Ett parti har inte visat att föreskrivet antal röstberättigade personer stöder partiets anmälan om registrering av partibeteckning - avslag

Valprövningsnämndens beslut 15-2024

Det överklagade beslutet

Valmyndigheten beslutade den 12 mars 2024 att avslå en anmälan om registrering av partibeteckningen Swexit för val till Europaparlamentet. Som skäl för sitt beslut anförde Valmyndigheten att partiet inte visat att föreskrivet antal röstberättigade personer stöder anmälan.

Redogörelse för överklagandet

Swexit har överklagat Valmyndighetens beslut. Som grund för överklagandet har partiet anfört i huvudsak följande.

Valmyndighetens krav på originalsignaturer för att registrera ett partinamn saknar laglig grund. Partiet hänvisar till bl.a. regeringens Agenda 2030 och dess ambitioner att digitalisera all informationshantering.

Den 29 augusti 2023 registrerades partiet Swexit av Valmyndigheten som anmält till Europaparlamentsvalet 2024. Under februari 2024 var partiet i muntlig kontakt med flera handläggare på Valmyndigheten för att få klarhet i regelverket för registrering av partibeteckning. Det framgick bl.a. att det kritiska var att lämna in ansökan senast den sista februari och att det inte var ovanligt att partier kompletterade med begärda underskrifter i efterhand. Det var oklart huruvida underskrifterna krävdes i original. Enligt ett besked förutsattes original medan ett annat besked var att skannade kopior "nog var ok".

Den 29 februari 2024 hade 2 166 av partiets anhängare egenhändigt undertecknat sitt stöd för registreringen. Av dessa inlämnades underskrifter i original eller som inskannade kopior från 546 stödpersoner. Resterande 1 620 stödpersoner skrev parallellt under sitt samtycke elektroniskt med e-postverifiering via www.skrivunder.com, medan de behöll originalen. Den inlämnade listan innehåller både telefonnummer och e-post till varje enskild stödperson, vilket torde underlätta Valmyndighetens verifiering i jämförelse med myndighetens egna formulär. Den övervägande anledningen till att dessa stödpersoner önskade behålla originalen var att de ville undvika den klimatpåverkan som fysisk försändelse innebär och kostnaden för frankering.

Den 1 mars 2024 meddelade Valmyndigheten att underskrifterna avkrävdes i original. De underskrivna stödformulären från de 1 620 anhängare som skrev under elektroniskt ligger klara att kuverteras, frankeras och postas av respektive stödperson, alternativt skannas och skickas in via e-post. Anhängarna avser att skicka in underskrifterna så snart det är säkerställt att kravet på att underskrifterna presenteras i original inte är ett missförstånd. Partiet efterfrågade i mejl den 1 mars 2024 svar på varför Valmyndigheten hänvisar till krav på signaturer i original som inte verkar existera och varför myndigheten inte agerar i enlighet med regeringens ambitioner och Agenda 2030. Något svar inkom dock inte utan i stället avslog Valmyndigheten partiets anmälan om registrering.

I överklagandet anges vidare att Swexit även överklagar Valmyndighetens beslut att "pausa" partiets beställning av valsedlar eftersom det kan komma att påverka partiets möjlighet att överhuvudtaget delta i valet.

Yttrande från Valmyndigheten

Valmyndigheten har yttrat sig över överklagandet och anfört följande.

Valmyndigheten vidhåller att partibeteckningen inte kan registreras, eftersom partiet inte har visat att det har ett dokumenterat stöd av minst 1 500 personer, med rösträtt i valet, som egenhändigt undertecknat en förklaring om stödet. Partiet har beretts möjlighet att komplettera sin anmälan, men bristerna har inte avhjälpts.

Egenhändigt undertecknad

Kravet på egenhändigt undertecknade förklaringar infördes i 1972 års vallag genom SFS 1981:525 och har därefter överförts till senare vallagar. Av förarbeten (prop. 1980:81 s. 170) framgår att bruket av medlemsförteckningar som bevismedel för att partiet biträds av ett tillräckligt stort antal medlemmar för att få registrera sin partibeteckning vållat problem. En kontroll av de åberopade förteckningarna hade visat sig nödvändig men svår att genomföra. Kravet ändrades därför till att medlemmarna skulle underteckna en förklaring om att de biträdde registreringsansökan. En egenhändigt undertecknad förklaring måste enligt förarbetena regelmässigt godtas som ett tillräckligt bevis om att partiet i fråga hade ett visst minimiantal röstberättigade väljare. Fördelarna med kravet på egenhändigt undertecknade förklaringar vägdes mot nackdelen av att partierna då besvärades med att samla in namnteckningar.

Ett egenhändigt undertecknande i en handling som upprättats till bevis utgör enligt 14 kap. 1 § brottsbalken en urkund. Den som anger en annan persons namn eller på annat sätt framställer en falsk urkund kan dömas för urkundsförfalskning. För att bestämmelsen ska tillämpas krävs att handlingen är ett original. Om handlingen är elektronisk krävs att den har en utställarangivelse som kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.

När urkundsbegreppet utvidgades till elektroniska handlingar angavs i förarbetena (prop. 2012/13:74 s. 44– 45) att det för elektroniska handlingar måste uppställas någon annat krav för att avgränsa straffansvaret så att urkundsbegreppet träffar sådana handlingar som allmänheten med fog ska kunna lita på härrör från den angivne utställaren. Regeringen ansåg att detta krav skulle uttryckas så att handlingen skulle ha en utställarangivelse som kunde kontrolleras på ett tillförlitligt sätt. Kravet innebar att utställarangivelsen skulle vara sådan att den typiskt sett förtjänar tilltro och vara av sådant slag att den typiskt sett faktiskt kunde härledas till en viss utställare. Som exempel nämndes, i det skede it-utvecklingen för tillfället befann sig, kvalificerade eller avancerade elektroniska underskrifter som uppfyllde kraven i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

Frågan om egenhändigt undertecknad har prövats vid flera tillfällen. Exempelvis bedömde Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2003 att ett fax inte kunde godkännas. I RÅ 2002 not 206 godkände Högsta förvaltningsdomstolen inte en kvalificerad elektronisk signatur som ett egenhändigt undertecknande. Det är värt att notera att det avgörandet kom innan urkundsbegreppet utvidgats till elektroniska handlingar. Högsta domstolen konstaterade i mål Ö 1148-20 att en ansökan som inte är undertecknad, t.ex. för att den skickats med e-post, måste bekräftas genom en egenhändigt undertecknad stämningsansökan.

I vallagen finns kravet på egenhändigt undertecknad även för den förklaring från varje kandidat som ett parti ska ge in när det anmäler sina kandidater (2 kap. 9 § vallagen). I samband med att krav på samtycke infördes för kandidater för partier som inte anmäler sina kandidater uttalades i förarbetena (prop. 2013/14:48 s. 72–74) att det saknades förutsättningar att ta emot förklaringar enligt 2 kap. 9 § vallagen i elektronisk form då det krävs att dessa undertecknats egenhändigt av kandidaten. Det framhölls att en anmälan bör "lämnas i sådan form att det skapas förutsättningar för att myndigheten ska kunna verifiera vem anmälan härrör från. Det kan t.ex. ske genom att kandidaten egenhändigt undertecknar en anmälan som lämnas i pappersform. Det bör dock inte ställas upp något formellt krav på egenhändigt undertecknande. I den mån myndigheterna använder sig av elektroniska förfaranden kan uppgiftslämnarens identitet verifieras t.ex. genom användande av avancerad elektronisk signatur. På så sätt möjliggörs en kontroll av att samtycket lämnas behörigen."

Valmyndigheten konstaterar sammanfattningsvis att det måste anses ha varit lagstiftarens avsikt att stödförklaringen ska utgöra en urkund. De handlingar som getts in av Swexit kan inte anses innehålla 1 500 stödförklaringar som uppfyller dessa krav.

Komplettering i efterhand

Om anmälan om registrering görs senast den sista februari det år då ordinarie val till Europaparlamentet ska hållas gäller registreringen från och med det valet (2 kap. 1 § vallagen).

Slutdagen för ansökan om registrering av partibeteckning ändrades från 30 april till sista dagen i februari genom SFS 1981:525. Av förarbeten (prop. 1980/81:170 s. 50) framgår att ansökningarna ofta behövde kompletteras. Tidsutdräkten som då uppstod gjorde att Riksskatteverket hade svårt att hinna pröva alla ansökningar innan valsedlar med registrerade partibeteckningar skulle beställas i början av maj.

Valmyndigheten konstaterar att tidsramen när det gäller val till Europaparlamentet är väsentligt snävare, med hänsyn till att valet inte hålls i september utan redan i juni 2024. (Det kan hållas i april, maj, juni eller juli.) Sista dag för att anmäla sina kandidater var den sista februari 2024.

Stödförklaringarna ska ges in tillsammans med anmälan (2 kap. 2 § vallagen). Partiet underrättades om att det behövde komplettera med egenhändigt undertecknade stödförklaringar, men valde att inte komma in med kompletteringen. Att komplettera med detta i ett senare skede, efter Valmyndighetens avgörande, och på så sätt fördröja den tidskänsliga processen fram till valet bör därmed inte komma i fråga.

Överklagandet i övrigt

Vad gäller frågor från Swexit om varför Valmyndigheten kräver in handlingar i original har frågorna besvarats den 1 mars 2024 med att Valmyndigheten behöver namnstöd i original för att kunna verifiera att det är fråga om egenhändigt undertecknade förklaringar om stöd.

Vad gäller att partiets valsedlar inte trycks har Valmyndigheten gett Swexit två alternativ. Det första alternativet var en öppen lista, där Swexit står fast vid att gå fram med öppen lista oberoende av utgången i Valprövningsnämndens (då framtida) ärende. Det andra alternativet var att avvakta Valprövningsnämndens beslut och låta detta styra partiets val av lista.

Swexit har först begärt att det ska tryckas två varianter av listor, en med anmälda kandidater och en med inte anmälda kandidater. Detta är inte möjligt utan ett parti måste ha antingen eller.

Swexit har därefter begärt att det ska tryckas valsedlar med anmälda kandidater. Anmälan av kandidater i 2 kap. 9 § vallagen gäller endast för partier som registrerat sin partibeteckning, detta framgår av rubriken. Det är alltså endast möjligt för partier med registrerad partibeteckning att anmäla sina kandidater. Eftersom Swexit i nuläget inte har en registrerad partibeteckning kan Valmyndigheten därmed inte tillgodose partiets önskemål. (Swexit har anmält kandidater i tid, så för det fall att Valprövningsnämnden bifaller överklagandet kan önskemålet därefter tillgodoses. Förseningen i beställningen påverkar dock när valsedlarna kan levereras.)

Det finns som framgår ovan inget hinder mot att Swexit beställer valsedlar med inte anmälda kandidater. Som framgår av konversationer i ärendet har partiet hittills valt att avstå från att beställa valsedlar med inte anmälda kandidater.

Yttrande från klaganden

Swexit har yttrat sig och tillagt bl.a. följande. Vallagen saknar formkrav för krav på egenhändig underskrift. Med hänvisning till proportionalitetsprincipen i EU-fördraget fyller en skannad underskrift samma funktion och är lika egenhändigt underskriven som en underskrift i original. Kravet på att upp till 1 500 underskrifter ska kuverteras, frankeras, fysiskt postas och skickas över landet till en total kostnad på upp till 27 000 kr är orimligt i förhållande till det eftersträvade målet. Till detta kommer osäkerheten när det gäller leverans medelst postgång. Avtalslagen medger skannade underskrifter och regeringen har i proposition 2019/20:189 Digital kommunikation i domstolsprocesser anfört att "onödiga krav på att en part ska tillhandahålla papperskopior ska tas bort".

Valprövningsnämndens bedömning av överklagandet

Valmyndigheten har fattat beslut om att avslå anmälan om registrering av partibeteckningen Swexit. Det är detta beslut som Valprövningsnämnden har att pröva.

Av 2 kap. 1 § vallagen framgår att ett parti som vill registrera sin beteckning skriftligen ska anmäla detta hos Valmyndigheten. Tillsammans med en sådan anmälan ska partiet enligt 2 kap. 2 § vallagen lämna förklaringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.

Enligt 2 kap. 3 § vallagen ska vissa förutsättningar vara uppfyllda för att en partibeteckning ska registreras. Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som anmälan gäller, ska en anmälan för val till Europaparlamentet ha ett dokumenterat stöd av minst 1 500 personer som har rösträtt i hela landet. Därutöver finns vissa krav när det gäller själva partibeteckningen.

Enligt 2 kap. 4 § vallagen ska de som stöder en anmälan om registrering egenhändigt underteckna en förklaring om stödet. Av förklaringen ska deras namn och personnummer framgå samt var de är folkbokförda.

Det är utrett att Swexit gett in bl.a. listor innehållandes 1 620 namn som samlats in genom en särskild webbaserad namninsamlingstjänst. Av dessa listor framgår för- och efternamn, datumet då namnet lades till, e-postadress, telefonnummer, uppgifter om folkbokföringskommun och personnummer.

Enligt vallagen ska, som framgår av det föregående, en förklaring om stöd för en anmälan om partibeteckning vara egenhändigt undertecknad. De namnlistor som är aktuella i ärendet är emellertid inte egenhändigt undertecknade av de personer som upptas i listorna. Det är då inte möjligt att verifiera att namngivna personer står bakom de förklaringar om stöd som har getts in. Vid sådant förhållande är det inte utrett att de 1 620 personer som upptas i listorna stöder partiets anmälan om registrering av partibeteckning. Vad Swexit i övrigt anfört om att annan lagstiftning ändrats för att möjliggöra elektronisk signering eller på annat sätt underlätta digital hantering förändrar inte bedömningen.

Eftersom de 546 förklaringar med namnunderskrifter, i original eller kopia, som Swexit gett in till Valmyndigheten inte når upp till föreskrivet antal röstberättigade personer, saknas det anledning för Valprövningsnämnden att göra en bedömning av om dessa kan anses egenhändigt undertecknade.

Swexit har mot bakgrund av det anförda inte visat att föreskrivet antal röstberättigade personer stöder partiets anmälan om registrering av partibeteckning, vilket innebär att överklagandet ska avslås.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden avslår överklagandet.