Sametingets valnämnd fastställde den 29 maj 2001 utgången av
valet till Sametinget år 2001. Resultatet av valet offentliggjordes genom
kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 5 juni 2001.
Sametingspartierna Jakt- och Fiskesamerna samt Renägarförbundet överklagade
valnämndens beslut att fastställa utgången av valet till Sametinget.
Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna yrkade att det skulle ske en ny röstsammanräkning
och anförde bl.a. följande.
Den 28 maj hade valnämnden gått igenom alla valsedlar och då
var resultatet att oppositionen fortfarande var i minoritet. Valnämndens
slutliga resultat sedan man gått igenom de valkuvert man lagt åt
sidan blev att oppositionen fick majoritet. De två röstsedlar som
godkändes i efterhand omfördelade hela balansen i Sametinget.
Valnämndens arbete inleddes på morgonen den 28 maj. Ett av de första
beslut som Valnämnden tog var att samtliga ledamöter i valnämnden
skulle justera protokollet. Då tog även valnämnden ett beslut
(muntligt men ej protokollfört) att de valkuvert som var "osäkra"
vad gäller giltighet skulle läggas åt sidan. Därefter inledde
man granskning av vallokalröster. Man kan av valnämndens protokoll
§ 184 konstatera att man godkänt ett antal, ej beskrivet hur många,
röster från Malå vallokal trots att röstkorten ej var
i det skick som vallagen föreskriver. Man kan även under samma paragraf
konstatera att antalet avprickningar av valkuvert ej överensstämmer
med antalet röstsedlar.
Valnämnden har därefter försökt redovisa granskningen av
brevröstningsförsändelserna. Protokollet är svårtolkat
och man kan med viss svårighet och fantasi få fram siffror som överensstämmer
med valnämndens slutliga redovisning. Det framgår dock att 40 röstkort/ytterkuvert
ej varit igenklistrade och därför ej godkända. I och med detta
har man tagit ett beslut som går emot ett tidigare beslut att godkänna
de s.k. Malårösterna, vars ytterkuvert var i likadant skick.
Enligt protokollet har man under arbetets gång lagt två valkuvert
åt sidan men en rad muntliga uppgifter har gjort gällande att det
verkliga antalet var närmare 200. Detta finns emellertid inte att utläsa
någonstans i valnämndens protokoll. De två protokollförda
valkuverten har enligt protokollet varit osäkra p.g.a. att det ena har
haft innerkuvertet öppet och det andra innehöll innerkuvert som var
av "privat" natur. Valnämnden beslutade dock att godkänna
dessa kuvert, där väljarens namn framgår på ytterkuvertet,
ett dygn efter det att de öppnats trots de uppenbara risker som detta kan
ha medfört.
Eftersom namnen på dem som avlagt de två rösterna fanns på
ytterkuverten så har man således avslöjat deras valhemlighet.
Man kan även inte bortse från det faktum att man genom att utläsa
namnen på ytterkuverten kan anta vilka partisympatier dessa har. Detta
kan onekligen ha påverkat beslutsgången, framförallt p.g.a.
att valutgången kunde påverkas av endast en röst för Samelandspartiet.
Det bör även poängteras att handläggningen av dessa två
röster skedde under tisdagen och att valnämnden redan kvällen
innan räknat ut mandatfördelningen och offentliggjort den, och på
grund av detta visste valnämnden att det endast skiljde en röst mellan
sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna och Samelandspartiet när man påbörjade arbetet under tisdagen.
Någon kallelse eller nytt protokoll fördes ej vid mötet, där
de två valkuverten godkändes, och en ordinarie ledamot samt en suppleant
som var på lunch kunde således inte deltaga vid mötet. Den
ordinarie ledamoten har skarpt fördömt valnämndens tillvägagångssätt.
En annan reflektion är, att eftersom det underkända antalet röstsedlar
är ca 180 st, medan man under arbetets gång hade lagt undan närmare
200 st, så har man tydligen i efterhand godkänt fler än de två
som finns beskrivna i protokollet.
Därefter skedde en lottning, som valnämnden själv utförde,
mellan sametingspartierna Jakt- och Fiskesamerna och Samelandspartiet om det
sista mandatet. Lotten tillföll Samelandspartiet och i och med detta kom
det resultat som presenterades kvällen innan att förändras till
den grad att det block som kvällen innan var i minoritet kom att bli majoritetsblock.
Renägarförbundet yrkade att sametingsvalet skulle upphävas och
att ett omval förordnas samt anförde följande.
1. Valnämnden har inte gjort erforderliga undersökningar och kontroller
av anmälningar till sameröstlängden, vilket har medfört
att personer som inte kunnat göra sannolikt att de uppfyller objektiva
kriterier för att vara samer har tagits upp i sameröstlängden
och därmed otillbörligen verkat vid sametingsvalet.
2. Valnämnden m.fl. har inte likabehandlat samtliga valsedlar som inte
förvarats på ett säkert sätt. Vid öppnandet av rösterna
från vallokalen i Malå konstaterade valnämnden m.fl. att samtliga
röstkort/ytterkuvert hade fliken invikt och kuverten var inte igenklistrade
och att valförrättarna hade frångått gällande bestämmelser
vid mottagningen av rösterna. På grund av att alla kuvert var inlagda
i genomskinliga plastomslag, som var förseglade på föreskrivet
sätt ansåg valnämnden m.fl. att de förvarats på ett
säkert sätt och fann inte anledning att anta att det gjorts något
obehörigt med dem. Vid öppnandet av brevrösterna konstaterade
valnämnden m.fl. bl.a. att 40 röstkort/ytterkuvert inte var igenklistrade
och att ytterligare 40 valkuvert låg utanför röstkortet/ytterkuvertet.
Trots att dessa kuvert var inlagda i brevröstningsförsändelser,
som var förseglade på föreskrivet sätt ansåg valnämnden
m.fl. att de inte förvarats på ett säkert sätt och fann
anledning att anta att det gjorts något obehörigt med dem. Två
av röstkorten/ytterkuverten bröts och lades åt sidan för
en särskild granskning. De öppnade röstkorten/ytterkuverten förvarades
tillsammans med valkuverten i den offentliga röstsammanräkningslokalen
under röstsammanräkningarna, över natten och medan en preliminär
valutgång publicerades. Först därefter genomgicks de och valnämnden
beslutade att godkänna dessa två röster, som konstaterades innehålla
en valsedel för Skogssamerna och en valsedel för Samelandspartiet.
Trots detta ansåg valnämnden m.fl. att de förvarats på
ett säkert sätt och fann inte anledning att anta att det gjorts något
obehörigt med dem.
3. Valnämnden m.fl. har inte antecknat i röstlängden alla väljare
som har röstat i vallokal. Valnämnden m.fl. noterade en skillnad mellan
antalet valkuvert (1 431) och avprickningar (1 430) och antog att orsaken var
en glömd avprickning i röstlängden.
4. Valnämnden har inte ogiltigförklarat valsedlar när det funnits
mer än en valsedel i ett valkuvert.
5. Valnämnden m.fl. har "brutit" ytterkuvert som inte varit tillslutna
och granskat valkuverten i dem, granskat valkuvert som inte varit tillslutna
och granskat valkuvert som inte varit av föreskriven beskaffenhet utan
att förklara sådana röster ogiltiga. Valnämnden m.fl. har
granskat rösterna från vallokalen i Malå trots att samtliga
röstkort/ytterkuvert inte var igenklistrade utan att ogiltigförklara
dessa röster. Valnämnden m.fl. har åtminstone för två
väljare som valkuvert godkänt ett kuvert som inte var tillslutet och
ett kuvert av annan beskaffenhet utan att ogiltigförklara dessa två
röster.
6. Valnämnden m.fl. har låtit bli att förvara två väljares
valkuvert på ett säkert sätt, dvs. i en valurna tillsammans
med andra godkända valkuvert, brutit dem och offentliggjort valsedlarna.
Valnämnden m.fl. har brutit två väljares röstkort/ytterkuvert
med avvikande, dvs. "märkta" valkuvert, lagt dem åt sidan
utan beslut om ogiltigförklarande, förvarat dem i minst 15 timmar
och först därefter granskat dem. De två valkuverten konstaterades
innehålla en valsedel för Skogssamerna och en valsedel för Samelandspartiet. Dessa två väljares valhemlighet har därmed avslöjats.
7. Valnämnden m.fl. har brutit valkuvert, påbörjat valsammanräkningen
och offentliggjort valutgången innan samtliga valkuvert granskats, röster
ogiltigförklarats och lagts åt sidan. Den första preliminära
sammanräkningen omfattade 1 430 röster, den andra omfattade 4 220
röster och det framkom att fördelningen av det sista mandatet avgjordes
med en rösts skillnad.
8. Valnämnden m.fl. har låtit obehöriga delta i besluten, inte
gjort föreskrivna protokollsanteckningar och inte gjort en fullständig
redovisning av besluten.
9. Valnämnden m.fl. har inte uppdragit åt någon opartisk t.ex.
notarius publicus, att gå allmänheten tillhanda med att kontrollera
lottningen. Valnämnden m.fl. har genom att förrätta lottningen
med öppna lottsedlar utan dold och slumpmässig sammanblandning inte
fullgjort sitt uppdrag med redlighet, noggrannhet och opartiskhet.
Valnämnden avstyrkte bifall till överklagandena och anförde bl.a.
Valnämndens uppgifter är bl.a. att
- Räkna, granska och slutligt godkänna eller underkänna röster
och
- Sammanställa och presentera ett resultat.
Som service till allmänheten och media lämnade Valnämnden under
sammanräkningens gång ut preliminära resultat. Det första
preliminära resultatet byggde på röst- och mandatfördelning
av röster från vallokalerna. Det andra preliminära resultatet
byggde på såväl vallokalsröster som brevröster, dock
med undantag av vissa röster, som krävde särskild granskning
av Valnämnden. Dessa båda preliminära redovisningar lämnades
måndagen den 28 maj. Den särskilda granskningen slutfördes under
tisdagen den 29 maj. Då godkändes ytterligare två röster,
som tillföll sametingspartierna Skogssamerna och Samelandpartiet. Dessa
två röster fick till följd att vid den slutliga röst- och
mandatfördelningen hamnade två partier på exakt samma jämförelsetal
vid fördelningen av det trettioförsta och sista mandatet. Vid den
lottning, som då måste genomföras, tilldelades Samelandspartiet
mandatet. Jämfört med den preliminära fördelningen fick
Samelandspartiet således ytterligare ett mandat medan Jakt- och Fiskesamerna
fick ett mandat mindre.
Renägarförbundets uttryck "valnämnden m.fl." kräver
en förklaring. Valnämnden har i sitt arbete haft två konsulter
som arbetar vid valenheten, Riksskatteverket i Stockholm. Valnämnden har
anlitat experterna för att genomföra valet på ett säkert
sätt. De har hållit i utbildningar för valnämnden, politiska
partier i Sametinget och valförrättarna i de 15 vallokalerna. De har
även varit valnämnden behjälpliga vid sammanräkningen. I
uttrycket valnämnden m.fl. måste även Sametingets valhandläggare
samt medhjälpare vid sammanräkningen nämnas. Valnämnden
har tagit hjälp av ordförande och vice ordförande från
fyra vallokaler för att genomföra sammanräkningen.
- Valnämnden har i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 6 §
sametingslagen upprättat den slutliga röstlängden för sametingsvalet.
Det som anförts beträffande personer, som tagits upp i röstlängden
kan därför inte läggas till grund för ett överklagande
av valresultatet.
- Beträffande rösterna från vallokalen i Malå till Valnämnden
hänvisa till den redovisning av bedömningen som Valnämnden lämnat
i protokollet. Det är riktigt att det också fanns 40 brevröster,
som inte heller hade röstkorten/-ytterkuverten tillslutna. Valnämnden
beslutade i det fallet att underkänna dessa röster medan rösterna
från Malå godkändes. Valnämnden anser dock att det finns
väsentlig skillnad mellan röster avgivna i en vallokal och brevröster.
Ansvaret för att en brevröst görs i ordning på rätt
sätt ligger helt på väljaren. I en vallokal däremot har
valförrättarna ansvaret för att rösterna tas emot och behandlas
enligt gällande regler. Enligt valnämndens bedömning måste
en väljare kunna lita på att en röst där valförrättarna
godkänt väljarens förfarande inte kommer att bli underkänd
på grund av en senare underlåtenhet från valförrättarnas
sida.
- Vid sammanräkningen har ett exemplar av röstlängden använts.
Först behandlades enbart röster från vallokalerna. Några
"dubbla" vallokalsröster fanns inte. Därefter vidtog behandlingen
av brevrösterna. Dessa sorterades i nummerordning före markeringen
i röstlängden av godkända röster. Som även framgår
av protokollet har valnämnden underkänt tre brevröster eftersom
dessa väljare även röstat i vallokal. Denna ordning vid sammanräkningen
utesluter således att mer än en röst per väljare skulle
kunna godtas.
- Valnämnden anser det beklagligt att det vid räkningen av vallokalsröster
visades sig att antalet valkuvert inte stämde överens med antalet
valsedlar. Enligt valnämndens uppfattning kan dock ett förbiseende
som det inträffade aldrig helt uteslutas med gällande sammanräkningssystem.
- Beträffande de röster som sammanräkningspersonalen inte utan
vidare kunnat godkänna och som därför enligt uppmaning lagts
"åt sidan" för särskild granskning av valnämnden
kan följande sägas. Av protokollet kan utläsas att totalt 180
röster har underkänts. Skälet till underkännandena framgår
också av protokollet. Självfallet har det verkliga antalet röster
som sammanräkningspersonalen lagt åt sidan varit större - men
vid valnämndens granskning har flera av dessa röster kunnat godkännas.
Som exempel på detta kan nämnas röster, där väljarens
och vittnenas underskrifter har funnits men vittnenas adresser har saknats.
Någon annan notering än att det i röstlängden markerats
att väljaren har lämnat en godkänd röst görs inte.
Ej tillslutet kuvert
Ett av de två valkuverten som Valnämnden (sist) bedömde hade
fliken invikt och borde egentligen ha lagts åt sidan. Sammanräkningspersonalen
brukade generellt under sitt arbete godkänna valkuvert som inte var tillslutna.
Vid sin bedömning ansåg Valnämnden därför att de inte
plötsligt kunde underkänna ett valkuvert, som regelmässigt hade
godkänts tidigare under sammanräkningen. Vid detta val som vid de
två tidigare valen så har ett stort antal valkuvert (minst 1 000)
godkänts som har varit tillslutna men inte igenklistrade. Det har alltså
blivit en praxis att man godkänner sådana valkuvert.
Igenklistrat vanligt kuvert
Valnämnden beslutade att godkänna detta vita kuvert med hänsyn
till att två väljare fått valnämndens löfte per telefon
att använda denna typ av kuvert. Enligt uppgift saknades det korrekta valkuvertet
i det valmaterial som valnämnden skickat ut. Valnämnden har vid sin
hantering vidtagit adekvata försiktighetsåtgärder - de personer
som öppnade valkuverten fick t.ex. inte kännedom om väljarnas
identiteter.
- Valnämnden har förvarat samtliga röster såväl räknade
som undanlagda i ett valv över natten. Mandatfördelningen räknades
fram av inhyrda konsulter och det som under måndagen redovisades för
valnämnden var mandatfördelningen och jämförelsetal. Hur
många röster som skilde framgick ej i den redovisningen.
- Valnämnden har inte låtit några personer utanför valnämnden
delta när beslut formellt fattats. Valnämndens samtliga fem ordinarie
ledamöter har inte vid alla tillfällen varit tillstädes och av
den anledningen har utsedd suppleant gått i tjänst för bortovarande
ledamot. Att en ordinarie ledamot vid ett tillfälle inte deltagit framgår
också av protokollet.
- Vid sammanräkningen företogs två lottningar. Båda genomfördes
tisdagen den 29 maj med tillkännagjord början kl. 15.00 i närvaro
av bl.a. representanter från sammanräkningspersonalen, partierna
och radio. Lottningarna filmades för övrigt av två TV-team (Same-TV
och Nordnytt). Det finns i vallagen föreskrifter när lottning skall
ske vid valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige. Sametingslagen
saknar sådana regler men valnämnden tillämpade vallagens regler
för de två lottningar som blev aktuella. Enligt valnämndens
bedömning kan några meningsfulla invändningar inte riktas mot
det sätt och med den öppenhet på vilka lottningarna genomfördes.
- Uppgiften att "någon kallelse eller något protokoll fördes
ej vid mötet, där de två valkuverten godkändes" är
besynnerlig, eftersom dels i 3 kap. 22 § sametingslagen uttryckligen föreskrivs
att valnämnden skall påbörja sammanräkningen en vecka efter
valdagen, dels bedömningen av de två rösterna finns dokumenterad
i det slutliga protokollet. Sametingslagen har ingen uttrycklig regel om att
varje enskild röst skall "kommenteras", något som inte
heller förekommer vid valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige.
- Invändningen mot att valnämnden inkallat suppleant att tjänstgöra
i stället för ordinarie ledamot, som inte varit tillstädes, bedömer
valnämnden som en ren ordningsfråga utan betydelse för överklagandet.
Valnämnden har vid sammanräkningen använt sig av den vanliga
regeln att, vid ordinarie ledamots bortovaro vid beslutstillfället, låta
den utsedde suppleanten inträda i den frånvarande ledamotens ställe.
Eftersom sammanräkningen fortgick i ett sammanhang måste det sägas
ligga i varje enskild ledamots eget intresse att ständigt hålla sig
närvarande i själva sammanräkningslokalen eller i varje fall
meddela övriga i valnämnden varje tillfällig frånvaro.
Valprövningsnämnden beslutade följande.
Vad Renägarförbundet anfört om sameröstlängden innefattar
frågor som enligt 3 kap. 5 § tredje stycket sametingslagen (SL) inte
kan prövas av Valprövningsnämnden. Nämnden avvisar därför
förbundets talan i denna del.
Reglerna om valförfarandet i SL och i vallagen (VL) - till vilken den förra
lagen i vissa hänseenden hänvisar - avser att tillgodose två
viktiga syften. Det ena är att bevara väljarnas valhemlighet. Det
andra är att säkerställa ett rättvisande valresultat, dvs.
att varje väljares röst oförvanskad kommer att läggas till
grund för valutgången. Har något fel begåtts som kan
ha äventyrat valhemligheten eller valresultatet är felet allvarligt
vare sig felet beror på någon enskild eller på någon
företrädare för valmyndigheten. Kan det med fog antas att vad
som förekommit har inverkat på valutgången äger Valprövningsnämnden
upphäva valet och förordna om omval; i annat fall kan nämnden
förordna om förnyad sammanräkning eller någon annan mindre
ingripande åtgärd (3 kap. 33 § SL jämförd med 19
kap. 18 § VL).
Enligt 3 kap. 17 § SL jämförd med 9 kap. 7 § VL skall väljarnas
valhemlighet skyddas. Det åvilar valnämnden att utfärda valsedlar
(3 kap. 10 § SL) och till väljarna låta distribuera bl.a. valkuvert
(3 kap. 7 § SL). Valsedlarna skall vara lika till storlek och material
(3 kap. 11 § SL). Ett valkuvert får inte vara försett med obehörig
märkning (3 kap. 16 §, 24 § andra stycket och 29 § andra
stycket SL). Dessa bestämmelser syftar till att valhemligheten inte skall
kunna röjas när väljaren i vallokalen lämnar sitt valkuvert
med inneliggande valsedel till förrättaren eller, vid brevröstning,
när valnämnden bryter ytterkuvertet med uppgifter om väljarens
identitet och granskar det däri inneslutna kuvertet.
Det åligger valnämnden att förvara valsedlar som väljarna
lämnat på ett säkert sätt så att det inte kan göras
något obehörigt med dem (3 kap. 22 § andra stycket SL jämfört
med 18 kap. 9 § VL). Fram till dess valnämnden tagit hand om valsedlarna
skyddas de mot obehörig befattning bl.a. genom bestämmelserna om ytterkuvert.
Vid röstning i vallokal skall väljaren, sedan han eller hon lagt in
sin valsedel i ett valkuvert, lämna valkuvertet och det ytterkuvert som
också är röstkort till valförrättaren. Valförrättaren
skall därefter i väljarens närvaro lägga in valkuvertet
i ytterkuvertet och tillsluta det, innan han tar hand om ytterkuvertet (3 kap.
15 § första stycket SL). Vid brevröstning lägger väljaren
själv i närvaro av två vittnen in valkuvertet i ytterkuvertet
och tillsluter det (3 kap. 19 § första stycket SL).
När sametingslagen antogs fanns uttrycket "tillsluter" också
i den dåvarande vallagen i fråga om förfarandet med ytterkuvert.
I 1997 års vallag används uttrycket "klistra igen" utan
att det i förarbetena antytts att någon saklig ändring åsyftats.
Valprövningsnämnden finner det uppenbart att innebörden av de
båda uttrycken är densamma.
Kontrollen av att ovan angivna bestämmelser till skydd för valhemligheten
och valresultatet iakttagits utövas av valnämnden vid sammanräkningen.
Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna
räknas och kontrolleras. Såvitt här är av intresse skall
kontrollen omfatta att ytterkuverten är tillslutna (3 kap. 24 § första
stycket SL). Endast om så är fallet skall ytterkuvertet brytas och
valkuvertet granskas. Därvid kontrollerras bl.a. att valkuvertet är
av föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning
(andra stycket). Om det inte heller är någon brist i nu angivna hänseenden
läggs valkuvertet i en valurna. Föreligger någon brist vid den
granskning som skall göras enligt 24 § skall rösten förklaras
ogiltig och ytter- och valkuvert läggas åt sidan. Anteckning om ogiltigförklaringen
görs i protokollet.
Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats fortsätter granskningen
med de röster som har avgivits genom brevröstning (3 kap. 26 §
SL). När granskningen kommer till ytterkuverten kontrolleras att försändelsen
är i föreskrivet skick; om så är fallet, bryts ytterkuvertet
och valkuvertet granskas på samma sätt som nyss angavs beträffande
valkuvert för röstning i vallokal (3 kap. 29 § SL). Liksom i
det fallet läggs godkända valkuvert i en valurna tillsammans med de
godkända valkuverten från röstningen i vallokalerna. Brist som
föreligger vid granskningen av ytterkuvert eller valkuvert leder till att
rösten skall förklaras ogiltig och ytter- och valkuvert läggas
åt sidan; anteckning om ogiltigförklaringen skall göras i protokollet
(3 kap. 30 § SL).
Sedan samtliga valkuvert samlats i valurnan är hanteringen gemensam, nämligen
den hantering då innerkuverten bryts och valsedlarna granskas (prop. 1992/93:32
s. 76). Vid den granskningen gäller bl.a. att om det finns mer än
en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga; om kuvertet innehåller
flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en valsedel räknas
som giltig (3 kap. 22 § andra stycket SL jämfört med 18 kap.
10 § VL).
Sametingslagen ålägger inte valnämnden att kontrollera huruvida
valkuverten tillslutits och följaktligen inte att ogiltigförklara
röster där så ej skett. Inte heller medger sametingslagen att
rösträkningen delas upp och att delresultat offentliggörs. Sammanräkningen
skall göras i ett sammanhang. Om därvid flera partier får lika
stora jämförelsetal vid mandatfördelningen säger SL ingenting
om hur frågan skall lösas. Valprövningsnämnden finner det
klart att i sådant fall, liksom enligt vallagen, lotten får avgöra.
Valnämndens protokoll anger inte för alla fall klart när ogiltigförklaring
av röster skett. Av utredningen i ärendet framgår emellertid
att valnämnden avvikit från föreskriven ordning vid sammanräkningen
genom
- att godkänna rösterna från vallokalen i Malå trots att
samtliga ytterkuvert därifrån inte varit tillslutna och alltså
bort ogiltigförklarats enligt 3 kap. 24 § SL,
- att inte avvakta med att bryta valkuverten och granska valsedlarna från
vallokalsröstningen till dess samtliga godkända valkuvert lagts i
valurnan,
- att lägga två valkuvert från brevröstningen åt
sidan för särskild granskning och inte utföra denna förrän
samtliga övriga valkuvert öppnats och valsedlarna granskats,
- att mot bestämmelserna i 3 kap. 29 § andra stycket SL godkänna
ett valkuvert som bestått av ett vanligt vitt kuvert och alltså
inte varit av föreskriven beskaffenhet, samt genom
- att sannolikt ha godkänt två valsedlar från ett och samma
valkuvert i strid med 3 kap. 22 § andra stycket SL jämfört med
18 kap. 10 § VL.
Det har inte framkommit skäl som talar för att vad klagandena i övrigt
anfört innefattar avvikelser från föreskriven ordning.
Det kan med fog antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.
Rättelse kan inte åstadkommas genom förnyad sammanräkning.
Valprövningsnämndens beslut
Valprövningsnämnden upphäver valet till Sametinget och förordnar
om omval.
