Felaktiga avprickningar i röstlängd i Uppsala har inte ansetts påverka valutgången - avslag

Valprövningsnämndens beslut 62-2022

Beslutet omfattar ärendena 62och 87-2022.

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022.

Redogörelse för överklagandena

AA (dnr 62-2022) har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. När han anlände för att avlägga sin röst var han redan avprickad. Han undrar hur det ens är möjligt. Man skyllde på den mänskliga faktorn. Den tomma raden intill hans var en kvinna. Det känns inte rättssäkert. I ett digitaliserat land som Sverige borde det vara möjligt att hitta lösningar som säkerställer valproceduren och eliminerar den mänskliga faktorn så att man som medborgare kan utnyttja sin rätt att få rösta i demokratiska val. Han är besviken över att inte ha fått göra sin röst hörd, men har förstått att han inte är ensam. I tidningen har han läst att fler har råkat ut för detta och han skulle vilja veta hur många det handlar om, i synnerhet när valet var så jämnt. Han fick åka hem, men fick ta med sig sina röstkort och igenklistrade kuvert. Han undrar om det finns möjlighet till rättelse och att han får avlägga sin röst i efterskott.

BB (dnr 87-2022) har också överklagat Valmyndighetens beslut och anfört i huvudsak följande. På grund av slarv av röstmottagare förvägrades hon att rösta i valen till riksdagen, kommunfullmäktige i Uppsala och Region Uppsala. När hon skulle lämna sina valkuvert hade man i röstlängden redan markerat att hon avgivit sina röster, vilket hon inte hade gjort. Det var oaktsamt, slarvigt och oacceptabelt. Hon väntar på besked hur Valprövningsnämnden hanterar henne och kanske andra som råkat ut för liknande.

Valnämndens yttrande

Valnämnden i Uppsala kommun har i yttrande till Valmyndigheten anfört i huvudsak följande.

Nämnden beklagar att väljare har nekats att rösta på grund av felaktig avprickning i röstlängden. Valnämndens sammantagna bedömning är att det inte går att identifiera vad som har orsakat de felaktiga avprickningarna.

Nämnden har följt upp de aktuella händelserna genom att studera protokollen från vallokalerna, noteringar som har gjorts i samband med kontakter med ordföranden på valdagen och samtal med ordförandena i berörda distrikt. I samtal med ordföranden ställdes frågor om läget i lokalen, om linjal användes vid avprickning och om ordföranden hade identifierat någon orsak till den felaktiga avprickningen.

Angående ärendet med dnr 62-2022 har valnämndens kansli varit i kontakt med valdistriktets ordförande som bekräftar att en väljare nekades att rösta då väljaren redan var avprickad i röstlängden. Händelsen finns dokumenterad i valdistriktets protokoll. Ordföranden uppger att markeringarna för en annan väljare har hamnat på fel rad. De kunde inte utläsa vem som möjligtvis hade prickats av på fel rad och att de därför inte kunde låta väljaren rösta. Väljaren informerades om detta och möjligheten att överklaga till Valprövningsnämnden. Röstmottagarna använde linjal för att pricka av väljare i röstlängden de gånger ordföranden såg.

Även när det gäller ärendet med dnr 87-2022 har valnämndens kansli varit i kontakt med valdistriktets ordförande som bekräftar att en väljare nekades att rösta då väljaren redan var avprickad i röstlängden. Händelsen finns dokumenterad i valdistriktets protokoll. Ordföranden tog i samband med att händelsen upptäcktes kontakt med valnämndens kansli som bekräftade att väljaren inte kunde lämna sin röst. Ordföranden informerade väljaren om att hen inte kunde lämna sin röst eftersom hen redan var avprickad och att hen kunde överklaga till Valprövningsnämnden. Ordföranden har innan röstmottagningen startade gått igenom med röstmottagarna det arbetssätt för avprickning i röstlängd som finns beskrivet i Valmyndighetens handledning. Röstmottagarna använde papperslinjal med fönster för att pricka av väljare i röstlängden de gånger ordföranden såg. Ordföranden har inte noterat något avvikande eller någon enskild händelse som kan anses vara orsak till den felaktiga avprickningen.

De förebyggande aktiviteter som valnämnden har genomfört är utbildning av samtliga röstmottagare. På utbildningen ingår information om vikten av att säkerställa att rätt person prickas av. Det tas också upp i den lokala handledningen som alla röstmottagare får i samband med utbildningen. Nämnden har rutiner för att säkerställa att handledningar och linjaler ska finnas på plats i samtliga lokaler på valdagen.

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Gällande regler

Enligt 9 kap. 6 och 7 §§ vallagen ska röstmottagarna, innan valkuvert tas emot, kontrollera att väljarna enligt röstlängden inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats. Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekats att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation. En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

Känslighetsanalys

Frågan är om två (2) valsedlar i Uppsala län kunnat påverka valet till riksdagen.

Riksdagsvalet är valkretsindelat. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Mandatfördelningen kan påverkas i tre olika steg av mandatberäkningen:

1. Totalfördelningen av mandat mellan partier, sett till antalet röster per parti i hela riket.
2. Fördelningen av fasta mandat mellan partier, per valkrets.
3. Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar, för partier som ska tilldelas ytterligare mandat utöver de fasta mandaten.
   
   Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Uppsala län i de tre olika stegen är:

1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 941 eller fler röster för att få det sista mandatet i riksdagen.
2. Samtliga partier hade behövt ytterligare 214 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i Uppsala län.
3. Samtliga partier hade behövt ytterligare 287 eller fler röster för att få det sista utjämningsmandatet i Uppsala län.
   
   Sannolikheten att två (2) röster i Uppsala län skulle påverka valresultatet i valet till riksdagen är därmed 0 procent.
   
   Valmyndighetens bedömning
   
   Av omständigheterna i ärendena framgår att klagandena har vägrats att rösta och att klagandena anser att en felaktig avprickning har skett i röstlängden. En felaktig avprickning är enligt Valmyndigheten en avvikelse från föreskriven ordning.
   
   I ärende 62-2022 framgår av valnämndens yttrande att man inte kunde utläsa vem som möjligtvis hade prickats av på fel rad och att de därför inte kunde låta väljaren rösta. I ärende 87-2022 framgår emellertid inte av valnämndens yttrande vilka åtgärder som vidtagits för att kunna bedöma om en eventuell korrigering är möjlig. Att inte överväga möjligheten att korrigera den felaktiga avprickningen skulle möjligen kunna bedömas utgöra en avvikelse från föreskriven ordning.
   
   Som framgår av Valmyndighetens känslighetsanalys kan avvikelserna inte med fog antas ha inverkat på valutgången.
   
   

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandena

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna kontrollera bl.a. att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Bedömning

Det framgår av utredningen i ärendet att AA och BB har förvägrats att rösta i valet på grund av att de redan har varit avprickade i röstlängden. Det är inte möjligt att mot bakgrund av utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Utredningen tyder dock på att det har berott på att Göran Gauffin och Birgitta Odén felaktigt har avprickats i röstlängden. Om så har skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för AA och BB.

Av Valmyndighetens känslighetsanalys framgår att den avvikelse som kan ha skett beträffande avprickningen av klagandena i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången. AA och BB överklaganden ska därför avslås.

Valprövningsnämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandena.