Ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd för sent inkommen. Fråga om RSV:s skyldighet att informera utlandssvenskar

Valprövningsnämndens beslut 38-1994

Riksskatteverket (RSV) fastställde den 26 september 1994 utgången av valet till riksdagen den 18 september 1994.

NN överklagade valet och i samband därmed överklagade hon också RSV:s beslut den 31 augusti att inte uppta henne i särskild röstlängd.

NN flyttade till Danmark den 6 juni 1994. Den 28 augusti 1994 ansökte hon hos RSV om att upptas i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar. RSV fattade den 31 augusti 1994 följande beslut.

Ni har ansökt hos Riksskatteverket (RSV) om att bli upptagen i särskild röstlängd.

Enligt 4 kap. 13 § vallagen skall ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd göras skriftligen hos RSV senast den 1 juli. Sökanden skall försäkra på heder och sarnvete att han är svensk medborgare. Försäkran skall vara avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansökan som görs för sent eller saknar försäkran avgiven det år röstlängden upprättas tas inte upp till prövning.

Ansökan om upptagande i 1994 års särskilda röstlängd skulle ha varit RSV tillhanda senast den 1 juli 1994 med försäkran avgiven under perioden 1 januari till 1 juli 1994.

Beslut: RSV tar inte upp Er ansökan till prövning.

Skäl: Som framgår av bifogade kopia av Er ansökan uppfylls inte de i 4 kap. 13 § vallagen angivna villkoren för att bli upptagen i 1994 års särskilda röstlängd.

NN uppgav hos Valprövningsnämnden att skälet till att hon inte i tid ansökt om att tas upp i särskild röstlängd var att RSV givit henne den felaktiga upplysningen att någon sådan ansökan inte skulle behövas, eftersom hon varit folkbokförd i Sverige i november 1993. Hon yrkade att hon skulle tas upp i den särskilda röstlängden i tid till EU-omröstningen.

I klagoskriften bad NN också att riksdagen skulle ta upp frågan om utlandssvenskarnas svaga ställning när det gällde rösträtten och ge alla utlandssvenskar "amnesti" från de överbyråkratiska regler som gjort att många av dem inte kunnat rösta.

RSV avstyrkte bifall till överklagandet och anförde.

NN uppger att hon ringt till RSV i juni och frågat om hon behövde ansöka om att bli upptagen i särskild röstlängd. Det svar som NN fick då och även vid senare kontakter med verket tyder dock på att det omöjligen kan ha varit personal på RSVs valenhet som lämnat de av henne angivna upplysningarna. Ansvariga tjänstemän har självfallet ingen anledning att lämna bristfällig eller rent av felaktig information beträffande ärenden, som den personalen sedan många år handlägger rutinmässigt.

De felaktiga svaren har lämnats på för personalen så elementära frågor som dels att det är den 1 juli som är kvalifikationsdag för rösträtt och inte folkbokföringsförhållandena i november året före valåret, dels att Regeringsrätten inte är den instans, hos vilken överklaganden i valärenden prövas.

RSV har 1994-08-31 beslutat att inte ta upp till prövning NNs ansökan om upptagande i särskild röstlängd av det skälet att ansökan kom in till verket först efter den 1 juli, dvs. för sent.

Beträffande verkets skyldighet att informera om utlandssvenskars rösträtt vill RSV endast hänvisa till ett beslut som Justitiekanslern fattat 1994-09-19. Beslutet bifogas.

Enligt RSVs bedömning utgör de skäl som NN åberopat ingen grund för ändring av verkets beslut.

I det beslut av Justitiekanslern som RSV hänvisade till anförde Justitiekanslern bl.a. följande.

Det finns ingen bestämmelse i vallagen eller annorstädes som stadgar att RSV och skattemyndigheterna har någon skyldighet att informera de svenska medborgare som flyttar eller bor utomlands om möjligheterna att bli upptagna i särskild röstlängd. Det får emellertid anses ligga i sakens natur att information i detta hänseende ändå sker av RSV och skattemyndigheterna. RSV har i sin folkbokföringsinformation till skattemyndigheterna anmodat myndigheterna att blanketten" Ansökan om upptagande i särskild röstlängd" alltid skall sändas eller lämnas till svensk medborgare som avregistreras från folkbokföringen som utflyttad och att detta skall gälla även om personen flyttar till ett annat nordiskt land.

---

Jag saknar underlag för att bedöma om skattemyndigheterna slarvar med att sända med den aktuella blanketten när svenska medborgare flyttar utomlands. Enligt Justitiekanslerns uppfattning får RSV anses ha gjort vad man kan begära av myndigheten för att informera svenska medborgare om upptagande i särskild röstlängd i samband med att de avregistreras från folkbokföringen som utflyttade. Jag gör samma bedömning vad gäller RSV:s information till svenska medborgare boende utomlands. I sammanhanget kan jag i likhet med JO inte bortse från att de röstberättigade utlandssvenskarna själva bör visa viss aktivitet i frågan.

I den mån skattemyndigheterna, i strid med RSV:s anvisningar, underlåter att skicka med blanketten om upptagande i särskild röstlängd i samband med att en svensk medborgare avregistreras från folkbokföringen som utflyttad, anser jag att detta i första hand är en fråga för RSV, i sin egenskap av central förvaltningsmyndighet över skatteförvaltningen, att närmare följa upp denna sak.

---

Av Justitiekanslerns beslut framgick vidare att RSV för egen del lämnat information om vad som gäller om upptagande i särskild röstlängd för de medborgare som flyttat utomlands genom radio, utlandsradion samt i såväl inhemska som utländska tidningar.

Valprövningsnämnden yttrade: Enligt 4 kap. 11 § vallagen har svensk medborgare som ej är bosatt i riket rösträtt vid val till riksdagen, om han varit folkbokförd här någon gång och har uppnått arton års ålder senast på valdagen. Svensk medborgare skall anses bosatt utom riket, om han enligt skattemyndighetens personband ej är folkbokförd här. Frågan huruvida röstätt föreligger avgörs på grundval av en före valet upprättad röstlängd (3 kap. 2 § andra stycket regeringsformen). Enligt 4 kap. 12 § vallagen upprättas särskild röstlängd för val till riksdagen årligen för varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juli. I särskild röstlängd upptas, efter ansökan, den som den 1 juli har rösträtt enligt 11 §. I 4 kap. 13 § anges vidare att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skall göras skriftligen hos den centrala valmyndigheten senast den 1 juli.

Enligt 5 § folkomröstningslagen (1979:369) tillkommer rösträtt vid folkomröstning den som är röstberättigad vid val till riksdagen. Frågan huruvida rösträtt föreligger avgörs på grundval av en före omröstningen upprättad röstlängd. Allmän och särskild röstlängd enligt 4 kap. vallagen länder till efterrättelse.

Av reglerna i vallagen följer alltså att den som inte är bosatt i Sverige senast den 1 juli själv skall ansöka om att tas upp i den särskilda röstlängden. Den som försummat att ansöka eller gjort det för sent går miste om sin rösträtt både i de allmänna val och i de folkomröstningar som hålls under den tid den aktuella röstlängden gäller.

NNs ansökan om att bli upptagen i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar inkom till RSV den 28 augusti. Ansökan skulle, för att ha kunnat prövas av RSV, ha varit verket till handa senast den 1 juli. NN har inte visat att det förekommit något fel vid handläggning och prövning av frågan om hennes upptagande i den särskilda röstlängden. NNs överklagande kan därför inte bifallas.