Användning av bandspelare i vallokal får förbjudas av valförrättarna när inspelningen kunde ha medfört sådan oro och oordning att valförrättningen måste avbrytas. - Vissa andra frågor rörande förfarandet vid röstning.

Valprövningsnämndens beslut 21-1976

Val av kyrkofullmäktige i Köpings församling i Kalmar län förrättades den 17 oktober 1976. Länsstyrelsen fastställde utgången av valet den 3 november 1976. Av länsstyrelsens protokoll över den slutliga sammanräkningen framgår bl a följande. Länsstyrelsen förklarade nio valsedlar ogiltiga på grund av märkning. De 243 giltiga rösterna fördelade sig mellan partierna så, att Kyrklig samling fick 210, Köpings samling 18, Moderata Samlingspartiet 1, Arbetarepartiet 4, Toppenpartiet 8 och Sunt förnuft 2 röster.

Besvär över valet anfördes genom telegram, som kom in till valprövningsnämnden den 10 november 1976. Telegrammet hade följande lydelse:

Besvär anföres över länsstyrelsens i Kalmar beslut 1976-11-03 fastställda utgång av val till Köpings församlings kyrkofullmäktige. I dag avsänd brevkomplettering åberopas. NN, NN m fl.

Besvärsinlaga, undertecknad av NN, kom in till valprövningsnämnden den 15 november 1976. Vid besvärsinlagan var fogad en fullmakt för NN att föra och utveckla besvär över länsstyrelsens beslut att fastställa utgången av kyrkofullmäktigvalet. Fullmakten var undertecknad av NN, NN och NN.

I besvären yrkades, att valprövningsnämnden skulle upphäva länsstyrelsens beslut att fastställa valutgången och föranstalta om omval eller förnyad i röstsammanräkning.

Till stöd för besvären anfördes i huvudsak följande. Vid valet och röstsammanräkningen förekom avvikelser från föreskriven ordning och sådant otillbörligt förfarande som avsågs i 17 kap 8 § brottsbalken. Medan vallokalen hölls stängd mellan kl 11 och 13 på valdagen hade buntar med valsedlar för vissa partier tagits bort från det bord där de varit utlagda. Om inte detta skett med valförrättarnas ordförandes goda minne, så hade han inte ansvarat som han bort för att ingen hade tillträde till lokalen när den var stängd. Genom borttagandet av valsedelsbuntarna förhindrades flera väljare att rösta på Köpings samling, Arbetarepartiet och Toppenpartiet. Vid ett annat tillfälle hade Köpings samlings valsedelsbuntar varit övertäckta av valsedlar för Kyrklig samling, efter det att ordföranden och en annan av valförrättarna varit framme vid valsedelsbordet. Valurnan hade inte varit förseglad på tillbörligt sätt, medan vallokalen hölls stängd mellan kl 11 och 13. Personer som stod utanför vallokalen kunde genom en fönstervägg se in bakom valskärmarna. Valförrättningens offentlighet hade inskränkts genom att NN vägrats att ha bandspelare i lokalen. NN hade också en gång blivit utkörd ur lokalen av ordföranden. Innan röstsammanräkningen ägde rum efter kl 21, hölls vallokalen stängd för "obehöriga". Åskådarna var vid röstsammanräkningen placerade alltför långt från valförrättarnas bord. Märkta valsedlar uppmärksammades av NN hos länsstyrelsen. Dessa hade blivit föremål för polisutredning. Ordföranden hade påverkat väljarna genom att i vallokalen låta flera personer förstå, att han som ordförande i centerpartiet inte kunde sanktionera den lista med partibeteckningen Centerpartiet som fanns utlagd i vallokalen. En kyrkvärd propagerade i hallen till vallokalen för att väljarna skulle rösta på "kyrkorådets officiella lista". Vidare förekom uppbådande av väljare genom falska valsedelsförsändelser, avprickning m m. Ordföranden arbetade aktivt genom telefonering för att väljare skulle komma och rösta på Kyrklig samling. Av de ca 50 valsedelsförsändelser som förekom lämnades ungefär hälften av bud, som varken var vårdare eller anhöriga till väljarna. I något fall hade som vittne godtagits sådan person som enligt kuvertet inte fick vara vittne. I minst ett fall hade inget vittne varit närvarande, och bevittningen hade skett i efterhand utan kontroll av om röstningen ägt rum. I ett annat fall då en person röstat på Toppenpartiet antogs ett obehörigt bud ha bytt ut innehållet i en valsedelsförsändelse, eftersom vederbörandes valsedel inte återfanns hos länsstyrelsen.

Valnämnden yttrade sig över besvären och klagandena inkom med genmäle.

Valprövningsnämnden yttrade i beslut den 16 februari 1977 följande.

NN och NN har genom telegrammet anfört besvär före besvärstidens utgång. NN har däremot undertecknat endast den fullmakt som var fogad vid den kompletterande besvärsinlagan. Visserligen får hon därmed anses ha anfört besvär över länsstyrelsens beslut. Besvärsinlagan kom emellertid in till valprövningsnämnden först efter besvärstidens utgång. Valprövningsnämnden tar därför inte upp NNs talan till prövning.

Valnämnden har i sitt yttrande uppgivit bl a: Valförrättarna har på förfrågan intygat, att valurnan sigillerades i föreskriven ordning när uppehåll gjordes i valförrättningen mellan kl 11 och 13, att urnan under denna tid förvarades i ett låst utrymme i anslutning till vallokalen, att valförrättarnas ordförande hade hand om nycklarna till såväl vallokalen som nämnda utrymme samt att den sigillerade urnan uppvisades för de första väljarna efter uppehållet kl 13. Påståendet att insyn varit möjlig genom fönsterväggen bakom valskärmarna är inte realistiskt. För att sådan insyn skulle kunnat ske, måste en person ha stigit upp på någon form av minst 1,5 meter högt underlag nära intill fönstret. Dessutom hade valförrättarna hela tiden ögonkontakt med valskärmarna och fönsterväggen. Klagandenas påstående att offentlighetsprincipen inskränkts under röstsammanräkningen genom att åskådarna placerats så långt från bordet där sammanräkningen skedde, att de inte kunnat uppfatta något av vad som förekom, är överdrivet. Bordet var fullt överskådligt. Avståndet från bordet till de stolar och bord som utgjorde gräns för hur nära åskådarna lämpligen borde få komma hade uppskattats till 4-5 meter. Detta avstånd hade valförrättarna bedömt som lagom, för att de skulle kunna genomföra sammanräkningen lugnt och säkert. Valförrättarna fönekar bestämt, att telefonering för uppbådande av röstande på Kyrklig samling förekom under röstningen. Även påståendet att falska valsedelsförsändelser, som bevittnats i efterhand, mottagits är enligt valförrättarna helt sanningslöst. Valförrättarna har vidare på förfrågan förnekat, att de vidtagit sådana åtgärder som att flytta eller gömma undan utlagda valsedlar. Slutligen har valförrättarna framhållit, att de felaktigheter och oegentligheter de beskyllts för måste te sig högst osannolika. De var medvetna om att de var kritiskt påpassade och hade därför varit extra skärpta, för att valförrättningen inte skulle ge anledning till några anmärkningar. Valnämnden avstyrker besvären i samtliga avseenden och på samtliga punkter.

Vad gäller förbudet för NN att använda bandspelare i vallokalen har valnämnden uppgivit, att bandupptagning i den rådande situationen, då stämningen var ytterst spänd och irriterad, lätt kunde ha medfört sådan oro och oordning att röstningen eller röstsammanräkningen fått avbrytas. Eftersom anledning saknas att betvivla det riktiga i denna bedömning, kan förbudet mot användning av bandspelare inte anses innebära avvikelse från föreskriven ordning.

Även om märkning av valsedlar inneburit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17 kap 8 § brottsbalken, visar utredningen i ärendet att fog saknas för antagande, att de nio märkta valsedlarna kunnat inverka på valutgången.

Mot bakgrund av vad valnämnden har anfört kan NN och NN - vars genmäle med anledning av valnämndens yttrande inte föranleder annan bedömning - inte anses ha gjort antagligt, att i övriga anmärkta hänseenden förekommit avvikelse från föreskriven ordning i den verksamhet för vilken myndighet svarar eller sådant otillbörligt förfarande som avses i 17 kap 8 § brottsbalken.

På grund av vad sålunda anförts lämnar valprövningsnämnden besvären utan bifall.