Anmälan av partiombud. Beslut på föreningsmöte att utse partiombud för parti som är ideell förening har ansetts tillkommet i laga ordning, trots invändningar om stadgebrott från partiets tidigare ombud.

Valprövningsnämndens beslut 5-1982

Partiet Kommunal Rättvisa, som var en ideell förening, var representerat i kommunfullmäktige i Lidköpings kommun.

Riksskatteverket beslöt den 22 maj 1980 att registrera partibeteckningen Kommunal Rättvisa för val av kommunfullmäktige i Lidköpings kommun samt att anteckna AA som ombud för partiet. Beslutet vann laga kraft. Till grund för beslutet låg ett protokoll från föreningsmöte i föreningen Kommunal Rättvisa den 10 april 1980. Vid mötet hade bl.a. förrättats val av styrelse för föreningen samt beslutats att ansöka om registrering och att anmäla AA som ombud.

Över riksskatteverkets beslut besvärade sig föreningen genom BB hos valprövningsnämnden den 15 december 1980 och yrkade att BB skulle antecknas som ombud för partiet i stället för AA.

I beslut den 18 mars 1981, Dnr 19-1980, lämnade valprövningsnämnden föreningens talan utan bifall och anförde bl.a.

Föreningens stadgar föreskriver att årsmöte skall hållas i mars månad samt att vid årsmötet bl.a. val av styrelse skall förrättas enligt viss ordning. Av handlingarna i besvärsärertdet framgår att föreningen höll årsmöte den 31 mars 1980. Därvid förrättades bl.a. val av styrelse. Av handlingarna framgår vidare att en grupp medlemmar hade lämnat årsmötet före valet av styrelse och att denna grupp sedan höll det tidigare nämnda mötet den 10 april 1980 då bl.a. en styrelse med annan sammansättning valdes och beslut om att ansöka om registrering och att anmäla ombud fattades.

Det kan ifrågasättas om de beslut som fattades vid mötet den 10 april 1980 var giltiga föreningsbeslut. Riksskatteverkets lagakraftvunna beslut av den 22 maj kan dock inte ändras eller undanröjas av valprövningsnämnden utan endast av regeringsrätten efter ansökan om resning.

För den händelse besvären innefattar begäran om antecknande av BB som nytt ombud för partiet vill valprövningsnämnden erinra om att det i första hand ankommer på riksskatteverket att efter ansökan pröva sådan begäran.

Den 8 december 1981 hemställde föreningen hos riksskatteverket att BB skulle antecknas som ombud för partiet i registret över partibeteckningar. Anmälan om nytt ombud grundades på ett av föreningen fattat beslut vid årsmöte den 25 mars 1981.

Riksskatteverket beslöt den 13 februari 1982 att dels anteckna ny adress, dels anteckna BB som ombud för partiet.

I besvär över riksskatteverkets beslut yrkade AA m.fI. att riksskatteverkets beslut skulle undanröjas. Till stöd för sin talan anförde klagandena bl.a. följande. De protokollförda beslut som antecknades vid föreningens årsmöte den 31 mars 1980, bl.a ett beslut att välja BB till ordförande i Kommunal Rättvisa, var inte giltiga p.g.a. brister och oegentligheter i röstlängden och vid omröstningarna. Årsmötesbesluten kunde således inte ligga till grund för de fortsatta beslut som fattats av den grupp inom föreningen som BB företrädde. Besluten kunde följaktligen inte heller utgöra grund för riksskatteverkets beslut om anteckningar i registret över registrerade partibeteckningar.

Efter remiss avstyrkte riksskatteverket (RSV) besvären och yttrade bl.a. följande.

Beträffande årsmötet den 31 mars 1980 kan det enligt RSVs bedömning inte av protokollet från årsmötet klart utläsas vare sig att detta tillgått i vederbörlig ordning eller, som klaganden hävdar, i strid mot stadgarna och i övrigt vedertagen föreningspraxis. Huruvida enskilda beslut vid berört årsmöte påverkats av de brister och oegentligheter som enligt klaganden förelåg i röstlängden och vid omröstningarna kan RSV inte bedöma.

RSV anser emellertid att avgörande betydelse bör tillmätas följande omständigheter mot vilka klaganden inte heller anfört några invändningar:

• årsmötet 80-03-31 var i behörig ordning utlyst (§ 2 andra stycket i protokollet)
• val av styrelse skedde enligt anteckningarna i § 8 i protokollet; någon uppgift om att votering begärts eller att årsmötet skulle ajournera sig finns inte
• i de vid tiden för årsmötet gällande stadgarna anges bl.a. "Om till årsmöte icke infinner sig minst 10 medlemmar, skall mötet inställas och nytt möte utlysas"; i ärendet har inte visats eller påståtts att besluten enligt 8 § inte skulle ha stötts av minst 10 medlemmar.

Enligt RSVs bedömning kan den styrelse som utsågs vid "AAgruppens" årsmöte 80-04-10 - bl.a. med hänsyn till tidpunkten och tillvägagångssättet för kallelse till årsmöte enligt föreningens stadgar - inte anses behörig att företräda föreningen och bl.a. anmäla ombud. RSV finner med stöd av ovan framförda synpunkter inga skäl att frångå tidigare beslut att anteckna ny adress samt att anteckna BB som ombud för kommunal Rättvisa i registret över registrerade partibeteckningar.

I en till valprövningsnämnden den 29 mars 1982 inkommen skrivelse anhöll CC och AA - under åberopande av att de den 18 mars 1980 uteslutits ur föreningen Kommunal Rättvisa - att valprövningsnämnden skulle finna att uteslutningen av dem stått i strid med föreningens då gällande stadgar.

Valprövningsnämnden yttrade: Lika med riksskatteverket finner valprövningsnämnden att vid bedömningen av huruvida besluten vid föreningens årsmöten den 31 mars 1980 och den 25 mars 1981 tillkommit i laga ordning avgörande betydelse måste fästas vid om kallelse utgått enligt gällande stadgar och om föreskrifter om visst minimiantal närvarande medlemmar iakttagits.

Mot den angivna bakgrunden finner valprövningsnämnden inte skäl att på den förebragta utredningen ifrågasätta giltigheten av de beslut som fattats vid nämnda möten och som legat till grund för riksskatteverkets beslut att anteckna ny adress samt att anteckna BB som ombud för föreningen.

Valprövningsnämnden lämnar besvären såvitt nu är i fråga utan bifall.

Frågan om huruvida uteslutningen av CC och AA stått i strid med föreningens stadgar ankommer det inte på valprövningsnämnden att pröva.

På grund av det anförda avvisar valprövningsnämnden den av CC och AA i denna del förda talan.

Jfr. VPN 1981:2

Litteratur: Håkan Nial, Svensk associationsrätt i huvuddrag, 2 u, 1976, s. 162-164.