Utrikesutskottets verksamhet under riksmötet 2004/05

1 Utrikesutskottet

1.1 Utrikesutskottets beredningsområde

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till andra länders utveckling samt utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör något annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan samt 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

1.2 Utrikesutskottets sammansättning

Utrikesutskottet hade under riksmötet 2004/05 följande sammansättning:

Ledamöter

Urban Ahlin (s), ordförande

Gunilla Carlsson i Tyresö (m), vice ordförande

Berndt Ekholm (s)

Cecilia Wigström (fp)

Carina Hägg (s)

Birgitta Ahlqvist (s)

Holger Gustafsson (kd)

Alice Åström (v)

Kent Härstedt (s)

Göran Lindblad (m)

Kaj Nordquist (s)

Birgitta Ohlsson (fp)

Agne Hansson (c)

Kenneth G Forslund (s)

Ewa Björling (m)

Veronica Palm (s)

Lotta Hedström (mp)

Suppleanter

Anita Johansson (s)

Mariam Osman Sherifay (s)

Björn Hamilton (m)

Cecilia Wikström (fp)

Pär Axel Sahlberg (s)

Anne Ludvigsson (s)

Rosita Runegrund (kd)

Sermin Özürküt (v)

Yilmaz Kerimo (s)

Karin Enström (m)

Ronny Olander (s)

Gabriel Romanus (fp)

Maud Olofsson (c)

Tommy Waidelich (s)

Rolf Gunnarsson (m)

Agneta Gille (s)

Yvonne Ruwaida (mp)

Henrik S Järrel (m)

Göran Lennmarker (m)

Gunnar Nordmark (fp) t.o.m. 2004-09-19

Nina Lundström (fp)

Allan Widman (fp) fr.o.m. 2004-09-20

Alf Svensson (kd)

Annika Qarlsson (c) fr.o.m. 2004-09-20

Lars Ångström (mp)

Inger Lundberg (s)

Håkan Juholt (s)

Lars Ohly (v)

Rocio Fernández (fp) (ersättare för Cecilia Wigström 2005-05-09-2005-06-10)

Ordförande i utskottet var Urban Ahlin (s) och vice ordförande var Gunilla Carlsson i Tyresö (m).

Som framgår av redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

1.3 Utskottets kansli

Utrikesutskottets kansli hade under riksmötet 2004/05 följande sammansättning:

Thomas Hörberg - kanslichef

Per Arne Ströberg - föredragande t.o.m. 2005-08-31

Martin Brothén - föredragande

Johan Matz - föredragande

Margareta Holmberg - byrådirektör, extra föredragande 2004-09-20-12-19

Hannah Bjernbäck - byråassistent

Arvid Orander - byråassistent

Föredragande Eva Kvarfordt (arbetsmarknadsutskottet) och utredare Robin Travis (riksdagens utredningstjänst) har tjänstgjort som extra föredragande i utrikesutskottet under delar av riksmötet.

2 Utskottets verksamhet

2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning

Under riksmötet 2004/05 höll utskottet 43 allmänna sammanträden och 28 särskilda sammanträden (föredragningar och besök i utskottet m.m.) Sammanträdestiden uppgick till 75 timmar och 30 minuter respektive 31 timmar och 15 minuter, totalt 106 timmar och 45 minuter.

Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena.

I sammansatt utskott med försvarsutskottet (UFöU) hölls 8 sammanträden om totalt 5 timmar och 50 minuter, och i sammansatt utskott med socialutskottet (USoU) hölls 4 sammanträden om totalt 3 timmar och 20 minuter. I de olika utskottskonstellationerna sammantagna uppgår sammanträdestiden, och därmed belastningen på utrikesutskottets ledamöter, således totalt till 115 timmar och 55 minuter.

Utskottet behandlade i sina betänkanden tre propositioner och åtta skrivelser. Vidare behandlade utskottet en redogörelse från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling, en från Riksrevisionens styrelse angående UD och Sida i utvecklingssamarbetet samt en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation angående verksamheten 2003.

Totalt har 197 motioner med 585 yrkanden om olika åtgärder behandlats.

Utskottet avlämnade 13 betänkanden till kammaren samt två yttranden till konstitutionsutskottet och två yttranden till finansutskottet. Ett första sammansatt utrikes- och försvarsutskott (UFöU) behandlade regeringens proposition 2004/05:14 Svenskt deltagande i en EU-ledd styrka i Bosnien och Hercegovina (UFöU1). Ett andra sammansatt utrikes- och försvarsutskott behandlade proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar om säkerhets- och försvarspolitikens inriktning för nästa försvarsbeslutsperiod 2005-2007 i de delar som gäller säkerhetspolitikens mål m.m. jämte tillhörande motioner (2004/05:UFöU2). I ett sammansatt utskott med socialutskottet (USoU) behandlade utskottet frågor om globala smittsamma sjukdomar (2004/05:USoU1).

En jämförande statistisk översikt över helt eller delvis behandlade propositioner, skrivelser, motioner och motionsyrkanden 2004/05 är fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.

Utskottet fastställde 2002 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 2002/03-2005/06. Denna plan har i allt väsentligt kunnat följas vad avser den del som berör riksmötet 2004/05.

En utgångspunkt för utskottets långsiktiga arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Så har i stor utsträckning kunnat ske under riksmötet.

2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet

Som nämnts ovan avlämnade utskottet under riksmötet 13 betänkanden och 4 yttranden. I några av dem tillämpades förenklat förfarande vid motionsbehandlingen.

2.2.1 Betänkanden

Under hösten 2004 behandlades i betänkande 2004/05:UU1 Internationell samverkan regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan samt motioner väckta under den allmänna motionstiden. I betänkande 2004/05:UU2 Internationellt bistånd behandlades regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt motioner om u-landsbistånd väckta under den allmänna motionstiden.

I betänkande 2004/05:UU3 Norden behandlade utskottet dels regeringens skrivelse 2003/04:90 Nordiskt samarbete 2003, med huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet, dels redogörelsen till riksdagen 2003/04:NR1 avgiven av Nordiska rådets svenska delegation, i vilken redogörs för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet under 2003. Utskottet behandlade även en motion som väckts med anledning av skrivelse 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik samt motioner med inriktning på nordiskt samarbete från allmänna motionstiden 2004.

I betänkande 2004/05:UU4 Riksrevisionens styrelses redogörelse angående UD och Sida i utvecklingssamarbetet behandlade utskottet Riksrevisionens styrelses redogörelse 2004/05:RRS3 angående UD och Sida i utvecklingssamarbetet samt två motioner som väckts med anledning av redogörelsen.

I betänkande 2004/05:UU5 Fortsatt svenskt deltagande i FN:s mission i Liberia behandlade utskottet, efter yttrande från försvarsutskottet, regeringens proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia. Utskottet förslog att riksdagen skulle besluta att ställa en väpnad styrka bestående av högst 300 personer till förfogande för deltagande inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia (Unmil) under ytterligare 12 månader.

I betänkande 2004/05:UU6 Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:114 Strategisk exportkontroll 2004 - Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt motioner som väckts med anledning av skrivelsen och ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2004.

I betänkande 2004/05:UU7 Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under år 2004 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:82 Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2004 och Redogörelse till riksdagen 2004/05:OSSE1 Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling samt en motion som väckts med anledning av skrivelsen och två motioner från den allmänna motionstiden hösten 2002 respektive 2003.

I betänkande 2004/05:UU8 Verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04 behandlade utskottet, efter yttrande från finansutskottet, regeringens skrivelse 2004/05:54 Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2003/04, samt de motioner som väckts med anledning av skrivelsen och några motioner från den allmänna motionstiden 2004.

I betänkande 2004/05:UU9 Sverige i Förenta nationerna samt vissa frågor rörande mänskliga rättigheter, folkrätt m.m. behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:95 Sverige i Förenta nationerna 2003-2004, de motioner som väckts med anledning av skrivelsen och motioner som avlämnats främst under de allmänna motionstiderna 2002, 2003 respektive 2004 och som är inriktade på frågor som tas upp i skrivelsen. Utskottet uttalar sitt tydliga och starka stöd för generalsekreterarens strävanden att reformera FN:s verksamhet och genomföra institutionella reformer och välkomnar den helhetssyn på utveckling, säkerhet och mänskliga rättigheter som kommer till uttryck i hans rapport.

I betänkande 2004/05:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen 2004 behandlade utskottet, efter yttrande från EU-nämnden, regeringens skrivelse 2004/05:60 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2004 samt ett antal motioner från allmänna motionstiden 2003 respektive 2004, som innehåller yrkanden med avseende på samarbetet inom Europeiska unionen. Utskottet fäste i betänkandet särskild uppmärksamhet vid EU:s politik gentemot staterna i unionens östra närområde.

I betänkande 2004/05:UU11 Sveriges politik för humanitärt bistånd behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd samt följdmotioner till skrivelsen. De frågor som tas upp i betänkandet innefattar bl.a. mål och utgångspunkter för de humanitära biståndsinsatserna, utvärdering, internationella humanitära biståndsinsatser och behovet av kunskapsuppbyggnad rörande katastrofer.

I betänkande 2004/05:UU12 Nytt östbistånd behandlade utskottet regeringens skrivelse 2004/05:109 Svenska utvecklingssamarbetet med länderna i OSS och på västra Balkan samt de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

I betänkande 2004/05:UU13 Svenskt godkännande av fakultativt protokoll till FN:s konvention mot tortyr m.m. behandlade utskottet, efter yttrande från konstitutionsutskottet, regeringens proposition 2004/05:107 Svenskt godkännande av fakultativt protokoll till FN:s konvention mot tortyr m.m. samt en motion som väckts med anledning av propositionen.

2.2.2 Yttranden till andra utskott

I yttrande 2004/05:UU1y Utrikesförvaltningen framförde utskottet sin uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag vad avser anslag inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i den del som avser utrikesförvaltningen.

I yttrande 2004/05:UU2y Riksdagens arbetsformer framförde utskottet sin uppfattning till konstitutionsutskottet angående motion 2004/05: K238 yrkande 1 om förändringar i utskottens beredningsområden.

I yttrande 2004/05:UU3y Tilläggsbudget för år 2005 - utgiftsområde 5 Internationell samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet med anledning av 2005 års ekonomiska vårproposition (prop. 2004/05:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2005 i de delar som berör utrikesutskottets beredningsområde.

I yttrande 2004/05:UU4y Årsredovisning för staten 2004 framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet med anledning av regeringens skrivelse med årsredovisning för staten 2004.

2.3 EU-frågor och annan organisationsbevakning m.m

Praktiskt taget alla utrikesutskottets betänkanden har EU-anknytning. I arbetet med regeringens årliga skrivelse om verksamheten inom EU har utrikesutskottet en sammanhållande roll inom riksdagen. Utrikesutskottet har som ansvarigt fackutskott att följa EU-frågorna inom sitt primära beredningsområde, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren. Detta sker bl.a. genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och andra organ där Sverige deltar samt genom föredragningar.

Utrikesutskottets ordförande representerar utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för utrikesutskotten (COFAC[1]) respektive biståndsutskott (CODAC[2]) i EU:s medlemsländer och återrapporterar till utskottet från dessa möten. Detsamma gäller beträffande möten som regelbundet hålls mellan de nordiska och baltiska utrikesutskottsordförandena (NB8).

Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet vid sju tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten. Vid ytterligare ett tillfälle har tjänstemän från UD gjort föredragningar inför utrikesministrarnas rådsmöten. Särskilda föredragningar med EU-inriktning om utrikes- och säkerhetspolitik, biståndspolitik, medelhavsfrågor och vissa FN-frågor har genomförts.

Utrikesministern och kabinettssekreteraren har vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i aktuella frågor. Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. På biståndsområdet har statsrådet Carin Jämtin och statssekreteraren Annika Söder givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten. EU:s särskilde sändebud i Afghanistan, Fransesc Vendrell, har informerat utskottet om sitt arbete.

Utrikes- och finansutskotten organiserade gemensamt en intern utfrågning av statssekreterare Lars Danielsson om EU:s finansiella perspektiv 2007-2013.

Utskottet har under riksmötet tagit del av ett betydande antal EU-dokument samt behandlat sju faktapromemorior i EU-frågor.

En av utskottet tidigare beställd rapport om EU:s kommittologi, vilken tagits fram av riksdagens utredningstjänst (RUT), redovisades.

Tillsammans med konstitutionsutskottet genomförde utskottet ett besök vid Stockholms universitet varvid frågor rörande EU:s konstitutionella fördrag diskuterades.

2.4 Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt - i betänkandearbetet, i samband med besök och resor samt i form av särskilda studier - följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut. En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan innehålla delar med anknytning till uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall speciella redovisningar av frågor som har väckts i utskottet.

Under riksmötet granskade utskottet regleringsbreven avseende utgiftsområde 5 och 7 i syfte att få en bild av hur regeringen omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde. Utskottet har också, inom sitt beredningsområde, granskat statens årsredovisning samt regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år (den s.k. bolagsstämman). Kabinettssekreteraren och expeditionschefen har under riksmötet även informerat utskottet om olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete. Utskottets kansli hade också under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med anknytning till redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat.

En slutrapport från utrikesutskottets projektgrupp Jämställdhet inom utvecklingssamarbetet har avlämnats. Projektgruppen har gjort en avgränsad utvärdering och uppföljning av riksdagens tidigare beslut om jämställdhet som mål i utvecklingssamarbetet. Rapporten återfinns i bilaga till betänkande 2004/05:UU2 Internationellt bistånd.

En rapport, som utskottet beställt av riksdagens utredningstjänst (RUT), om lämpliga ämnen för uppföljning och utvärdering slutredovisades. På basis av denna rapport lade utskottet ut en beställning till RUT om en studie av det multilaterala biståndet.

2.5 Offentliga och interna utfrågningar, seminarier m.m.

Statsråden Carin Jämtin och Gunnar Lund lämnade den 28 september en föredragning inför Världsbankens och IMF:s kommande årsmöten, i början av oktober, vid ett gemensamt möte med ledamöter i finansutskottet. Statsrådet Carin Jämtin och ambassadör Lennarth Hjelmåker lämnade en föredragning i samband med det sammansatt utrikes- och socialutskottets behandling av frågor rörande globala smittsamma sjukdomar.

Magnus Norell vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) lämnade den 25 november en föredragning om terrorism. Även professor Magnus Ranstorp genomförde en föredragning i samma ämne.

Även en föredragning av tjänstemän från Utrikesdepartementet om terrorism och EU:s deklaration mot terrorism och föredragningar av Säkerhetspolisen samt MUST om internationell terrorism har lämnats. Också frågor rörande massförstörelsevapen och nedrustning belystes vid ett par föredragningar under riksmötet.

Statsrådet Carin Jämtin informerade den 25 januari utskottet om biståndsinsatser efter flodvågskatastrofen i Indiska Oceanen.

Den 15 mars 2005 anordnade utskottet tillsammans med försvarsutskottet en offentlig utfrågning i samband med riksdagens framtidsdagar om Global befolkningsutveckling och framtida konfliktmönster med professor Bo Malmberg, Institutet för framtidsstudier, och docent Gunnar Åselius, Institutet för säkerhet och strategi vid Försvarshögskolan.

Den 16 mars förde utskottet samtal med UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.

Statssekreterare Lars Danielsson lämnade den 25 maj en föredragning om EU:s finansiella perspektiv 2007-2013. Vid flera tillfällen erhöll utskottet också information om de amerikanska ekonomiska underskotten.

Utrikesutskottets ledamöter hade, tillsammans med konstitutionsutskottets ledamöter, möjlighet att delta i en offentlig utfrågning den 8 juni 2005 föranledd av den då förutsedda ratificeringen av förslag till konstitution för Europeiska unionen med kanslichefen vid brittiska överhusets EU-utskott Simon Burton, Jürgen Meyer, professor i juridik, tidigare ledamot av Bundestag och tidigare ledamot av båda de europeiska konventen om stadgan för grundläggande rättigheter samt om EU:s framtid, samt Ann-Cathrine Jungar, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Utskottet, tillsammans med försvarsutskottet, har av kabinettssekreterare Hans Dahlgren och statssekreterare Jonas Hjelm mottagit en föredragning om svenskt deltagande i internationella operationer.

Ambassadör Gunnar Lund besökte utskottet den 16 juni inför sitt tillträde som ambassadör i Washington, och statsrådet Ulrica Messing föredrog samma dag frågor rörande lagstiftningen om strategisk exportkontroll.

Under riksmötet informerade sig utskottet också i en rad andra frågor, bl.a. rörande WTO, OSSE:s insatser på Balkan och utvecklingen i Ryssland.

2.6 Besöksverksamhet och resor

Besök och resor är tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Under riksmötet 2004/05 mottog utskottet 16 internationella besök.

Bland besökarna kan nämnas FN:s generalsekreterares särskilde sändebud för internflyktingfrågor, Walter Kälin, generalsekreteraren för Commission for Africa, Myles Wickstead, och det ungerska socialistpartiets presidentkandidat, Katalin Szili.

Vidare har utskottet tagit emot tjeckiska deputeradekammarens talman, Lubomir Zaoralek, Norges utrikesminister, Jan Petersen, Georgiens EU-minister, Tamara Beruchashvili, och palestinska kommunministern Jamal Al Shobaki.

Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot delegationer av parlamentariker från Marocko, en delegation från Makedonien, en delegation från Zimbabwe, en delegation från Thailand samt representanter från det tjeckiska parlamentets EU-utskott.

Förutom besök av ovannämnda slag tog ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli. I flera fall har detta skett inom ramen för utbytesprogram anordnade av EU.

Inom Sverige besökte utskottet Kompetenscentrum för mikrobiologisk beredskap (tillsammans med SoU) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Kansliet besökte även Riksrevisionen.

Utskottets arbetsgrupp om den muslimska världen (se nedan) genomförde ett arbetsbesök i Turkiet, Syrien och Egypten för möten bl.a. med representanter för politiska grupper, det civila samhället, universitets-, forsknings- och utbildningsinstitutioner. Dessutom ägde samtal rum med den svenska diplomatiska representationen i respektive land samt med de svenska instituten i Istanbul och Alexandria.

Utskottet genomförde i juni ett arbetsbesök i Oslo för att uppmärksamma unionsupplösningen 1905 och för möten och samtal med utskottets norska kolleger.

Vidare var utskottet representerat vid de möten som hölls i Nederländerna och Luxemburg mellan ordförandena i EU-staternas utrikes- och/eller biståndsutskott samt vid de nordisk-baltiska utrikesutskottsordförandemötena. delegationsbesök genomfördes i Rumänien och Bulgarien.

2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m.

Utskottet har, inom ramen för sin verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för att följa olika frågor av central betydelse. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i utskottet.

Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer och andra mellanstatliga samarbetsområden.

Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för beslut i riksdagen eller i andra forum där Sverige är representerat samt skapas förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras.

2.8 Övrig verksamhet

Utskottet beslöt hösten 2002 vid ett planeringsinternat för valperioden att skapa tre öppna och självstyrande arbetsgrupper, vilka definierades av var sitt tema:

- jämställdhet inom utvecklingssamarbetet,

- internationella banker och finansieringsinstitutioner samt

- den muslimska världen och västvärlden.

Under riksmötet 2003/04 bildades ytterligare en arbetsgrupp med Europa öster om EU och f.d. Sovjetunionen som fokus. De4lar av gruppens verksamhet avspeglas i betänkande 2004/05:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen 2004. Till detta betänkande finns också fogad en uppteckning från ett av gruppen anordnat seminarium om The European Neighborhood Policy and the State of Democracy and Human Rights in Belarus, Moldova and Ukraine.

Gemensamt för alla grupperna är att de lagt ned betydande resurser på kunskapsuppbyggnad och genomfört ett antal möten med inbjudna forskare och andra resurspersoner inom sina respektive intresseområden. Grupperna valde att under året driva verksamheten i olika former. Arbetsgruppen Jämställdhet inom utvecklingssamarbetet har lämnat en mera omfattande rapport till utskottet, vilken kom att ingå i underlaget för ett biståndsbetänkande (UU2) under riksmötet 2004/05.

Under 2004/05 avslutades arbetet inom alla arbetsgrupper utom arbetsgruppen den muslimska världen, vars arbete skall redovisas till riksdagen under riksmötet 2005/06.

Under förra valperioden (1998/99-2001/02) inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då detta utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet. Hittills har så skett främst inom ramen för nämnda arbetsgrupper. Under riksdagens forskningsdagar anordnade utskottet dessutom ett särskilt seminarium med forskardeltagande, vilket redovisats ovan.

Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning. Utskottet har också utarbetat synpunkter till Riksdagskommittén på vissa av de EU-frågor som varit under diskussion i utredningen. Utskottet har även ställt personal till förfogande som huvudsekreterare i Riksdagskommittén och i expertfunktioner inom utredningen. Kanslierna i de sammansatta utskotten med försvarsutskottet respektive socialutskottet (UFöU respektive (USoU) har i betydande utsträckning bemannats av utrikesutskottet. Nämnas kan också att stöd ur kansliet utgått till OSSE:s parlamentariska församling i anslutning till organisationens engagemang i konflikten om Nagorno-Karabach.

På uppdrag av riksdagens parlamentariska utvecklingsprogram (RPU) har representanter för utskottets kansli tillsammans med representanter för riksdagens internationella kansli ingått i en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett underlag för en hållbar strategi för riksdagens framtida demokratifrämjande parlamentariska samarbete.

Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 2004/05 har detta bl.a. tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika betänkanden.

I den nya politiken för global utveckling (PGU) läggs grunden för en sammanhållen och samstämd svensk politik för global utveckling, vilken bl.a. är ämnad att bidra till att FN:s millennieutvecklingsmål uppfylls. Utskottets arbete med den nya politiken har presenterats i en informationsbroschyr från utskottet. Denna har även gjorts tillgänglig i en engelsk och en spansk version och har även innevarande år varit mycket efterfrågad.

I samband med offentliga utfrågningar har särskilda informationssatsningar gjorts riktade mot medier och allmänhet.

Information till allmänheten lämnades i samband med att riksdagen anordnade "Öppet hus".

Bilaga

Vissa uppgifter rörande utskottens verksamhet under riksmötet 2004/05

Helt eller delvis behandlade propositioner, skrivelser, motioner och motionsyrkanden 2004/05

	propositioner och skrivelser, i respektive utskotts betänkanden[3]	motioner, i respektive utskotts betänkanden[4]	motionsyrkanden, i respektive utskotts betänkanden
KU	11	308	542
FiU	17	238	670
SkU	31	431	601
JuU	32	339	749
LU	15	261	459
UU	12	169	626
FöU	6	172	321
SfU	15	328	848
SoU	20	582	1 126
KrU	4	239	535
UbU	4	417	1 166
TU	8	381	697
MJU	12	416	963
NU	11	287	665
AU	8	348	615
BoU	6	176	455
UFöU	1	52	129
USoU	0	2	2

Källa: uRix (uppgifterna hämtade ur databasen den 26 augusti 2005).

Innehållsförteckning

1 Utrikesutskottet 1

1.1 Utrikesutskottets beredningsområde 1

1.2 Utrikesutskottets sammansättning 1

1.3 Utskottets kansli 3

2 Utskottets verksamhet 3

2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning 3

2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet 4

2.3 EU-frågor och annan organisationsbevakning m.m 7

2.4 Uppföljning och utvärdering 8

2.5 Offentliga och interna utfrågningar, seminarier m.m. 9

2.6 Besöksverksamhet och resor 10

2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m. 11

2.8 Övrig verksamhet 11

Vissa uppgifter rörande utskottens verksamhet under riksmötet 2004/05 13

Elanders Gotab, Stockholm 2005

[1] COFAC - Conference of Chairpersons of Foreign Affairs Committee.

[2] CODAC - Conference of Chairpmen of Development and Cooperation Committees.

[3] Avser antalet behandlade dokument i respektive utskott, vilket innebär att ett dokument, även om det behandlats i flera olika betänkanden inom samma utskott, endast räknats en gång. Ärenden behandlade i yttranden har inte medräknats.

[4] -"-