Felaktig avprickning i röstlängd i Dalarna har inte ansetts påverka valutgången - avslag

Valprövningsnämndens beslut 90-2022

Valmyndigheten fastställde i ett beslut den 17 september 2022 utgången av valet till riksdagen den 11 september 2022. Länsstyrelsen i Dalarnas län fastställde i ett beslut den 26 september 2022, som rättades den 24 oktober 2022, utgången av valen till regionfullmäktige i Dalarnas län och kommunfullmäktige i Falu kommun.

Redogörelse för överklagandet

AA har överklagat de ovannämnda besluten och anfört i huvudsak följande.

AA nekades att rösta på valdagen eftersom AA redan var avprickad som röstande identifierad med legitimation. AA hade dock inte röstat tidigare under dagen. Även personerna före och efter AA i listan var avprickade, vilket AA tolkar som att personalen i vallokalen inte t.ex. råkat hålla linjalen snett och kryssat i fel rad. Personalen måste ha kryssat helt fel, vilket är märkligt eftersom AA har ett ovanligt efternamn. En annan person blev en kort stund före AA nekad att rösta av samma anledning. Det tyder på att fler fel begicks.  

Valnämnden i Falu kommuns yttrande

Valnämnden i Falu kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

Valnämnden kan bekräfta att AA har nekats att rösta i sin vallokal på valdagen den 11 september 2022. Valkansliet var i kontakt med valdistriktet strax efter att händelsen inträffade men tyvärr kunde ingen av de som arbetade i distriktet med säkerhet säga att det skulle varit en annan person som skulle kryssats i stället för AA. För att ha stöd för att korrigera i röstlängden krävs att någon av röstmottagarna med säkerhet kan intyga att det blivit fel vilket ingen kunde. Det följer dessutom av Valmyndighetens ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som nekas att rösta den 2022-06-17, dnr VAL-391, att "Korrigering bör alltså endast vara aktuellt i de fall där det är uppenbart vilken väljare som prickats av på fel rad. För att det ska anses uppenbart vilken väljare som har prickats av felaktigt ska antingen väljaren vara kvar i vallokalen eller vara känd av röstmottagare som med säkerhet vet att det är den väljaren som prickats av på fel rad.". Då inte någon av röstmottagarna i distriktet med säkerhet kunde konstatera att ett fel inträffat nekades AA att rösta. Med stöd av ovanstående anser valnämnden att valdistriktet har hanterat situationen utifrån gällande rätt och Valmyndighetens rekommendation. Avslutningsvis vill valnämnden givetvis beklaga den uppkomna situationen och har full förståelse för AAs besvikelse.

Till yttrandet har fogats bl.a. ett protokoll från valdistrikt Hälsinggården den 11 september 2022. Under rubriken Övriga händelser under röstmottagning och rösträkning anges att det var dålig belysning i vallokalen. Vidare anges att en person kl. 17.25 nekades att rösta eftersom han redan var noterad i röstlängden. Personen i fråga uppgav att han inte hade röstat. Det finns en liknande notering beträffande AA kl. 17.35. 

Valmyndighetens yttrande

Valmyndigheten har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.

[…] Vid varje val förekommer att väljare nekas att rösta på grund av att det markerats i röstlängden att de redan röstat, det vill säga att de redan är avprickade. Ofta beror detta på att en tidigare väljare prickats av på fel rad. Avprickningen kan dock bero på att väljaren redan röstat. En väljare kan även vara delvis avprickad, det vill säga väljaren kan ha röstat i exempelvis riksdagsvalet för att återkomma för att rösta i kommunvalet. Detta är tillåtet och väljaren ska då få rösta i kommunvalet.

Valnämnderna har historiskt hanterat felaktiga avprickningar på olika sätt. Valmyndigheten har i vägledande ställningstagande om felaktig avprickning och väljare som vägras att rösta (VAL-391) redogjort för vilka åtgärder som bör vidtas vid en sådan situation.

En avprickning i röstlängden är inte att betrakta som ett beslut och kan därför inte rättas med stöd av förvaltningslagen. Valmyndigheten anser i stället att den felaktiga avprickningen ska åtgärdas genom en skriftlig korrigering i röstlängden. Valmyndigheten anser att en korrigering av en felaktig avprickning endast ska göras om den person som felaktigt avprickats i röstlängden fortfarande befinner sig i vallokalen. Om väljaren lämnat vallokalen bör korrigering endast ske i undantagsfall och under vissa särskilda förutsättningar. I det fall en korrigering inte kan ske ska röstmottagaren inte ta emot väljarens röst. Det är inte möjligt för väljaren att överklaga den felaktiga avprickningen eller röstmottagarens nekande att ta emot valkuvert. Väljaren ska upplysas om att hen kan överklaga beslutet att fastställa utgången av valet hos Valprövningsnämnden.

Känslighetsanalys

Valmyndigheten bedömer att det finns anledning att genomföra en känslighetsanalys ifråga om klaganden men har även innefattat den andra väljare som påstås ha vägrats att rösta.

Frågan är om två (2) valsedlar (väljaren som lämnat överklagan samt en annan person i kön som också omnämns) i riksdagsvalkrets Dalarnas län kunnat påverka valet till riksdagen.

Riksdag

Riksdagsvalet är valkretsindelat. Det innebär att mandaten fördelas dels mellan partier, dels inom respektive parti mellan de olika valkretsarna. Mandatfördelningen kan påverkas i tre olika steg av mandatberäkningen:

1. Totalfördelningen av mandat mellan partier, sett till antalet röster per parti i hela riket.
2. Fördelningen av fasta mandat mellan partier, per valkrets.
3. Fördelningen av utjämningsmandat mellan valkretsar, för partier som ska tilldelas ytterligare mandat utöver de fasta mandaten.
   
   Marginalerna i antalet röster avseende det sista mandatet för riksdagsvalkrets Dalarnas län i de tre olika stegen är:

1. Samtliga partier hade behövt ytterligare 3 941 eller fler röster för att få det sista mandatet i riksdagen.
2. Samtliga partier hade behövt ytterligare 273 eller fler röster för att få det sista fasta mandatet i riksdagsvalkrets Dalarnas län.
3. Samtliga partier hade behövt ytterligare 322 eller fler röster för att få det sista utjämningsmandatet i riksdagsvalkrets Dalarnas län.
   
   Sannolikheten att två (2) röster i riksdagsvalkrets Dalarnas län skulle påverka valresultatet i valet till riksdagen är därmed 0 procent.
   
   Kommunfullmäktige
   
   Frågan är om två (2) valsedlar (väljaren som lämnat överklagan samt en annan person i kön som också omnämns) i Falun kunnat påverka valet till kommunfullmäktige.
   
   Samtliga partier hade behövt ytterligare 38 eller fler röster för att få det sista mandatet i kommunfullmäktige.
   
   Sannolikheten att två (2) röster i riksdagsvalkrets Dalarnas län skulle påverka valresultatet i valet till kommunfullmäktige är därmed 0 procent.
   
   Regionfullmäktige
   
   Frågan är om två (2) valsedlar (väljaren som lämnat överklagan samt en annan person i kön som också omnämns) i Region Dalarna kunnat påverka valet till regionfullmäktige.
   
   Samtliga partier hade behövt ytterligare 227 eller fler röster för att få det sista mandatet i regionfullmäktige.
   
   Sannolikheten att två (2) röster i Region Dalarna skulle påverka valresultatet i valet till regionfullmäktige är därmed 0 procent.
   
   Valmyndighetens bedömning
   
   Av omständigheterna i ärendet framgår att klaganden vägrats att rösta och att en felaktig avprickning skett i röstlängden. En felaktig avprickning är enligt Valmyndigheten en avvikelse från föreskriven ordning. Som framgår av känslighetsanalyserna kan avvikelsen dock inte med fog antas ha inverkat på valutgången i något av de tre val där den klagande haft rösträtt.
   
   

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Gällande rätt

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövningsnämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen

1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället enligt paragrafens andra stycke uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska bara ske om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Bestämmelser om röstmottagning i vallokal finns i 9 kap. vallagen. I 9 kap. 6–7 §§ föreskrivs bl.a. att röstmottagarna ska kontrollera att väljaren enligt röstlängden har rösträtt vid valet och inte redan har röstat. Om det inte finns några hinder mot att ta emot valkuvert, ska röstmottagarna, i väljarens eller budets närvaro, lägga kuverten i valurnan för de val valsedlarna gäller och markera detta i röstlängden. I röstlängden ska det anges hur väljarens eller budets identitet har kontrollerats.

Enligt 9 § 2 valförordningen (2005:874) ska röstmottagarna i protokollet anteckna om de har vägrat att ta emot valkuvert eller ytterkuvert för budröst och anledningen till detta.

Bedömning

Av utredningen i ärendet framgår att AA har vägrats att rösta i de aktuella valen på grund av att AA redan varit avprickad i röstlängden. Samma sak har skett beträffande en annan person. Det är inte möjligt att utifrån utredningen klarlägga orsaken till det inträffade. Utredningen tyder dock på att AA och en annan person felaktigt har avprickats i röstlängden. Om så har skett är det fråga om en avvikelse från föreskriven ordning och givetvis beklagligt för AA.

Som Valnämnden konstaterat har röstmottagarna agerat i enlighet med föreskriven ordning när de nekat AA att rösta. Vidare finns det inte någonting som talar för att röstmottagarna avvikit från föreskriven ordning när de nekat den andra personen att rösta. 

Valmyndighetens beräkningar med utgångspunkt från resultaten för valen till riksdagen, regionfullmäktige i Dalarnas län och kommunfullmäktige i Falu kommun visar att sannolikheten att två röster skulle påverka valresultaten i dessa val är noll.

Av Valmyndighetens beräkningar framgår alltså att den avvikelse som kan ha skett beträffande avprickningen av klaganden och en annan person i röstlängden inte med fog kan antas ha inverkat på valutgången. AAs överklagande ska därför avslås.  

Valprövningsnämnden vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på vikten av noggrannhet vid avprickning i röstlängden.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.