandena

AA (dnr 62-2022) har överklagat länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. När han anlände för att avlägga sin röst var han redan avprickad. Han undrar hur det ens är möjligt. Man skyllde på den mänskliga faktorn. Den tomma raden intill hans var en kvinna. Det känns inte rättssäkert. I ett digitaliserat land som Sverige borde det vara möjligt att hitta lösningar som säkerställer valproceduren och eliminerar den mänskliga faktorn så att man som medborgare kan utnyttja sin rätt att få rösta i demokratiska val. Han är besviken över att inte ha fått göra sin röst hörd, men har förstått att han inte är ensam. I tidningen har han läst att fler har råkat ut för detta och han skulle vilja veta hur många det handlar om, i synnerhet när valet var så jämnt. Han fick åka hem, men fick ta med sig sina röstkort och igenklistrade kuvert. Han undrar om det finns möjlighet till rättelse och att han får avlägga sin röst i efterskott.

BB (dnr 87-2022) har också överklagat länsstyrelsens beslut och anfört i huvudsak följande. På grund av slarv av röstmottagare förvägrades hon att rösta i valen till riksdagen, kommunfullmäktige i Uppsala och Region Uppsala. När hon skulle lämna sina valkuvert hade man i röstlängden redan markerat att hon avgivit sina röster, vilket hon inte hade gjort. Det var oaktsamt, slarvigt och oacceptabelt. Hon väntar på besked hur Valprövningsnämnden hanterar henne och kanske andra som råkat ut för liknande.

Valnämndens yttrande

Valnämnden i Uppsala kommun har i yttrande till Valmyndigheten anfört i huvudsak följande.

Nämnden beklagar att väljare har nekats att rösta på grund av felaktig avprickning i röstlängden. Valnämndens sammantagna bedömning är att det inte går att identifiera vad som har orsakat de felaktiga avprickningarna.

Nämnden har följt upp de aktuella händelserna genom att studera protokollen från vallokalerna, noteringar som har gjorts i samband med kontakter med ordföranden på valdagen och samtal med ordförandena i berörda distrikt. I samtal med ordföranden ställdes frågor om läget i lokalen, om linjal användes vid avprickning och om ordföranden hade identifierat någon orsak till den felaktiga avprickningen.

Angående ärendet med dnr 62-2022 har valnämndens kansli varit i kontakt med valdistriktets ordförande som bekräftar att en väljare nekades att rösta då väljaren redan var avprickad i röstlängden. Händelsen finns dokumenterad i valdistriktets protokoll. Ordföranden uppger att markeringarna för en annan väljare har hamnat på fel rad. De kunde inte utläsa vem som möjligtvis hade prickats av på fel rad och att de därför inte kunde låta väljaren rösta. Väljaren informerades om detta och möjligheten att överklaga till Valprövningsnämnden. Röstmottagarna använde linjal för att pricka av väljare i röstlängden de gånger ordföranden såg.

Även när det gäller ärendet med dnr 87-2022 har valnämndens kansli varit i kontakt med valdistriktets ordförande som bekräftar att en väljare nekades att rösta då väljaren redan var avprickad i röstlängden. Händelsen finns dokumenterad i valdistriktets protokoll. Ordföranden tog i samband med att händelsen upptäcktes kontakt med valnämndens kansli som bekräftade att väljaren inte kunde lämna sin röst. Ordföranden informerade väljaren om att hen inte kunde lämna sin röst eftersom hen redan var avprickad och att hen kunde överklaga till Valprövningsnämnden. Ordföranden har innan röstmottagningen startade gått igenom med röstmottagarna det arbetssätt för avprickning i röstlängd som finns beskrivet i Valmyndighetens handledning. Röstmottagarna använde papperslinjal med fönster för att pricka av väljare i röstlängden de gånger ordföranden såg. Ordföranden har inte noterat något avvikande eller någon enskild händelse som kan anses vara orsak till den felaktiga avprickningen.

De förebyggande aktiviteter som valnämnden har genomfört är utbildning av samtliga röstmottagare. På utbildningen ingår information om vikten av att säkerställa att rätt person prickas av. Det tas också upp i den lokala handledningen som alla röstmottagare får i samband med utbildningen. Nämnden har rutiner för att säkerställa att handledningar och linjaler ska finnas på plats i samtliga lokaler på valdagen.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Gällande regler

Enligt 9 kap. 6 och 7 §§ vallagen ska röstmottagarna, innan valkuvert tas emot, kontrollera att väljarna enligt röstlängden inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats. Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekats att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation. En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

[…]

I ett kretsindelat valområde kan förändring av röstetal påverka mandatfördelningen inom en given valkrets på tre sätt. I första steget beräknas fördelningen av valkretsens fasta mandat; denna fördelning beräknas med hjälp av röstfördelningen inom valkretsen. I andra och tredje stegen beräknas återföring av mandat och fördelning av utjämningsmandat. Beräkningarna för dessa två steg baseras på den så kallade totalfördelningen, där hela valområdet betraktas som en valkrets. Vid återföring så kan ett parti förlora fasta mandat som tilldelas i det första steget och vid utjämning så kan ett parti tilldelas fler mandat. Eftersom dessa steg kan förändra antalet mandat inom enskilda valkretsar, måste man vid förändrade röstetal ta hänsyn till både röstfördelning inom den enskilda valkretsen och till röstfördelning inom valområdet som helhet.

[…]

Känslighetsanalys – valet till regionfullmäktige

Känslighetsanalysen avser frågan om ytterligare två (2) röster i valet till regionfullmäktige i Region Uppsala hade kunnat inverka på valresultatet.

Region Uppsala är valkretsindelad. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Region Uppsala var:

1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 23 eller fler röster för att få det sista mandatet i regionfullmäktige, och 
   
2. samtliga partier hade behövt ytterligare 56 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i regionfullmäktige.

Sannolikheten för att två (2) röster i valet till regionfullmäktige i Region Uppsala skulle kunnat ha inverkat på valresultatet är därmed 0 procent.

Känslighetsanalys – valet till kommunfullmäktige

Känslighetsanalysen avser frågan om två (2) röster i valet till kommunfullmäktige i Uppsala kommun hade kunnat inverka på valresultatet.

Uppsala kommun är inte valkretsindelad. Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Uppsala kommun var:

1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 287 eller fler röster för att få det sista mandatet i kommunfullmäktige.

Sannolikheten för att två (2) röster i valet till kommunfullmäktige i Uppsala kommun skulle kunnat inverka på valresultatet är därmed 0 procent.

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna enligt 9 kap. 7 § vallagen i väljarens eller budets närvaro lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats.

Valprövningsnämndens bedömning

Det framgår av utredningen i ärendet att AA och BB har förvägrats att rösta i valet på grund av att de redan har varit avprickade i röstlängden. Det är inte möjligt att mot bakgrund av utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Utredningen tyder dock på att det har berott på att AA och BB felaktigt har avprickats i röstlängden. Om så har skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för AA och BB.

Av Valmyndighetens känslighetsanalyser framgår att den avvikelse som kan ha skett beträffande avprickningen av klagandena i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången avseende valen till regionfullmäktige i Region Uppsala och kommunfullmäktige i Uppsala kommun. AAs och BBs överklaganden ska därför avslås.

Valprövningsnämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.