Felaktig avprickning i röstlängd i Sollentuna och Solna har inte ansetts påverka valutgången - avslag
Valprövningsnämndens beslut 64-2022
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 14 december 2022
- Ämnesord
- Röstningsförfarandet
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Beslutet omfattar ärendena 64 och 71-2022.
Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 resultatet av valet till riksdagen den 11 sepember 2022.
Redogörelse för överklagandena
AA har överklagat Valmyndighetens beslut och anfört följande. När han anlände till vallokalen på valdagen fick han inte rösta i riksdagsvalet eftersom han redan var avprickad. Efter argumentation med valförrättarna höll de med om att de sannolikt prickat fel i sin röstlängd men att de inte kunde tillåta honom att lägga sin röst i riksdagsvalet.
BB har också överklagat Valmyndighetens beslut och anfört följande. Hon blev nekad att rösta i valet till riksdagen eftersom hennes namn redan var avprickat. Någon valarbetare hade gjort fel. Hon framhärdade att hon ville rösta, hon ska väl inte straffas för att ett fel begåtts. Hon har anfört att hon inte blev bemött på något särskilt bra sätt.
Valmyndighetens yttrande
Valmyndigheten har inhämtat yttranden över överklagandena från valnämnderna i Sollentuna och Solna. Av Valmyndighetens yttrande framgår bl.a. följande.
Yttrande från Valnämnden i Sollentuna kommun (64-2022)
Valnämnden i Sollentuna kommun har […] anfört att nämnden utrett omständigheterna och konstaterar att av protokollet från röstmottagningen i distrikt 12 Södra Rotebro framgår att en person 143 i röstlängden nekats att rösta eftersom väljaren redan var avprickad i röstlängden. Väljaren fick rösta i valet till region- och kommunfullmäktige. Ordföranden har inte lämnat några uppgifter utöver vad som framgår av protokollet. Valnämnden bedömer att den sannolika orsaken är att en felaktig avprickning gjorts i röstlängden.
Yttrande från Valnämnden i Solna kommun (71-2022)
Valnämnden i Solna har […] anfört i huvudsak följande. Felaktiga avprickningar i röstlängden ska inte förekomma och nämnden ser allvarligt på det som skett. Valnämnden har i sina utbildningar för röstmottagare särskilt lyft vikten av att avprickning sker korrekt och upplyst om konsekvenserna det medför för väljare om fel sker. Vidare har valnämnden utrustat samtliga vallokaler med den särskilda avprickningslinjal som tagits fram av Valmyndigheten för att säkerställa att avprickning sker korrekt i röstlängderna samt givit instruktion kring vad som ska göras för att undvika att en sådan situation uppstår, samt hur den ska hanteras om så sker.
Vid legitimering av väljaren i vallokalen har röstmottagarna uppmärksammat att denna redan är avprickad i röstlängden. Röstmottagarna har informerat väljaren om detta och samtidigt påtalat att det kan bero på att röstmottagarna markerat felaktigt i röstlängden. Väljaren har utöver det uppfattat det på röstmottagarna som att denne redan skulle ha varit och röstat vilket medförde att väljaren kände sig illa bemött, vilket är beklagligt men visar också på att röstmottagarna försökt redogöra för väljaren vad som kan ha föranlett att väljaren redan var avprickad i röstlängden. Röstmottagaren nekade med anledning av att väljaren redan var avprickad i röstlängden och att det inte gick att säkerställa att det var felaktigt väljaren från att avlägga sin röst.
Av vallokalens protokoll framgår att väljaren nekats att avlägga sin röst med anledning av att denne redan var avprickad i röstlängden. Enligt valnämndens interna rutiner har även valkansliet kontaktats direkt via telefon under valdagen och informerats om händelsen.
I vallokalen arbetade utbildade röstmottagare. Att felaktiga avprickningar sker är beklagligt och ska inte förekomma, dock är det ett moment som är avhängigt av den mänskliga faktorn. Felet kan inte anses vara av sådant slag att det påverkat valresultatet i sin helhet. Röstmottagarna har hanterat händelsen i enlighet med gällande regelverk samt följt valnämndens interna rutiner.
[…]
Valmyndighetens yttrande
Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.
Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekas att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation.
En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.
Valmyndighetens bedömning
I båda ärendena har klagandena vägrats rösta i valet till riksdagen. En felaktig avprickning är en avvikelse från föreskriven ordning.
Det framgår inte av valnämndernas yttranden vilka åtgärder som vidtagits för att kunna bedöma om en eventuell korrigering är möjlig. Att inte överväga möjligheten att korrigera den felaktiga avprickningen skulle möjligen kunna bedömas utgöra en avvikelse från föreskriven ordning.
Känslighetsanalys
Valmyndigheten bedömer att det i en känslighetsanalys beträffande den aktuella valkretsen finns skäl beakta de två fall där klagandena felaktigt avprickats i röstlängden (64-2022 och 71-2022). Frågan är alltså om två (2) valsedlar i Stockholms län kunnat påverka valet till riksdagen.
Riksdagsvalet är valkretsindelat. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Mandatfördelningen kan påverkas i tre olika steg av mandatberäkningen:
1. Totalfördelningen av mandat mellan partier, sett till antalet röster per parti i hela riket.
2. Fördelningen av fasta mandat mellan partier, per valkrets.
3. Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar, för partier som ska tilldelas ytterligare mandat utöver de fasta mandaten.
Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för Stockholms län i de tre olika stegen är:
1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 941 eller fler röster för att få det sista mandatet, eller ytterligare mandat, i riksdagen.
2. Samtliga partier hade behövt ytterligare 2 674 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet, eller ytterligare mandat, i Stockholms län.
3. Samtliga partier hade behövt ytterligare 6 308 eller fler röster för att få det sista utjämningsmandatet i Stockholms län.
Sannolikheten att två (2) röster i Stockholms län skulle inverka på valresultatet i valet till riksdagen är därmed 0 procent.
Sammanfattning
Det har enligt ovan förekommit avvikelser i fråga om två väljare som vägrats rösta på grund av att de redan varit avprickade i röstlängden. Det kan dock inte med fog antas att vad som förekommit inverkat på valutgången. Valmyndigheten kan inte uttala sig om några avvikelser förekommit i övrigt.
Gällande regler
Enligt 15 kap. 13 § vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen
- om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller
- om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.
Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.
Rättelse ska bara ske om det fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Bestämmelser om röstmottagning finns i 9 kap. vallagen. Enligt 9 kap. 6 § ska röstmottagarna bl.a. kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.
Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert ska röstmottagarna enligt 9 kap. 7 § vallagen i väljarens eller budets närvaro lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats.
Valprövningsnämndens bedömning
Det framgår av utredningen i ärendet att AA och BB med stöd av bestämmelsen i 9 kap. 6 § vallagen har förvägrats att rösta i valet till riksdagen på grund av att de redan varit avprickade i röstlängden. Det är inte möjligt att mot bakgrund av utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Utredningen tyder dock på att det har berott på att AA och BB felaktigt har avprickats i röstlängden. Om så har skett är det en fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för AA och BB.
Valmyndighetens beräkningar med utgångspunkt från resultatet för valet till visar att sannolikheten att två röster i Stockholms län skulle inverka på valresultatet i valet till riksdagen är noll procent.
Det har således förekommit avvikelser i fråga om två väljare som vägrats rösta på grund av att de redan varit avprickade i röstlängden. Det kan dock inte med fog antas att vad som förekommit inverkat på valutgången.
AA och BBs överklaganden ska därför avslås.
Valprövningsnämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandena.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.