Bristande skydd för valhemligheten vid röstning på postkontor har inte ansetts föreligga
Valprövningsnämndens beslut 40-2002
- Beslut
- Avslag
- Beslutat
- 6 november 2002
- Ämnesord
- Röstningsförfarandet, Röstningslokal, Valhemligheten
- Rättsfallsbeteckning
- 2002:33
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.
Valmyndigheten fastställde i beslut den 19 september 2002 utgången av valet till riksdagen den 15 september 2002.
AA överklagade valet och anförde följande.
Valhemlighet förelåg inte, åtminstone lördag 14 september, vid poströstningen i Svensk Kassaservices lokal, Skolgatan 8 i Uppsala. Detta torde kunna omvittnas av de båda damer som tjänstgjorde i var sin lucka.
Jag hade denna dag ärende till lokalen två gånger, kl. 10.15 resp 11.50. Vid det första tillfället var hela lokalen fylld av en kö som delade sig i två strax före kassorna. Vid det andra gick kön ända ut på gatan. Jag har av en tjänsteman på Länsstyrelsen erfarit att den tidvis fortsatte på gatan ända till kvartershörnet. I lokalen fanns två skrivpulpeter, ej avskilda utan öppna för insyn. Framför allt såg jag inte någon valskärm.. Det har sagts mig att det lär ha funnits en sådan, en enda, men den såg jag inte vid något av tillfällena; den skymdes kanske av allt folk. Även om den verkligen fanns, är naturligtvis en enda skärm helt otillfredsställande när det finns två luckor.
Resultatet blev att väljarna tvingades stå som i en gammaldags systemkö och stoppa valsedlarna i kuverten helt öppet. Ett eventuellt motargument att de måste ha varit medvetna om detta saknar relevans: för många personer var de enda alternativen att strunta i valhemligheten eller att strunta i att rösta. Jag observerade ett ungt par som gjorde det senare med orden: ”Ser det ut så här, får dom klara sig utan oss!”
Posten Sverige AB yttrade sig över överklagandet och anförde följande.
- I den aktuella lokalen fanns tillgång till avskilda platser i form av valskärmar.
- Det fanns två valskärmar, en i kassaservice och en i postcenter.
- Kassans kundyta är 27 kvadratmeter, Postcentrets är 30. Mellan dessa ytor finns ett vindfång på en kvadrat. I Postcentret finns dessutom en miljöstation i mitten, så självklart var det den aktuella dagen trångt. Hur långa köerna var, kan jag inte exakt svara på, men kunder väntade säkert ute tills det blev bättre med plats inne. Vi hade öppet på 10 ställen i Uppsala stad denna dag, och Skolgatan var till ytan minst.
- Förekom det att väljare lade ned sina valsedlar i kuvert utan att uppsöka avskilda utrymmen? Eftersom så många vid de senaste valen föredrar att poströsta, så har röstmottagarna svårt att kontrollera att väljarna verkligen går bakom skärmar, även om de naturligtvis uppmanas att göra så.
- En röstmottagare på Posten skulle aldrig anvisa någon att öppet lägga ner sina valsedlar i kuvert! Om väljaren själv inte har intresse av att skydda sin valhemlighet kan röstmottagaren inte av detta skäl vägra att ta emot den.
Länsstyrelsen i Uppsala län hänvisade till Posten Sverige AB:s yttrande och till vad som anförs i Valprövningsnämndens beslut VPN 1994:30 och avstyrkte bifall till överklagandet.
Valmyndigheten avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.
Valmyndigheten har sedan förra året haft regelbundna överläggningar med Posten Sverige AB med hänsyn till vad dess genomgripande organisationsförändring skulle få för konsekvenser för poströstningen vid årets val. Posten Sverige AB har också förtecknat de lokaler där man bedömt att poströstning skulle kunna ske. Kontakter har också tagits mellan Valmyndigheten, länsstyrelserna och valnämnderna för eventuella synpunkter på postens ”nät” av röstmottagningsställen och besked om lokalerna har varit tillräckliga.
Det är Valmyndighetens uppfattning att Posten AB gjort de ansträngningar som varit möjliga med hänsyn till de resurser som funnits att ordna röstmottagningen på för väljarna tillfredsställande tider och platser. Av yttrandet från Posten AB i det nu aktuella fallet framgår att det trots den begränsade golvytan som stått till väljarnas förfogande i lokalen på Skolgatan 8 fanns två valskärmar. Således har det funnits möjligheter för väljarna att göra i ordning sina röster i avskildhet.
Föreskriften i 11 kap. 7 § vallagen att en väljare vid poströstning skall gå bakom en ledig valskärm och där avge sin röst har kommit till för att skydda väljarens valhemlighet. En väljare kan dock sakna intresse av att skydda sin valhemlighet eller anser sig kunna bibehålla valhemligheten genom att göra i ordning rösten på annat sätt. Röstmottagaren kan då av det skälet inte vägra att ta emot väljarens valkuvert.
Valmyndigheten anser därför inte att valhemligheten varit i fara i samband med att det bildades kö vid röstmottagningen. Valmyndigheten anser inte heller att röstmottagarna har avvikit från föreskriven ordning när de godtagit valkuvert, som väljare gjort i ordning utanför valskärmarna.
AA vidhöll sitt överklagande.
Valprövningsnämnden beslutade.
I 9 kap. 7 § vallagen (1997:157) föreskrivs följande. Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.
Enligt 11 kap. 7 § vallagen går röstning på postkontor till på följande sätt. Väljarna skall för varje slag av val de vill delta i få ett valkuvert. Därefter skall de bakom en ledig valskärm avge sin röst och lägga en valsedel för varje slag av val i ett valkuvert utan att vika valsedeln. När väljarna gjort i ordning sina valkuvert skall de lämna kuverten och sitt röstkort till röstmottagaren.
Valprövningsnämnden har i sitt beslut VPN 1994:30, vilket länsstyrelsen hänvisat till, bl.a. uttalat att föreskriften att väljaren skall uppsöka en av de avskilda platserna och lägga sina valsedlar i valkuvert där inte innebär att röstmottagaren kan vägra ta emot ett valkuvert från en väljare som vill lägga sina valsedlar i valkuvert ute i vallokalen och inte, trots uppmaning från valförrättarna, rösta avskilt. Om väljaren själv inte har något intresse av att skydda sin valhemlighet kan röstmottagaren inte vägra ta emot väljarens valkuvert av detta skäl.
Av utredningen i ärendet framgår att det funnits två valskärmar i den aktuella vallokalen, att väljarna uppmanats av röstmottagarna att uppsöka dessa avskilda platser och att i inget fall röstmottagarna anvisat väljare att lägga ned valsedlar i valkuvert öppet.
Valprövningsnämnden finner i likhet med Valmyndigheten att valhemligheten inte varit i fara eller att det i övrigt förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden avslår överklagandet.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden, VPN, prövar överklaganden av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Sametinget och Europaparlamentet. Även överklaganden av nationella folkomröstningar prövas. Nämndens beslut sedan 1975 finns tillgängliga.
För varje beslut anges beslutets diarienummer och i förekommande fall även rättsfallsbeteckningen. En sådan fanns för besluten före 2015 då dessa gavs ut i en skriftlig rättsfallssamling.
Personuppgifter i Valprövningsnämndens beslut vid publicering på webbplatsen
När Valprövningsnämndens beslut publiceras på riksdagen.se avidentifieras enskildas personuppgifter. Namnuppgifter ersätts med A.A, B.B, och så vidare.
De personuppgifter som rör kandidater, personer som samtyckt till kandidatur eller personer som företräder ett parti avidentifieras normalt sett inte.