Plan för socialförsäkringsutskottets fortsatta arbete med uppföljning och utvärdering, beslutad den 27 maj 2004

Plan för socialförsäkringsutskottets fortsatta arbete med uppföljning och utvärdering, beslutad den 27 maj 2004

Sjukfrånvaron

Sjukfrånvaron och kostnaderna härför har ökat dramatiskt under senare år. Det är särskilt de långa sjukfallen (365 dagar eller mer) som har ökat.

Det nationella målet för ökad hälsa i arbetslivet är att frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning skall i förhållande till 2002 halveras fram till 2008. Parallellt skall antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska och hänsyn tas till den demografiska utvecklingen under perioden.

Orsakerna till sjukfrånvaron är komplexa med flera faktorer som samspelar och någon enkel lösning på problemet står inte att finna. Utskottet har senast behandlat frågor om ohälsan i sitt betänkande 2003/04:SfU1.

Den 1 juli 2003 genomfördes olika förändringar inom sjukförsäkringen som syftar till att öka hälsan i arbetslivet, bl.a. åtgärder för att öka precisionen vid sjukskrivning. Deltidssjukskrivning skall användas i ökad utsträckning. De medicinska skälen för sjukskrivning skall preciseras och tydliggöras. Fler s.k. avstämningsmöten skall komma till stånd. Försäkringskassan skall vid behov kunna inhämta ett särskilt läkarutlåtande för att kunna bedöma i vilken utsträckning den försäkrades arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. De intygsskrivande läkarnas utbildning i försäkringsmedicin förstärks. Försäkringsläkarnas arbetsuppgifter skall preciseras ytterligare, varvid uppgifterna i ökad utsträckning skall inriktas mot mer direkta insatser för att minska sjukfrånvaron. Dessutom anställs fler försäkringsläkare hos försäkringskassorna för att öka kvaliteten vid den medicinska bedömningen. Vidare har arbetsgivarens skyldighet att göra rehabiliteringsutredningar skärpts. Försäkringskassan skall senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att ge den försäkrade sjuk- eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning.

En första avstämning av det nationella målet gjordes i budgetpropositionen hösten 2003. Utskottet hade därvid en särskild diskussion om utformningen av målet och hur arbetet med att uppfylla målet bör följas av utskottet. Under våren 2004-våren 2005 skall utskottet följa utvecklingen av sjukfrånvaron och ohälsomålet, enligt följande.

1. Varje månad följs statistik om sjukfrånvaron och ohälsan:

• antal personer med sjukpenning eller aktivitets/sjukersättning med könsfördelning
• ohälsotal efter ålder, kön och ersättningsslag samt för riket resp. län
• antal som fått sjukpenning och antal sjukpenningdagar netto
• antal sjukskrivna efter sjukskrivningens längd resp. efter personens ålder
• deltidssjukskrivning, antal och könsfördelning
• antal som fått rehabiliteringspenning samt könsfördelning
• antal personer med aktivitets/sjukersättning, nytillkomna sådana med ålders- och könsfördelning samt föregående sjukfallslängd
• kostnader för sjukpenning och aktivitets/sjukersättning resp. rehabiliteringspenning

2. Utskottet har den 13 maj 2004 hållit slutna utfrågningar med dels RFV om sjukfrånvaron och ohälsoarbetet, dels med Läkarförbundet om sjukskrivningsprocessen. Den 25 maj 2004 hålls en offentlig utfrågning om sjukskrivningsprocessen med såväl RFV och Läkarförbundet som med andra myndigheter och organisationer.

3. Utskottet har beslutat att följa utvecklingen av sjukfrånvaron i två län där sjukfrånvaron inte i alltför stor utsträckning avviker från den för landet genomsnittliga. De län som valts är Dalarna och Örebro län. Utskottet har vid utskottssammanträdet den 27 maj 2004 fått information från företrädare för försäkringskassorna i dessa län om hur sjukfrånvaron ser ut i resp. län samt vilka åtgärder som vidtas eller planeras för att minska den. Utskottet avser att följa detta arbete för att under våren 2005 få förnyad information om sjukfrånvaron i dessa län. Sådan information inhämtas vid besök vid resp. försäkringskassa och/eller genom information vid ett utskottssammanträde.

4. Utvecklingen av den korta sjukfrånvaron, särskilt vad gäller unga personer och attityder tas om möjligt upp under föregående punkter samt i övrigt när det finns relevant material att diskutera i utskottet.

I Riksrevisionens granskningsplan för 2004 är ett tema Väldfärdssystemens robusthet. Här anges bl.a. att den demografiska utvecklingen och andra faktorer riskerar att utsätta socialförsäkringssystemen för stora påfrestningar framöver. De höga sjuktalen medför höga utgifter på statsbudgeten, samtidigt som sjuktalen leder till ett minskat arbetsutbud och därmed lägre tillväxt. Ett tema inom detta område är Kostnadsutveckling under kontroll. Här avses under 2004 belysas bl.a. hur uppföljning sker inom ohälsoområdet och om det är möjligt för riksdagen att bedöma måluppfyllelse utifrån regeringens resultatinformation.

Regeringen avser att i budgetproposition hösten 2004 återkomma med närmare analys av uppfyllelsen av målet om sjukfrånvaron (prop. 2003/04:100).

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Det är viktigt att utskottet även fortsättningsvis noga följer utvecklingen av sjukfrånvaron och hur målet uppfylls.

Under hösten 2004 kommer utskottet att behöva ta ställning till frågor om sjukfrånvaron, förutom vid behandlingen av budgetpropositionen, vid behandlingen av regeringens aviserade förslag om bl.a. arbetsgivares medfinansieringsansvar för sjukfrånvaron.

Utskottet bör under hösten 2004 inhämta information om tiderna för försäkringskassornas handläggning av utbetalning av sjukpenning. Utskottet bör under hösten, om möjligt, även inhämta information om i vilken omfattning försäkringskassorna nekar de försäkrade sjukpenning i nyanmälda sjukfall samt efter hur lång tid från det sjukfallet anmälts till försäkringskassan som försäkringskassan fattar ett sådant beslut.

I övrigt fortsätter utskottet det påbörjade uppföljningsarbetet enligt ovan, dvs. utskottet fortsätter följa statistikuppgifter om sjukfrånvaron och ohälsan samt följer särskilt sjukfrånvaron i Dalarna och Örebro län liksom arbetet vid försäkringskassorna i dessa län resp. den nya myndigheten Försäkringskassans organisation i dessa län.

Åldersdiskriminering

Det finns numera ett EG-direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet som behandlar arbetslivsområdet i vid mening och omfattar bl.a. diskrimineringsgrunden ålder. Diskriminerings-kommittén har i uppdrag att undersöka behovet av en lagstiftning som skyddar mot diskriminering på grund av ålder även på andra samhälls-områden än arbetslivet i den mening som avses i direktivet. Det framhålls att det i många fall kan finnas fullt godtagbara skäl till att personer behandlas olika beroende på ålder och att det är troligt att ett förbud mot diskriminering på grund av ålder måste förses med en rad undantag. Detta gäller i särskilt hög grad på socialförsäkringsområdet och i fråga om olika typer av sociala förmåner och insatser. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juli 2005.

Frågor om bl.a. åldersbarriärer, människors möjligheter att förvärvsarbeta fram till pensioneringen och därefter samt särbehandling på grund av ålder har behandlats av den parlamentariska äldreberedningen Senior 2005 i betänkandet Äldrepolitik för framtiden (SOU 2003:91).

En översyn skall ske av behovet av åldersutjämning i systemet för statliga avtalsförsäkringar.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Möjligheterna undersöks att tillsammans med arbetsmarknadsutskottet inhämta information som har samband med frågan om åldersdiskriminering.

Försäkringsmedicinskt centrum (FMC)

RFV:s sjukhus avvecklades och FMC startade den 1 januari 2000, först i Tranås och Nynäshamn, sedan i Göteborg och numera även i Västerås och Norrköping. FMC-verksamheten utgör en resultatenhet vid försäkringskassan i Östergötland. Antalet anställda vid utgången av 2003 var 112 personer, en ökning med 20 personer från föregående år.

En uppföljning av kvaliteten på försäkringsmedicinska utredningar har gjorts av RFV den 5 november 2002.

En redovisning av FMC finns i RFV:s årsredovisning för 2003 (s. 122). Verksamheten bedrivs numera utan något ekonomiskt stöd. För 2003 utvisar verksamheten ett positivt resultat om drygt 6 miljoner kronor. Under året inkom nära 2 900 beställningar av utredningar.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet har redan i sin plan för uppföljning och utvärdering våren 2002 beslutat att under mandatperioden överväga att skaffa närmare information om verksamheten vid FMC, t.ex. genom muntlig information vid ett utskottssammanträde eller genom ett studiebesök. Utskottet vidhåller detta. Inriktningen bör vara att utskottet under våren 2005 skaffar sig sådan information. I den mån det finns tid att göra ett besök vid FMC-verksamhet kan utskottet besöka en av de ursprungliga FMC-verksamheterna i Nynäshamn, något som kan kombineras med besök i hamnen för att studera gränskontroll vid yttre Schengengräns (färja från Gdansk i Polen). Det är annars möjligt att, om utskottet besöker försäkringskassan i Örebro för att följa ohälsoarbetet, ett sådant besök kombineras med ett besök vid FMC i Västerås. Alternativt besöks FMC i Norrköping (som också har kommunala beställare) i samband med ev. besök hos Migrationsverket och Integrationsverket. Ytterligare ett alternativ är att utskottet besöker FMC:s verksamhet i Göteborg kombinerat med ett besök vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Om utskottet har tid att göra ett besök och vilket alternativ som bör väljas avgörs senare.

Dataregister

En ny lag, lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, har trätt i kraft den 1 december 2003 och ersatt socialförsäkringsregisterlagen. Enligt lagen får SPV och KPA direktåtkomst till uppgifter i socialförsäkringsdatabasen för samordning av tjänstepensioner m.m. Utskottet ansåg (bet. 2003/04:SfU3) att detta inte skulle medföra att andra organ utanför socialförsäkringens administration skulle få direktåtkomst till uppgifterna. SPV:s och KPA:s direktåtkomst måste dessutom ses som en övergångslösning i avvaktan på ett utbyggt system för utlämnande av uppgifter på ADB-medium.

Utskottet beslöt samtidigt (prot. 2003/04:3) att inhämta information om det arbete som bedrivs inom RFV vad gäller överföring på medium för automatiserad behandling av personuppgifter till försäkringsorgan m.m. utanför socialförsäkringsadministrationen. Socialdepartementet har under hand informerats om detta beslut. Av tidsskäl har uppföljning ännu inte skett.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet skall inhämta närmare information i frågan om dataöverföring till försäkringsorgan utanför socialförsäkringsadministrationen, om möjligt under hösten 2004.

Socialförsäkringens administration

Den 1 januari 2005 bildas den nya myndigheten Försäkringskassan. En särskild utredare skall senast den 15 oktober 2004 lämna förslag till bland annat instruktion för den nya myndigheten. Uppdraget skall slutredovisas senast den 17 december 2004.

Utskottet kommer under hösten 2004 att behandla en proposition med förslag till följdlagstiftning avseende inrättandet av Försäkringskassan.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet bör följa övergången till den nya organisationen. Information bör inhämtas under hösten 2004 om hur arbetet fortskrider, t.ex. genom att höra den särskilde utredaren Jan Rydh. Utskottet kan också behöva inhämta information vid behandlingen av propositionen med följdlagstiftning. Utskottets fortsatta uppföljning av arbetet med att minska sjukfrånvaron i Dalarna och Örebro län kommer också att ge tillfälle att studera effekterna av organisationsförändringen.

Äldreförsörjningsstöd (ÄFS)

Förmånen infördes 1 januari 2003. I RFV:s budgetunderlag för 2005-2007 (del 2 s. 99-102) anges att antalet personer som fick ÄFS 2003 var i genomsnitt 10 800. Antalet ökade under året och i december 2003 hade 12 500 personer ÄFS. En del av dessa personer hade inte någon pension alls. Denna grupp var i december 6 300. Den andra gruppen är de som hade låg pension med bostadstillägg och eventuellt särskilt bostadstillägg, men som ändå hamnade under skälig levnadsnivå. Antalet i denna grupp var i december 6 200. Medelbeloppet för 2003 blev 52 800 kr, 75 300 kr för dem utan pension och 26 200 kr för gruppen med pension och bostadstillägg. Antalet förmånstagare bedöms öka något kommande år som en effekt av omläggningen till det nya pensionssystemet. Medelbeloppet beräknas stiga med anledning av ökade bostadskostnader och prisbasbelopp.

RFV har den 29 oktober 2003 redovisat ett regeringsuppdrag om analys av träffsäkerheten av reglerna om äldreförsörjningsstöd. RFV anser att jämförelsen mellan ÄFS-tagare och socialbidragstagare indikerar att ÄFS träffar avsedd målgrupp. En mer djupgående analys kan inte göras förrän 2004 då statistik på individnivå blir tillgänglig avseende socialbidragstagare. Även en analys av ÄFS eventuella ekonomiska konsekvenser för den enskilde kan göras, liksom bedömning av det fortsatta socialbidragsbehovet hos gruppen. RFV avser att återkomma i dessa frågor.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet angav i sin plan för uppföljning och utvärdering våren 2003 att äldreförsörjningsstödet är en reform som bör vara relativt lätt att avgränsa och utvärdera. Reformen har nära anknytning till målet att halvera antalet socialbidragstagare. RFV:s och Socialstyrelsens analys skulle avvaktas och

frågan om en särskild utvärdering skall göras på utskottets initiativ tas upp våren 2004.

Utskottet anser att RFV:s fortsatta analyser bör avvaktas.

Familjepolitiken

På det familjepolitiska området har SfU under senare år i stort sett bara haft sedvanlig propositions- och motionsbehandling. Detta har främst skett i samband med budgetbehandlingen på höstarna. Några särpropositioner har behandlats som, helt eller delvis, gällt underhållsstödet och föräldraförsäkringen. (Om underhållsstöd, se separat avsnitt nedan.)

En hel del utredningar som rör familjepolitiken har gjorts på senare tid, t.ex. har Kommittén Välfärdsbokslut lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2001:79), Familjeutredningen redovisat sitt uppdrag i betänkandet Ur fattigdomsfällan (SOU 2001:24) och inom Regeringskansliet tagits fram rapporten Barnafödandet i fokus, från befolkningspolitik till ett barnvänligt samhälle (Ds 2001:57). Familjepolitiken berörs också i ESO-rapporten Efter skatt - om sanningen ska fram. Sociala utgifter i Sverige 1991-2000 (Ds 2003:12) samt i bilaga 12 till långtidsutredningen 2003, En jämställd föräldraförsäkring? (SOU 2003:36).

Utskottet har den 9 maj 2000 hållit en offentlig utfrågning om välfärdens utveckling under 1990-talet med ledamöter av Kommittén Välfärdsbokslut. Utfrågningen avsåg även barnfamiljernas situation. En utskrift från utfrågningen finns i betänkande 2000/01:SfU1 bilaga 4. Det seminarium som skatte- och socialförsäkringsutskotten gemensamt höll under riksdagens s.k. forskardag våren 2004 avsåg bl.a. den ovannämnda ESO-rapporten Ds 2003:12.

Målet för politikområdet Ekonomisk familjepolitik är att skillnader i de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska inom ramen för den generella välfärden. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete där vissa politikområden valts ut för ett projektarbete med fördjupad resultatinformation, bl.a. politikområdet ekonomisk familjepolitik (inklusive bostadsbidragen). RFV har den 22 maj 2003 tillsammans med Socialdepartementet redovisat detta utvecklingsarbete för utskottet.

En arbetsgrupp med företrädare för Social-, Finans-, Närings-, Utbildnings- och Justitiedepartementen har i uppdrag att beskriva och analysera situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Arbetet skall avslutas senast den 1 juni 2004.

En särskild utredare har fått i uppdrag att se över föräldraförsäkringen. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 2005.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Det finns anledning för utskottet att ytterligare informera sig om frågor på det familjepolitiska området. Om utrymme finns bör utskottet under hösten 2004 inhämta information om den ovannämnda interdepartementala arbetsgruppens arbete.

Underhållsstöd

Underhållsstödet infördes fr.o.m. februari 1997.

Fr.o.m. februari 2000 ändrades reglerna för den underhållsskyldiges återbetalningsskyldighet genom att grundavdraget höjdes och procentsatserna för återbetalningsskyldigheten ändrades. Under våren 2000 inhämtade utskottet information från RFV om effekten av dessa förändringar.

Den 1 april 2001 blev det möjligt att få underhållsstöd då barnet bor växelvis hos båda föräldrarna.

Underhållsstödsutredningen har i SOU 2003:42 lagt fram förslag om reformerat underhållsstöd. Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller återbetalningsskyldighet har den även analyserats av Familjeutredningen i SOU 2001:24.

En parlamentarisk kommitté utvärderar 1998 års reform om vårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89). I utredningen ingår bl.a. frågor om samarbetsavtal, umgängesavdrag och växelvis boende. Kommittén skall redovisa sitt arbete senast den 31 december 2004.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet bör skaffa ytterligare information om effekterna av de förändringar av återbetalningsskyldigheten som genomfördes fr.o.m. februari 2000 samt om möjligheterna till underhållsstöd vid växelvis boende. I första hand sker detta genom att kansliet inför budgetbehandlingen hösten 2004 gör en enklare sammanställning av kunskapsläget.

EU arbetstagares rörlighet

EU har den 1 maj 2004 fått tio nya medlemsländer. För åtta av dessa medger anslutningsfördraget att särskilda regler övergångsvis får gälla för arbetstagares rörlighet. Riksdagen har den 28 april 2004 tillkännagivit för regeringen som sin mening att några särskilda sådana regler inte skall införas.

Före den 1 maj 2006 skall rådet se över hur de nationella övergångsarrangemangen har fungerat. Rådets översyn skall ta sin utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

Regeringen har beslutat om direktiv till en utredning om bl.a. möjligheterna att begränsa rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen för medborgare från ett annat EU-land som kommer till Sverige för att söka arbete (dir. 2004:61). Den delen av uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2004. Uppdraget skall redovisas i sin helhet senast den 1 maj 2005.

Socialdepartementet har för avsikt att göra en förstudie av hur de svenska socialförsäkringarna fungerar i internationella sammanhang, särskilt när det gäller övriga EU/EES-länder, och hur resultatet förhåller sig till de ursprungliga intentionerna med socialförsäkringssystemen.

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet bör under hösten inhämta information om möjligheterna att följa upp i vilken omfattning svenska sociala förmåner utbetalas till eller för personer som är bosatta i annat EU/EES-land.

Migration

Socialförsäkringsutskottet har i slutet av mars 2004 uppdragit åt Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, att göra en uppföljningsstudie om Migrationsverkets resurser. Uppdraget skall utföras av universitetslektor Marie Bengtsson och vara klart senast den 15 oktober 2004.

Bakgrunden till studien är de långa handläggningstiderna i utlänningsärenden och svårigheterna att göra prognoser över utvecklingen av antalet asylsökande. De medel som anvisas för migrationspolitiken måste användas rationellt. Långa handläggningstider blir särskilt kostsamma i asylärenden på grund av att de sökande under tiden vistas i Migrationsverkets mottagningssystem. De medel som anvisas för migrationspolitiken måste utnyttjas bättre. Inte minst i asylprövningen, där det måste ställas höga krav på personalens kompetens, finns det gränser för hur mycket verksamheten med kort varsel kan utökas.

Den huvudfråga som ska belysas är hur sambanden ser ut när det gäller ökade resurser för Migrationsverkets asylprövning i förhållande till kostnaderna för asylmottagandet. Följande delfrågor ska därvid belysas:

- Kan man i förväg avgöra när ökade resurser för administrationen är nödvändiga för att inte öka andra kostnader alltför mycket?

- Skulle ökad flexibilitet i resursutnyttjandet kunna medföra ett effektivare resursutnyttjande?

- Hur snabbt kan Migrationsverkets organisation anpassas till ett kraftigt ökat eller minskat antal asylsökande?

- Hur mycket resurser förbrukar arbetet med ärendebalanser om resurstillskott görs alltför sent?

Uppföljnings- och utvärderingsåtgärder

Utskottet fortsätter uppföljnings- och utvärderingsåtgärderna när den nämnda studien redovisas under hösten.

Avsikten är att utskottet under hösten även skall behandla regeringens skrivelse 2003/04:53 Resultat och kostnader i asylprocessen.

Riksrevisionen bedriver ett granskningsprojekt Tidig och rättssäker prövning i asylärenden, som beräknas vara avslutad i juni 2004.

Vid höstens budgetbehandling bör utskottet bjuda in Migrationsverkets generaldirektör för att informera om verksamheten och lämna kompletterande upplysningar. Eventuellt bjuds även företrädare för Utlänningsnämnden in för att redovisa arbetsläget i nämnden.