Verksamhetsberättelse (UU)
1.1 Utrikesutskottets beredningsområde
Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan samt
7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.
1.2 Utrikesutskottets sammansättning
Utrikesutskottet hade under riksmötet 2003/04 följande sammansättning:
Ledamöter
Urban Ahlin (s), ordförande
Göran Lennmarker (m), vice ordförande t.o.m. 2003-11-23
Gunilla Carlsson i Tyresö (m), vice ordförande fr.o.m. 2003-11-25
Berndt Ekholm (s)
Carl B Hamilton (fp)
Carina Hägg (s)
Birgitta Ahlqvist (s)
Holger Gustafsson (kd)
Alice Åström (v) fr.o.m. 2004-03-17
Lars Ohly (v) t.o.m. 2004-03-16
Kent Härstedt (s) ledig 2003-10-28-12-18
Göran Lindblad (m)
Anders Sundström (s) t.o.m. 2004-07-31
Kaj Nordquist (s) fr.o.m. 2004-08-01
Cecilia Wigström (fp)
Agne Hansson (c)
Kenneth G Forslund (s)
Ewa Björling (m)
Veronica Palm (s) ledig 2003-11-10-2004-03-14
Lotta N Hedström (mp)
Suppleanter
Anita Johansson (s)
Inger Segelström (s) t.o.m. 2004-07-19
Mariam Osman Sherifay (s) fr.o.m. 2004-07-20
Björn Hamilton (m)
Birgitta Ohlsson (fp)
Pär Axel Sahlberg (s)
Anne Ludvigsson (s)
Rosita Runegrund (kd)
Sermin Özürküt (v)
Yilmaz Kerimo (s)
Karin Enström (m) ledig 2003-09-30-2004-06-18
Ronny Olander (s)
Gabriel Romanus (fp)
Maud Olofsson (c)
Rolf Gunnarsson (m)
Tommy Waidelich (s)
Agneta Gille (s)
Mikaela Valtersson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp) fr.o.m. 2003-11-14
Henrik S Järrel (m)
Kent Olsson (m) t.o.m. 2003-11-30
Göran Lennmarker (m) fr.o.m. 2003-12-01
Gunnar Nordmark (fp)
Nina Lundström (fp) fr.o.m. 2004-03-03
Lars Leijonborg (fp) t.o.m. 2004-02-19
Mats Odell (kd) t.o.m. 2004-04-28
Alf Svensson (kd) fr.o.m. 2004-04-29
Lena Ek (c) t.o.m. 2004-07-19
Lars Ångström (mp)
Inger Lundberg (s)
Håkan Juholt (s)
Gudrun Schyman (v) t.o.m. 2004-04-25
Lars Ohly (v) fr.o.m. 2004-04-26
Kaj Nordquist (ersättare för Veronica Palm 2003-11-10-2004-03-14)
Nils Oskar Nilsson (ersättare för Karin Enström 2003-09-30-2004-06-18)
Ingrid Olsson (ersättare för Kent Härstedt 2003-10-28-12-18)
Ordförande i utskottet var Urban Ahlin (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m) (t.o.m. 2003-11-23) samt därefter Gunilla Carlsson i Tyresö (m) (fr.o.m. 2003-11-25).
Som framgår av redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.
Utrikesutskottets kansli hade under riksmötet 2003/04 följande sammansättning:
Thomas Hörberg - kanslichef
Per Arne Ströberg - föredragande
Martin Brothén - föredragande
Johan Matz - föredragande
Margareta Holmberg - byrådirektör
Hannah Bjernbäck - byråassistent
Jonas Hedenström - byråassistent
Föredragandena Hans Hegeland (finansutskottet) och Eva Kvarfordt (arbetsmarknadsutskottet) har tjänstgjort som extra föredragande i utrikesutskottet under första respektive andra delen av riksmötet.
2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning
Under riksmötet 2003/04 höll utskottet 31 allmänna sammanträden och 26 särskilda sammanträden (föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 53 timmar och 53 minuter respektive 33 timmar och 10 minuter, totalt 87 timmar och 3 minuter.
Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena.
I sammansatt utskott med konstitutionsutskottet (KUU) hölls 8 sammanträden om totalt 10 timmar och 45 minuter, och i sammansatt utskott med försvarsutskottet (UFöU) hölls 5 sammanträden om totalt 2 timmar och 25 minuter. I de olika utskottskonstellationerna sammantagna uppgår sammanträdestiden, och därmed belastningen på ledamöterna, således totalt till 100 timmar och 13 minuter.
Utskottet behandlade i sina betänkanden sex propositioner och sju skrivelser. Vidare behandlade utskottet en redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling samt en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation angående verksamheten 2003.
Totalt har 310 motioner med 1 317 yrkanden om olika åtgärder behandlats.
Utskottet avlämnade 17 betänkanden till kammaren samt ett yttrande till konstitutionsutskottet och ett yttrande till finansutskottet. Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) behandlade regeringens skrivelse 2003/04:13 Europeiska konventet om EU:s framtid jämte de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Ett femtiotal motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden 2002 och 2003 kring fördragsmässiga frågor behandlas också i betänkandet. Ett första sammansatt utrikes- och försvarsutskott (UFöU) behandlade regeringens proposition 2003/04:61 Svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia, och ett andra sammansatt utrikes- och försvarsutskott behandlade regeringens proposition 2003/04:71 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan jämte den motion som väckts med anledning av propositionen.
En jämförande statistisk översikt över helt eller delvis behandlade propositioner, skrivelser, motioner och motionsyrkanden 2003/04 är fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.
Utskottet fastställde 2002 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 2002/03-2005/06. Denna plan har i allt väsentligt kunnat följas vad avser den del som berör riksmötet 2003/04. De brister i måluppfyllelse som noterats under de två nästföregående riksmötena har emellertid inte kunnat återtas.
En utgångspunkt för utskottets långsiktiga arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Så har i stor utsträckning kunnat ske under riksmötet.
2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet
Som nämnts ovan avlämnade utskottet under riksmötet 17 betänkanden. I några av dem, framför allt i betänkande 2003/04:UU9 Mänskliga rättigheter och relationer till andra länder, tillämpades förenklat förfarande vid motionsbehandlingen. Det mycket stora antalet behandlade motionsyrkanden (se den jämförande statistiken i bilaga till denna verksamhetsberättelse) sammanhänger med den periodisering av motionsbehandlingen över valperioden som följer av utskottets långsiktsplan.
Vissa ärenden gavs fördjupad behandling. Detta gällde i synnerhet frågorna rörande Sveriges politik för global utveckling (bet. 2003/04:UU3), Folkrätt (bet. 2003/04:UU11) och Internationella miljöfrågor (bet. 2003/04:UU12).
2.2.1 Betänkanden
Utskottet ägnade biståndsfrågor stor uppmärksamhet under året. I betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling behandlades, efter föredragning av biståndsminister Carin Jämtin, regeringens proposition 2003/04:122 Gemensamt ansvar - Sveriges politik för global utveckling, den s.k. utvecklingspropositionen, samt följdmotioner och motioner väckta under de allmänna motionstiderna 2002 respektive 2003. I betänkandet läggs grunden för en sammanhållen och samstämd svensk politik för global utveckling som bl.a. är avsedd att bidra till att FN:s millennieutvecklingsmål kan uppfyllas.
Under hösten 2003 behandlades i betänkande 2003/04:UU1 Internationell samverkan regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan och i betänkande 2003/04:UU2 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt motioner väckta under den allmänna motionstiden om u-landsbiståndet och östsamarbetet.
I betänkande 2003/04:UU4 tillstyrkte utskottet proposition 2003/04:25 om Europeiska unionens utvidgning 2004. Utskottet underströk att anslutningsfördraget utgör en stor framgång efter ett mångårigt och omfattande arbete av förberedelser och förhandlingar för medlemskap. Medlemsländernas samarbete ger möjlighet att skapa bättre villkor för medborgarna.
I frågan om arbetskraftens fria rörlighet delade utskottet regeringens uppfattning att den svenska arbetsmarknaden inte kommer att drabbas av några störningar av att fri rörlighet för de nya medlemsstaternas medborgare genomförs. Om regeringen bedömer att en situation uppkommer så att åtgärder behöver vidtas skall den emellertid återkomma till riksdagen.
I betänkande 2003/04:UU5 Associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Republiken Chile tillstyrkte utskottet regeringens förslag om godkännande av associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Chile å andra sidan.
I betänkande 2003/04:UU6 Norden behandlade utskottet dels regeringens skrivelse 2002/03:90 Nordiskt samarbete 2002, med huvudsaklig inriktning på regeringssamarbetet inom Nordiska ministerrådet, dels en redogörelse till riksdagen 2002/03:NR1, avgiven av Nordiska rådets svenska delegation, som redogör för parlamentarikersamarbetet inom Nordiska rådet under 2002. Utskottet behandlade även motioner med inriktning på nordiskt samarbete från allmänna motionstiden 2002. I anslutning till behandlingen av ärendet skedde muntligt erfarenhetsutbyte mellan utskottet och företrädare för Nordiska rådets svenska delegation i enlighet med de av riksdagsstyrelsen antagna riktlinjerna för samverkan mellan utskott och riksdagens interparlamentariska delegationer.
I betänkande 2003/04:UU7
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Libanon tillstyrkte utskottet regeringens förslag (prop. 2002/03:108) att riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Libanon.Utskottet föreslog i betänkande 2003/04:UU8 Fortsatt svenskt deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan (initiativärende) att riksdagen skulle besluta att t.o.m. den 25 februari 2004 förlänga tidigare bemyndigande för regeringen att fortsatt ställa en väpnad styrka om högst 45 personer till förfogande som ett svenskt bidrag till den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF).
I betänkande 2003/04:UU9 Mänskliga rättigheter och relationer till andra länder behandlade utskottet en rad frågor som rör mänskliga rättigheter. Utskottet ställde sig bakom den av regeringen förda politiken på MR-området såsom den presenteras i skrivelse 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik i de fall som den aktualiseras av motionerna.
I betänkande 2003/04:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen under 2003 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2003/04:60 Berättelse om verksamheten inom Europeiska unionen under 2003 samt ett antal motioner från allmänna motionstiden 2002 respektive 2003 som innehåller yrkanden med avseende på samarbetet inom Europeiska unionen samt två motioner som väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet tog utskottet upp frågor kring den europeiska utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) till särskild behandling. Utrikesutskottet tog även upp frågor som gäller övriga samarbetsområden i anslutning till de motioner som har väckts. Till följd av att konventet om Europas framtid avslutades under 2003 samtidigt som regeringskonferensen inte kunde avslutas har även frågor kring EU:s framtid givits omfattande utrymme i betänkandet.
I betänkande 2003/04:UU11 Folkrätt behandlades motionsyrkanden om folkrättsfrågor som väckts under den allmänna motionstiden 2002 respektive 2003 samt sex motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens skrivelse 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik, vilken också behandlades i betänkandet. Bland annat behandlades motioner om Internationella brottmålsdomstolen och folkrättsliga frågeställningar kring konflikten Israel-Palestina. Inom ramen för ärendet redovisade ambassadör Krister Kumlin från den av statsministern anordnade s.k. folkmordskonferensen, och professor Inger Österdahl, Uppsala universitet, kommenterade de aktuella frågorna från vetenskaplig synvinkel.
I betänkande 2003/04:UU12 Internationella miljöfrågor behandlade utskottet ett antal motionsförslag om internationella miljöfrågor och betonade vikten av att göra nya ansträngningar för att uppnå FN:s millennieutvecklingsmål. Utskottet framhöll att miljöfrågorna är av fundamental betydelse för en hållbar utveckling och utskottets ställningstagande knyter an till politiken för global utveckling som, med betänkande 2003/04:UU3 som grund, nyligen fastlagts av riksdagen.
I betänkande 2003/04:UU13
Strategisk exportkontroll 2003 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden behandlade utskottet regeringens skrivelse 2003/04:114 Strategisk exportkontroll 2003 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt motionsförslag som väckts med anledning av skrivelsen och ett antal motioner från den allmänna motionstiden hösten 2002 respektive hösten 2003.I betänkande 2003/04:UU14 behandlade utskottet regeringens skrivelse Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under år 2003.
Betänkande 2003/04:UU15 är baserat på regeringens skrivelse 2003/04:81 Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2003 samt redogörelsen till riksdagen 2003/04:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. I betänkandet behandlades vidare ett motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden hösten 2002 och tre motionsförslag som härrör från allmänna motionstiden hösten 2003.
I betänkande 2003/04:UU16 tillstyrkte utskottet regeringens förslag (prop. 2003/04:72) om godkännande av det femte protokollet till konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.
I betänkande 2003/04:UU17 föreslog utskottet att regeringens skrivelse 2003/04:84 Sveriges samarbete inom Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF) läggs till handlingarna.
2.2.2 Yttranden till andra utskott
I yttrande 2003/04:UU1y framförde utskottet sin uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag vad avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2004 om ramarna för utgiftsområde 1 Rikets styrelse i den del som avser utrikesförvaltningen.
I yttrande 2003/04:UU2y framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet angående regeringens skrivelse 2002/03:118 Spelregler för globala marknader - svensk strategi för ökad internationell finansiell stabilitet.
2.3 EU-frågor och annan organisationsbevakning m.m.
Praktiskt taget alla utrikesutskottets betänkanden har EU-anknytning. I arbetet med regeringens årliga skrivelse om verksamheten inom EU har utrikesutskottet en sammanhållande roll inom riksdagen. EU:s framtidsfrågor och frågan om ett nytt EU-fördrag har beretts gemensamt med konstitutionsutskottet i ett sammansatt konstitutions- och utrikesutskott (KUU).
Utrikesutskottet har som ansvarigt fackutskott att följa EU-frågorna inom sitt primära beredningsområde, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren. Detta sker genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och andra organ där Sverige deltar samt genom föredragningar.
Utrikesutskottets ordförande representerar utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott (COFAC) respektive biståndsutskott (CODAC) och återrapporterar till utskottet från dessa möten. Det samma gäller beträffande mötena mellan de nordiska och baltiska utrikesutskottsordförandena (NB8).
Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet vid fem tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten. Särskilda föredragningar med EU-inriktning om utrikes- och säkerhetspolitik, arbetet inom WTO samt inför Östersjötoppmötet i Laulasmaa har genomförts.
Utrikesministern och kabinettssekreteraren har vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i aktuella frågor. Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. På biståndsområdet har statsrådet Carin Jämtin och statssekreteraren Annika Söder givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten. EU:s särskilde sändebud i Afghanistan, Fransesc Vendrell, har informerat utskottet om sitt arbete.
Som redovisas i annat sammanhang har utskottet också fört diskussioner med EU-kommissionärerna Nielson, Verheugen och Vitorino.
Utrikes- och finansutskottet organiserade gemensamt en offentlig utfrågning av statssekreterare Lars Danielsson om EU:s långtidsbudget 2007-2013.
Utskottet har under riksmötet tagit del av ett betydande antal EU-dokument samt behandlat fem faktapromemorior i EU-frågor.
2.4 Uppföljning och utvärdering
Utskottet har under riksmötet på olika sätt - i betänkandearbetet, i samband med besök och resor samt i form av särskilda studier - följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut. En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan innehålla delar med anknytning till uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall speciella redovisningar av frågor som har väckts i utskottet.
Under riksmötet granskade utskottet regeringens regleringsbrev i syfte att få en bild av hur regeringen har omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde. Utskottet har också, inom sitt beredningsområde, granskat statens årsredovisning och regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden.
Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år (den s.k. bolagsstämman). Expeditionschefen har under riksmötet också informerat utskottet om olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete. Utskottets kansli hade också under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med anknytning till redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat. Kabinettssekreteraren redovisade i särskild ordning frågor rörande utlandsmyndigheterna.
Vid ett särskilt möte förde utskottet samtal med de tre riksrevisorerna. Samverkan med Riksrevisionen har också genomförts vad gäller granskningen inom utskottets beredningsområde.
Genom en särskild föredragning följde utskottet upp ett ärende om utvisning från Sverige av två egyptiska medborgare. En speciell granskning gjordes även av EU:s beslutsprocess vid krishanteringsinsatser.
2.5 Offentliga och interna utfrågningar, seminarier m.m.
Utrikesutskottets ledamöter hade, även om de inte varit deputerade i det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet, möjlighet att delta i det sammansatta utskottets offentliga utfrågning den 13 oktober 2003 om EU:s framtid med kommissionären med ansvar för rättsliga och inrikes frågor, Antonio Vitorino.
Den 31 oktober 2003 anordnade utskottet en offentlig utfrågning i anslutning till behandlingen av regeringens proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar: Sveriges politik för global utveckling. Syftet med utfrågningen var att utveckla och stärka debatten och dialogen mellan riksdag, frivilligorganisationer och andra intresserade av global utvecklingspolitik samt att inhämta synpunkter från bl.a. GLOBKOM:s remissinstanser inför utskottets behandling av propositionen.
I februari presenterade EU-kommissionen ett förslag till långtidsbudget för unionen med politiska prioriteringar och mål för 2007-2013. Med anledning av den nya långtidsbudgeten genomförde utrikesutskottet och finansutskottet, som ovan nämnt, en offentlig utfrågning av statssekreterare Lars Danielsson den 4 maj 2004.
Ibland har arbetsformen offentligt seminarium valts. Så skedde exempelvis i ett samarrangemang med Svenska Afghanistankommittén i november 2003. Den 26 maj anordnade utskottet, tillsammans med Svenska institutet och Utrikespolitiska Institutet, ett offentligt seminarium med titeln "European Neighbourhood Policy and the state of democracy and human rights in Belarus, Moldova and the Ukraine". Ytterligare ett offentligt seminarium hölls den 14 maj i samverkan med Sida.
Utskottet deltog den 13 maj i ett av statsministern anordnat Rysslandsseminarium på Haga.
Utskottet, tillsammans med försvarsutskottet, har av representanter för Försvarsmakten också mottagit föredragningar om den svenska insatsstyrkan i Demokratiska republiken Kongo (operation Artemis).
Statsråden Lund och Jämtin lämnade den 13 april en föredragning om frågor rörande Världsbanken. Den 5 maj förde utskottet samtal med UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.
I enlighet med den policy riksdagsstyrelsen beslutat vad avser utskottens förbindelser med riksdagens internationella delegationer fördes, som nämnts, särskilda samtal med Nordiska rådets svenska delegation. Även i övrigt har ett betydande antal interna utfrågningar genomförts i anslutning till betänkandearbetet.
2.6 Besöksverksamhet och resor
Besök och resor är tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.
Under riksmötet 2003/04 mottog utskottet 22 internationella besök.
Bland besökarna kan nämnas chefen för FN:s Världslivsmedelsorganisation (WFP) James T Morris, chefen för FN:s befolkningsfond (UNFPA) Thoraya Ahmed Obaid, Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer och EU-kommissionären med ansvar för utveckling och humanitärt bistånd, Poul Nielson.
Vidare har utskottet tagit emot Sloveniens talman Mr. Borut Pahor, Sri Lankas talman Joseph Michael Perera, Colombias vicepresident Francisco Santos, Cyperns utrikesminister Georgios Iacovou, Turkiets utrikesminister Abdullah Gül, Irans vice utrikesminister Ali Ahani, USA:s Natoambassadör i Bryssel, Nicholas Burns, samt Robert Cooper, generaldirektör vid EU:s rådssekretariat.
Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot delegationer av parlamentariker från Litauen under ledning av vice talmannen och ordföranden i EU-utskottet, Stortingets utenrikskomité, representanter för det danska Folketingets utrikesutskott, en delegation från Zambia, en delegation ur ryska dumans utrikesutskott och en israelisk-palestinsk delegation. Utskottets ordförande stod också som värd för ett möte med de nordisk-baltiska utrikesutskottsordförandena (NB8).
Utöver besök av ovan nämnda slag tog ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.
Inom Sverige besökte utskottet Sida, Stockholm Environment Institute (tilsammans med MJU), Kommerskollegium samt Svenska institutet.
Utskottet genomförde ett arbetsbesök i Washington för möten bl.a. med representanter för Vita huset, State Department, försvarshögkvarteret Pentagon och Världsbanken. Ett antal möten genomfördes även med representanter för flera s.k. think tanks samt representanter för medierna. Dessutom ägde samtal rum med ambassadören och andra befattningshavare vid den svenska ambassaden.
Utskottet var, tillsammans med justitieutskottet, representerat vid talmansbesök till Ryssland samt vid ett besök i Saudiarabien under ledning av andre vice talmannen. En delegation ur utskottet besökte Moçambique och en annan Vietnam. Ytterligare delegationer deltog vid möten med Världsbankens parlamentariska nätverk, i FN:s MR-kommission samt i OECD. Utskottet var även genom delegationer representerat vid de ceremonier som ägde rum i Estland, Lettland och Litauen med anledning av dessa länders inträde i Europeiska unionen.
Ledamöter ur utskottet deltog, som företrädare för riksdagen, vid en rad möten i samband med inrättandet av en ny parlamentarisk medelhavsförsamling (EMPA).
Vidare var utskottet representerat vid de möten som hölls i Italien och Irland mellan ordförandena i EU-staternas utrikes- och/eller biståndsutskott samt vid de nordisk-baltiska utrikesutskottsordförandemötena i Tallinn (Estland) och Reykjavik (Island). Presidiebesök (vice ordförande) genomfördes också i Ankara och London. Utskottets ordförande hade därutöver ett eget, omfattande besöksprogram.
2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m.
Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer och andra mellanstatliga samarbetsområden.
Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under året bl.a. var fallet i samband med svenska truppinsatser i Makedonien och i Demokratiska republiken Kongo, samt ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för beslut i riksdagen eller i andra forum där Sverige är representerat. Detta har återkommande varit fallet på EU-området. Företrädare för utskottet deltog exempelvis i den process som ledde fram till antagandet av EU:s säkerhetspolitiska strategi. Även andra typer av frågor kan vara aktuella. Sålunda informerade sig utskottet om det s.k. Genèveinitiativet vid ett möte med den israelisk-palestinska arbetsgrupp som utarbetat förslaget.
Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för att följa olika frågor av central betydelse. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i utskottet.
Utskottet beslöt hösten 2002 vid ett planeringsinternat för valperioden att skapa tre öppna och självstyrande arbetsgrupper, vilka definierades av var sitt tema:
- jämställdhet inom utvecklingssamarbetet,
- internationella banker och finansieringsinstitutioner samt
- den muslimska världen och västvärlden.
Under riksmötet 2003/04 bildades ytterligare en arbetsgrupp med Europa öster om EU och f.d. Sovjetunionen som fokus.
Gemensamt för alla grupperna är att de lagt ned betydande resurser på kunskapsuppbyggnad och genomfört ett antal möten med inbjudna forskare och andra resurspersoner inom sina respektive intresseområden. Den sistnämnda, nystartade arbetsgruppen anordnade också ett mera omfattande seminarium med inriktning på Vitryssland, Moldavien och Ukraina i vilket internationella forskare, företrädare för EU, politiker från några av de aktuella staterna m.fl. deltog.
De andra grupperna valde under året att driva verksamheten i andra former. Således inriktade sig arbetsgruppen Jämställdhet inom utvecklingssamarbetet på utvärdering, och den följde därvid upp riksdagens tidigare fattade beslut om ett jämställdhetsmål inom biståndet. Resultat från gruppen utnyttjades i utskottets arbete med betänkande 2003/04:UU3 Sveriges politik för global utveckling. Sedermera har arbetsgruppen också lämnat en mera omfattande rapport till utskottet, vilken torde komma att ingå i underlaget för ett biståndsbetänkande under riksmötet 2004/05.
Som nämnts ovan yttrade sig utskottet till finansutskottet över regeringens skrivelse 2002/03:118 Spelregler för globala marknader - svensk strategi för ökad internationell finansiell stabilitet. Huvuddelen av arbetet med beredningen av detta yttrande (2003/04:UU2y) genomfördes av arbetsgruppen Internationella banker och finansieringsinstitutioner.
Arbetsgruppen Den muslimska världen och västvärlden har sedan sin start under valperiodens första år bedrivit ett långsiktigt arbete med syfte att ta fram underlag för ett fördjupat betänkande att justeras av utskottet och debatteras under våren 2005.
Under förra valperioden (1998/99-2001/02) inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då detta utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet. Hittills har så skett främst inom ramen för nämnda arbetsgrupper. Utskottet erhöll även betydande stöd från forskare inom ämnet folkrätt i samband med sitt beredningsarbete kring frågor i samband med arbetet med betänkandet om Folkrätt. Under riksdagens forskningsdag anordnande utskottet ett särskilt Rysslandsseminarium med forskardeltagande. Ett försök med en s.k. parliamentary briefing av forskare från Utrikespolitiska Institutet genomfördes.
Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning. Utskottet har också utarbetat synpunkter till Riksdagskommittén på vissa av de EU-frågor som varit under diskussion i utredningen. Utskottet har även ställt personal till förfogande som huvudsekreterare i Riksdagskommittén och i expertfunktioner inom utredningen. Kanslierna i de sammansatta utskotten tillsammans med konstitutionsutskottet respektive försvarsutskottet har i betydande utsträckning bemannats av utrikesutskottet. Nämnas kan också att stöd ur kansliet utgått till OSSE:s parlamentariska församling i anslutning till organisationens engagemang i konfliken om Nagorno-Karabach.
Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 2003/04 har detta bl.a. tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika betänkanden.
I den nya politiken för global utveckling (PGU) läggs grunden för en sammanhållen och samstämd svensk politik för global utveckling, vilken bl.a. är ämnad att bidra till att FN:s millennieutvecklingsmål uppfylls. Utskottets arbete med den nya politiken har presenterats i en informationsbroschyr från utskottet. Denna har även gjorts tillgänglig i en engelsk och en spansk version. Betänkandet om PGU (bet. 2003/04:UU3) presenterades vid en särskild presskonferens. Presentationer har också gjorts i olika internationella forum, bl.a. i samband med IPU:s möte i Mexiko.
I samband med offentliga utfrågningar har särskilda informationssatsningar gjorts riktade mot medier och allmänhet. Verksamheten inom det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) uppmärksammades särskilt på riksdagens hemsida.
Vissa uppgifter rörande utskottens verksamhet under riksmötet 2003/04
Helt eller delvis behandlade propositioner, skrivelser, motioner och motionsyrkanden 2003/04
propositioner och skrivelser, i respektive utskotts betänkanden | motioner, i respektive utskotts betänkanden | motionsyrkanden, i respektive utskotts betänkanden | |
KU | 12 | 362 | 668 |
FiU | 17 | 181 | 513 |
SkU | 32 | 414 | 617 |
JuU | 23 | 355 | 850 |
LU | 16 | 257 | 443 |
UU | 13 | 310 | 1 317 |
FöU | 2 | 81 | 165 |
SfU | 15 | 298 | 779 |
SoU | 7 | 444 | 1 053 |
KrU | 2 | 167 | 413 |
UbU | 2 | 367 | 946 |
TU | 11 | 510 | 961 |
MJU | 16 | 437 | 1 281 |
NU | 9 | 266 | 637 |
AU | 5 | 172 | 407 |
BoU | 7 | 165 | 418 |
KUU | 1 | 32 | 305 |
UFöU | 2 | 1 | 1 |
S:a | 172 | 4 131 | 11 774 |
Källor
Uppgifter framtagna av riksdagens utredningstjänst (RUT) utifrån bl.a. Riksdagen, på Internet (http://www.riksdagen.se/debatt/bet_yttr/index.asp) och Rixlex (databaserna Plan0304, Sakreg0304).
1 Utrikesutskottet 1
1.1 Utrikesutskottets beredningsområde 1
1.2 Utrikesutskottets sammansättning 1
1.3 Utskottets kansli 3
2 Utskottets verksamhet 4
2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning 4
2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet 5
2.3 EU-frågor och annan organisationsbevakning m.m. 8
2.4 Uppföljning och utvärdering 9
2.5 Offentliga och interna utfrågningar, seminarier m.m. 9
2.6 Besöksverksamhet och resor 10
2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m. 12
2.8 Övrig verksamhet 12
Vissa uppgifter rörande utskottens verksamhet under riksmötet 2003/04 15