Avvikelser från föreskriven ordning i samband med valet till Sametinget år 2001 - omval

Valprövningsnämndens beslut 5,6-2001

Sametingets valnämnd fastställde den 29 maj 2001 utgången av valet till Sametinget år 2001. Resultatet av valet offentliggjordes genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar den 5 juni 2001.

Sametingspartierna Jakt- och Fiskesamerna samt Renägarförbundet överklagade valnämndens beslut att fastställa utgången av valet till Sametinget. Sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna yrkade att det skulle ske en ny röstsammanräkning och anförde bl.a. följande.

Den 28 maj hade valnämnden gått igenom alla valsedlar och då var resultatet att oppositionen fortfarande var i minoritet. Valnämndens slutliga resultat sedan man gått igenom de valkuvert man lagt åt sidan blev att oppositionen fick majoritet. De två röstsedlar som godkändes i efterhand omfördelade hela balansen i Sametinget.

Valnämndens arbete inleddes på morgonen den 28 maj. Ett av de första beslut som Valnämnden tog var att samtliga ledamöter i valnämnden skulle justera protokollet. Då tog även valnämnden ett beslut (muntligt men ej protokollfört) att de valkuvert som var "osäkra" vad gäller giltighet skulle läggas åt sidan. Därefter inledde man granskning av vallokalröster. Man kan av valnämndens protokoll § 184 konstatera att man godkänt ett antal, ej beskrivet hur många, röster från Malå vallokal trots att röstkorten ej var i det skick som vallagen föreskriver. Man kan även under samma paragraf konstatera att antalet avprickningar av valkuvert ej överensstämmer med antalet röstsedlar.

Valnämnden har därefter försökt redovisa granskningen av brevröstningsförsändelserna. Protokollet är svårtolkat och man kan med viss svårighet och fantasi få fram siffror som överensstämmer med valnämndens slutliga redovisning. Det framgår dock att 40 röstkort/ytterkuvert ej varit igenklistrade och därför ej godkända. I och med detta har man tagit ett beslut som går emot ett tidigare beslut att godkänna de s.k. Malårösterna, vars ytterkuvert var i likadant skick.

Enligt protokollet har man under arbetets gång lagt två valkuvert åt sidan men en rad muntliga uppgifter har gjort gällande att det verkliga antalet var närmare 200. Detta finns emellertid inte att utläsa någonstans i valnämndens protokoll. De två protokollförda valkuverten har enligt protokollet varit osäkra p.g.a. att det ena har haft innerkuvertet öppet och det andra innehöll innerkuvert som var av "privat" natur. Valnämnden beslutade dock att godkänna dessa kuvert, där väljarens namn framgår på ytterkuvertet, ett dygn efter det att de öppnats trots de uppenbara risker som detta kan ha medfört.

Eftersom namnen på dem som avlagt de två rösterna fanns på ytterkuverten så har man således avslöjat deras valhemlighet. Man kan även inte bortse från det faktum att man genom att utläsa namnen på ytterkuverten kan anta vilka partisympatier dessa har. Detta kan onekligen ha påverkat beslutsgången, framförallt p.g.a. att valutgången kunde påverkas av endast en röst för Samelandspartiet. Det bör även poängteras att handläggningen av dessa två röster skedde under tisdagen och att valnämnden redan kvällen innan räknat ut mandatfördelningen och offentliggjort den, och på grund av detta visste valnämnden att det endast skiljde en röst mellan sametingspartiet Jakt- och Fiskesamerna och Samelandspartiet när man påbörjade arbetet under tisdagen.

Någon kallelse eller nytt protokoll fördes ej vid mötet, där de två valkuverten godkändes, och en ordinarie ledamot samt en suppleant som var på lunch kunde således inte deltaga vid mötet. Den ordinarie ledamoten har skarpt fördömt valnämndens tillvägagångssätt.

En annan reflektion är, att eftersom det underkända antalet röstsedlar är ca 180 st, medan man under arbetets gång hade lagt undan närmare 200 st, så har man tydligen i efterhand godkänt fler än de två som finns beskrivna i protokollet.

Därefter skedde en lottning, som valnämnden själv utförde, mellan sametingspartierna Jakt- och Fiskesamerna och Samelandspartiet om det sista mandatet. Lotten tillföll Samelandspartiet och i och med detta kom det resultat som presenterades kvällen innan att förändras till den grad att det block som kvällen innan var i minoritet kom att bli majoritetsblock.

Renägarförbundet yrkade att sametingsvalet skulle upphävas och att ett omval förordnas samt anförde följande.

1. Valnämnden har inte gjort erforderliga undersökningar och kontroller av anmälningar till sameröstlängden, vilket har medfört att personer som inte kunnat göra sannolikt att de uppfyller objektiva kriterier för att vara samer har tagits upp i sameröstlängden och därmed otillbörligen verkat vid sametingsvalet.

2. Valnämnden m.fl. har inte likabehandlat samtliga valsedlar som inte förvarats på ett säkert sätt. Vid öppnandet av rösterna från vallokalen i Malå konstaterade valnämnden m.fl. att samtliga röstkort/ytterkuvert hade fliken invikt och kuverten var inte igenklistrade och att valförrättarna hade frångått gällande bestämmelser vid mottagningen av rösterna. På grund av att alla kuvert var inlagda i genomskinliga plastomslag, som var förseglade på föreskrivet sätt ansåg valnämnden m.fl. att de förvarats på ett säkert sätt och fann inte anledning att anta att det gjorts något obehörigt med dem. Vid öppnandet av brevrösterna konstaterade valnämnden m.fl. bl.a. att 40 röstkort/ytterkuvert inte var igenklistrade och att ytterligare 40 valkuvert låg utanför röstkortet/ytterkuvertet. Trots att dessa kuvert var inlagda i brevröstningsförsändelser, som var förseglade på föreskrivet sätt ansåg valnämnden m.fl. att de inte förvarats på ett säkert sätt och fann anledning att anta att det gjorts något obehörigt med dem. Två av röstkorten/ytterkuverten bröts och lades åt sidan för en särskild granskning. De öppnade röstkorten/ytterkuverten förvarades tillsammans med valkuverten i den offentliga röstsammanräkningslokalen under röstsammanräkningarna, över natten och medan en preliminär valutgång publicerades. Först därefter genomgicks de och valnämnden beslutade att godkänna dessa två röster, som konstaterades innehålla en valsedel för Skogssamerna och en valsedel för Samelandspartiet. Trots detta ansåg valnämnden m.fl. att de förvarats på ett säkert sätt och fann inte anledning att anta att det gjorts något obehörigt med dem.

3. Valnämnden m.fl. har inte antecknat i röstlängden alla väljare som har röstat i vallokal. Valnämnden m.fl. noterade en skillnad mellan antalet valkuvert (1 431) och avprickningar (1 430) och antog att orsaken var en glömd avprickning i röstlängden.

4. Valnämnden har inte ogiltigförklarat valsedlar när det funnits mer än en valsedel i ett valkuvert.

5. Valnämnden m.fl. har "brutit" ytterkuvert som inte varit tillslutna och granskat valkuverten i dem, granskat valkuvert som inte varit tillslutna och granskat valkuvert som inte varit av föreskriven beskaffenhet utan att förklara sådana röster ogiltiga. Valnämnden m.fl. har granskat rösterna från vallokalen i Malå trots att samtliga röstkort/ytterkuvert inte var igenklistrade utan att ogiltigförklara dessa röster. Valnämnden m.fl. har åtminstone för två väljare som valkuvert godkänt ett kuvert som inte var tillslutet och ett kuvert av annan beskaffenhet utan att ogiltigförklara dessa två röster.

6. Valnämnden m.fl. har låtit bli att förvara två väljares valkuvert på ett säkert sätt, dvs. i en valurna tillsammans med andra godkända valkuvert, brutit dem och offentliggjort valsedlarna. Valnämnden m.fl. har brutit två väljares röstkort/ytterkuvert med avvikande, dvs. "märkta" valkuvert, lagt dem åt sidan utan beslut om ogiltigförklarande, förvarat dem i minst 15 timmar och först därefter granskat dem. De två valkuverten konstaterades innehålla en valsedel för Skogssamerna och en valsedel för Samelandspartiet. Dessa två väljares valhemlighet har därmed avslöjats.

7. Valnämnden m.fl. har brutit valkuvert, påbörjat valsammanräkningen och offentliggjort valutgången innan samtliga valkuvert granskats, röster ogiltigförklarats och lagts åt sidan. Den första preliminära sammanräkningen omfattade 1 430 röster, den andra omfattade 4 220 röster och det framkom att fördelningen av det sista mandatet avgjordes med en rösts skillnad.

8. Valnämnden m.fl. har låtit obehöriga delta i besluten, inte gjort föreskrivna protokollsanteckningar och inte gjort en fullständig redovisning av besluten.

9. Valnämnden m.fl. har inte uppdragit åt någon opartisk t.ex. notarius publicus, att gå allmänheten tillhanda med att kontrollera lottningen. Valnämnden m.fl. har genom att förrätta lottningen med öppna lottsedlar utan dold och slumpmässig sammanblandning inte fullgjort sitt uppdrag med redlighet, noggrannhet och opartiskhet.

Valnämnden avstyrkte bifall till överklagandena och anförde bl.a.

Valnämndens uppgifter är bl.a. att

• Räkna, granska och slutligt godkänna eller underkänna röster och
• Sammanställa och presentera ett resultat.

Som service till allmänheten och media lämnade Valnämnden under sammanräkningens gång ut preliminära resultat. Det första preliminära resultatet byggde på röst- och mandatfördelning av röster från vallokalerna. Det andra preliminära resultatet byggde på såväl vallokalsröster som brevröster, dock med undantag av vissa röster, som krävde särskild granskning av Valnämnden. Dessa båda preliminära redovisningar lämnades måndagen den 28 maj. Den särskilda granskningen slutfördes under tisdagen den 29 maj. Då godkändes ytterligare två röster, som tillföll sametingspartierna Skogssamerna och Samelandpartiet. Dessa två röster fick till följd att vid den slutliga röst- och mandatfördelningen hamnade två partier på exakt samma jämförelsetal vid fördelningen av det trettioförsta och sista mandatet. Vid den lottning, som då måste genomföras, tilldelades Samelandspartiet mandatet. Jämfört med den preliminära fördelningen fick Samelandspartiet således ytterligare ett mandat medan Jakt- och Fiskesamerna fick ett mandat mindre.

Renägarförbundets uttryck "valnämnden m.fl." kräver en förklaring. Valnämnden har i sitt arbete haft två konsulter som arbetar vid valenheten, Riksskatteverket i Stockholm. Valnämnden har anlitat experterna för att genomföra valet på ett säkert sätt. De har hållit i utbildningar för valnämnden, politiska partier i Sametinget och valförrättarna i de 15 vallokalerna. De har även varit valnämnden behjälpliga vid sammanräkningen. I uttrycket valnämnden m.fl. måste även Sametingets valhandläggare samt medhjälpare vid sammanräkningen nämnas. Valnämnden har tagit hjälp av ordförande och vice ordförande från fyra vallokaler för att genomföra sammanräkningen.

- Valnämnden har i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 6 § sametingslagen upprättat den slutliga röstlängden för sametingsvalet. Det som anförts beträffande personer, som tagits upp i röstlängden kan därför inte läggas till grund för ett överklagande av valresultatet.

- Beträffande rösterna från vallokalen i Malå till Valnämnden hänvisa till den redovisning av bedömningen som Valnämnden lämnat i protokollet. Det är riktigt att det också fanns 40 brevröster, som inte heller hade röstkorten/-ytterkuverten tillslutna. Valnämnden beslutade i det fallet att underkänna dessa röster medan rösterna från Malå godkändes. Valnämnden anser dock att det finns väsentlig skillnad mellan röster avgivna i en vallokal och brevröster. Ansvaret för att en brevröst görs i ordning på rätt sätt ligger helt på väljaren. I en vallokal däremot har valförrättarna ansvaret för att rösterna tas emot och behandlas enligt gällande regler. Enligt valnämndens bedömning måste en väljare kunna lita på att en röst där valförrättarna godkänt väljarens förfarande inte kommer att bli underkänd på grund av en senare underlåtenhet från valförrättarnas sida.

- Vid sammanräkningen har ett exemplar av röstlängden använts. Först behandlades enbart röster från vallokalerna. Några "dubbla" vallokalsröster fanns inte. Därefter vidtog behandlingen av brevrösterna. Dessa sorterades i nummerordning före markeringen i röstlängden av godkända röster. Som även framgår av protokollet har valnämnden underkänt tre brevröster eftersom dessa väljare även röstat i vallokal. Denna ordning vid sammanräkningen utesluter således att mer än en röst per väljare skulle kunna godtas.

- Valnämnden anser det beklagligt att det vid räkningen av vallokalsröster visades sig att antalet valkuvert inte stämde överens med antalet valsedlar. Enligt valnämndens uppfattning kan dock ett förbiseende som det inträffade aldrig helt uteslutas med gällande sammanräkningssystem.

- Beträffande de röster som sammanräkningspersonalen inte utan vidare kunnat godkänna och som därför enligt uppmaning lagts "åt sidan" för särskild granskning av valnämnden kan följande sägas. Av protokollet kan utläsas att totalt 180 röster har underkänts. Skälet till underkännandena framgår också av protokollet. Självfallet har det verkliga antalet röster som sammanräkningspersonalen lagt åt sidan varit större - men vid valnämndens granskning har flera av dessa röster kunnat godkännas. Som exempel på detta kan nämnas röster, där väljarens och vittnenas underskrifter har funnits men vittnenas adresser har saknats. Någon annan notering än att det i röstlängden markerats att väljaren har lämnat en godkänd röst görs inte.

Ej tillslutet kuvert

Ett av de två valkuverten som Valnämnden (sist) bedömde hade fliken invikt och borde egentligen ha lagts åt sidan. Sammanräkningspersonalen brukade generellt under sitt arbete godkänna valkuvert som inte var tillslutna. Vid sin bedömning ansåg Valnämnden därför att de inte plötsligt kunde underkänna ett valkuvert, som regelmässigt hade godkänts tidigare under sammanräkningen. Vid detta val som vid de två tidigare valen så har ett stort antal valkuvert (minst 1 000) godkänts som har varit tillslutna men inte igenklistrade. Det har alltså blivit en praxis att man godkänner sådana valkuvert.

Igenklistrat vanligt kuvert

Valnämnden beslutade att godkänna detta vita kuvert med hänsyn till att två väljare fått valnämndens löfte per telefon att använda denna typ av kuvert. Enligt uppgift saknades det korrekta valkuvertet i det valmaterial som valnämnden skickat ut. Valnämnden har vid sin hantering vidtagit adekvata försiktighetsåtgärder - de personer som öppnade valkuverten fick t.ex. inte kännedom om väljarnas identiteter.

- Valnämnden har förvarat samtliga röster såväl räknade som undanlagda i ett valv över natten. Mandatfördelningen räknades fram av inhyrda konsulter och det som under måndagen redovisades för valnämnden var mandatfördelningen och jämförelsetal. Hur många röster som skilde framgick ej i den redovisningen.

- Valnämnden har inte låtit några personer utanför valnämnden delta när beslut formellt fattats. Valnämndens samtliga fem ordinarie ledamöter har inte vid alla tillfällen varit tillstädes och av den anledningen har utsedd suppleant gått i tjänst för bortovarande ledamot. Att en ordinarie ledamot vid ett tillfälle inte deltagit framgår också av protokollet.

- Vid sammanräkningen företogs två lottningar. Båda genomfördes tisdagen den 29 maj med tillkännagjord början kl. 15.00 i närvaro av bl.a. representanter från sammanräkningspersonalen, partierna och radio. Lottningarna filmades för övrigt av två TV-team (Same-TV och Nordnytt). Det finns i vallagen föreskrifter när lottning skall ske vid valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige. Sametingslagen saknar sådana regler men valnämnden tillämpade vallagens regler för de två lottningar som blev aktuella. Enligt valnämndens bedömning kan några meningsfulla invändningar inte riktas mot det sätt och med den öppenhet på vilka lottningarna genomfördes.

- Uppgiften att "någon kallelse eller något protokoll fördes ej vid mötet, där de två valkuverten godkändes" är besynnerlig, eftersom dels i 3 kap. 22 § sametingslagen uttryckligen föreskrivs att valnämnden skall påbörja sammanräkningen en vecka efter valdagen, dels bedömningen av de två rösterna finns dokumenterad i det slutliga protokollet. Sametingslagen har ingen uttrycklig regel om att varje enskild röst skall "kommenteras", något som inte heller förekommer vid valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige.

- Invändningen mot att valnämnden inkallat suppleant att tjänstgöra i stället för ordinarie ledamot, som inte varit tillstädes, bedömer valnämnden som en ren ordningsfråga utan betydelse för överklagandet. Valnämnden har vid sammanräkningen använt sig av den vanliga regeln att, vid ordinarie ledamots bortovaro vid beslutstillfället, låta den utsedde suppleanten inträda i den frånvarande ledamotens ställe. Eftersom sammanräkningen fortgick i ett sammanhang måste det sägas ligga i varje enskild ledamots eget intresse att ständigt hålla sig närvarande i själva sammanräkningslokalen eller i varje fall meddela övriga i valnämnden varje tillfällig frånvaro.

Valprövningsnämnden beslutade följande.

Vad Renägarförbundet anfört om sameröstlängden innefattar frågor som enligt 3 kap. 5 § tredje stycket sametingslagen (SL) inte kan prövas av Valprövningsnämnden. Nämnden avvisar därför förbundets talan i denna del.

Reglerna om valförfarandet i SL och i vallagen (VL) - till vilken den förra lagen i vissa hänseenden hänvisar - avser att tillgodose två viktiga syften. Det ena är att bevara väljarnas valhemlighet. Det andra är att säkerställa ett rättvisande valresultat, dvs. att varje väljares röst oförvanskad kommer att läggas till grund för valutgången. Har något fel begåtts som kan ha äventyrat valhemligheten eller valresultatet är felet allvarligt vare sig felet beror på någon enskild eller på någon företrädare för valmyndigheten. Kan det med fog antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången äger Valprövningsnämnden upphäva valet och förordna om omval; i annat fall kan nämnden förordna om förnyad sammanräkning eller någon annan mindre ingripande åtgärd (3 kap. 33 § SL jämförd med 19 kap. 18 § VL).

Enligt 3 kap. 17 § SL jämförd med 9 kap. 7 § VL skall väljarnas valhemlighet skyddas. Det åvilar valnämnden att utfärda valsedlar (3 kap. 10 § SL) och till väljarna låta distribuera bl.a. valkuvert (3 kap. 7 § SL). Valsedlarna skall vara lika till storlek och material (3 kap. 11 § SL). Ett valkuvert får inte vara försett med obehörig märkning (3 kap. 16 §, 24 § andra stycket och 29 § andra stycket SL). Dessa bestämmelser syftar till att valhemligheten inte skall kunna röjas när väljaren i vallokalen lämnar sitt valkuvert med inneliggande valsedel till förrättaren eller, vid brevröstning, när valnämnden bryter ytterkuvertet med uppgifter om väljarens identitet och granskar det däri inneslutna kuvertet.

Det åligger valnämnden att förvara valsedlar som väljarna lämnat på ett säkert sätt så att det inte kan göras något obehörigt med dem (3 kap. 22 § andra stycket SL jämfört med 18 kap. 9 § VL). Fram till dess valnämnden tagit hand om valsedlarna skyddas de mot obehörig befattning bl.a. genom bestämmelserna om ytterkuvert. Vid röstning i vallokal skall väljaren, sedan han eller hon lagt in sin valsedel i ett valkuvert, lämna valkuvertet och det ytterkuvert som också är röstkort till valförrättaren. Valförrättaren skall därefter i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluta det, innan han tar hand om ytterkuvertet (3 kap. 15 § första stycket SL). Vid brevröstning lägger väljaren själv i närvaro av två vittnen in valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det (3 kap. 19 § första stycket SL).

När sametingslagen antogs fanns uttrycket "tillsluter" också i den dåvarande vallagen i fråga om förfarandet med ytterkuvert. I 1997 års vallag används uttrycket "klistra igen" utan att det i förarbetena antytts att någon saklig ändring åsyftats. Valprövningsnämnden finner det uppenbart att innebörden av de båda uttrycken är densamma.

Kontrollen av att ovan angivna bestämmelser till skydd för valhemligheten och valresultatet iakttagits utövas av valnämnden vid sammanräkningen. Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna räknas och kontrolleras. Såvitt här är av intresse skall kontrollen omfatta att ytterkuverten är tillslutna (3 kap. 24 § första stycket SL). Endast om så är fallet skall ytterkuvertet brytas och valkuvertet granskas. Därvid kontrollerras bl.a. att valkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning (andra stycket). Om det inte heller är någon brist i nu angivna hänseenden läggs valkuvertet i en valurna. Föreligger någon brist vid den granskning som skall göras enligt 24 § skall rösten förklaras ogiltig och ytter- och valkuvert läggas åt sidan. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet.

Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats fortsätter granskningen med de röster som har avgivits genom brevröstning (3 kap. 26 § SL). När granskningen kommer till ytterkuverten kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick; om så är fallet, bryts ytterkuvertet och valkuvertet granskas på samma sätt som nyss angavs beträffande valkuvert för röstning i vallokal (3 kap. 29 § SL). Liksom i det fallet läggs godkända valkuvert i en valurna tillsammans med de godkända valkuverten från röstningen i vallokalerna. Brist som föreligger vid granskningen av ytterkuvert eller valkuvert leder till att rösten skall förklaras ogiltig och ytter- och valkuvert läggas åt sidan; anteckning om ogiltigförklaringen skall göras i protokollet (3 kap. 30 § SL).

Sedan samtliga valkuvert samlats i valurnan är hanteringen gemensam, nämligen den hantering då innerkuverten bryts och valsedlarna granskas (prop. 1992/93:32 s. 76). Vid den granskningen gäller bl.a. att om det finns mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga; om kuvertet innehåller flera valsedlar och alla har samma partibeteckning skall dock en valsedel räknas som giltig (3 kap. 22 § andra stycket SL jämfört med 18 kap. 10 § VL).

Sametingslagen ålägger inte valnämnden att kontrollera huruvida valkuverten tillslutits och följaktligen inte att ogiltigförklara röster där så ej skett. Inte heller medger sametingslagen att rösträkningen delas upp och att delresultat offentliggörs. Sammanräkningen skall göras i ett sammanhang. Om därvid flera partier får lika stora jämförelsetal vid mandatfördelningen säger SL ingenting om hur frågan skall lösas. Valprövningsnämnden finner det klart att i sådant fall, liksom enligt vallagen, lotten får avgöra.

Valnämndens protokoll anger inte för alla fall klart när ogiltigförklaring av röster skett. Av utredningen i ärendet framgår emellertid att valnämnden avvikit från föreskriven ordning vid sammanräkningen genom

- att godkänna rösterna från vallokalen i Malå trots att samtliga ytterkuvert därifrån inte varit tillslutna och alltså bort ogiltigförklarats enligt 3 kap. 24 § SL,

- att inte avvakta med att bryta valkuverten och granska valsedlarna från vallokalsröstningen till dess samtliga godkända valkuvert lagts i valurnan,

- att lägga två valkuvert från brevröstningen åt sidan för särskild granskning och inte utföra denna förrän samtliga övriga valkuvert öppnats och valsedlarna granskats,

- att mot bestämmelserna i 3 kap. 29 § andra stycket SL godkänna ett valkuvert som bestått av ett vanligt vitt kuvert och alltså inte varit av föreskriven beskaffenhet, samt genom

- att sannolikt ha godkänt två valsedlar från ett och samma valkuvert i strid med 3 kap. 22 § andra stycket SL jämfört med 18 kap. 10 § VL.

Det har inte framkommit skäl som talar för att vad klagandena i övrigt anfört innefattar avvikelser från föreskriven ordning.

Det kan med fog antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. Rättelse kan inte åstadkommas genom förnyad sammanräkning.

Valprövningsnämndens beslut 

Valprövningsnämnden upphäver valet till Sametinget och förordnar om omval.