Verksamhetsberättelse (LU)
Lagutskottets verksamhet riksmötet 2003/04
Lagutskottets beredningsområde
Lagutskottet bereder ärenden om äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken, jordabalken, utsökningsbalken och lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.
Vidare bereder utskottet ärenden som gäller vissa i riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt - med undantag för bostadsrätt, växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.
I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten (regler om t.ex. äktenskap, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv och bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten (t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen och skadeståndslagen), fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut och arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen, patentlagen och varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning och exekutiv försäljning).
Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts- eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU 1969:62, Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den civilrättsliga lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade principer och fann att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält förelåg. Detta förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att - med avsteg från fackindelningsgrundsatsen - förlägga beredningen av den centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt civillagutskott. - Från och med hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon direkt roll när det gäller budgetarbetet.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet 2003/04 hade lagutskottet följande sammansättning.
Ledamöter
Inger René (m)
Marianne Carlström (s)
Raimo Pärssinen (s)
Jan Ertsborn (fp)
Christina Nenes (s)
Hillevi Larsson (s)
Yvonne Andersson (kd)
Tasso Stafilidis (v)
Maria Hassan (s)
Bertil Kjellberg (m)
Rezene Tesfazion (s)
Martin Andreasson (fp)
Viviann Gerdin (c)
Anneli Särnblad Stoors (s)
Henrik von Sydow (m)
Niclas Lindberg (s)
Johan Löfstrand (s)
Som framgår av uppställningen tillhörde nio av ledamöterna Socialdemokraterna, tre Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Kristdemokraterna, en Vänsterpartiet och en Centerpartiet.
Ordförande i utskottet var Inger René och vice ordförande Marianne Carlström.
Suppleanter
Carina Adolfsson Elgestam (s)
Peter Jonsson (s)
Hillevi Engström (m)
Mia Franzén (fp)
Christin Nilsson (s)
Mats Berglind (s)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Per Rosengren (v)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Lennart Nilsson (s)
Lars Tysklind (fp)
Annika Qarlsson (c)
Carina Hägg (s)
Henrik S Järrel (m)
Rune Berglund (s)
Gustav Fridolin (mp)
Ana Maria Narti (fp)
Ingvar Svensson (kd)
Johan Linander (c)
Ulf Holm (mp)
Jan Emanuel Johansson (s)
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind, föredragandena hovrättsassessorerna Anders Norin, Monica Hall och Annika Åkerlind (fr.o.m. den 6 oktober 2003) samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.
Propositioner och motioner
Under riksmötet 2003/04 behandlade utskottet sammanlagt 15 propositioner och närmare 70 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa. Vidare behandlade utskottet ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden år 2001, drygt 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2002 och ca 300 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003.
Sammanträden
Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 32 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 40 timmar. I flera ärenden framfördes synpunkter från olika organisationer och inhämtades upplysningar av företrädare från Regeringskansliet.
Betänkanden
Utskottet avgav under riksmötet 29 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut. Betänkandena kan sammanfattas enligt följande.
Familjerätt
I betänkande 2003/04:LU19 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap behandlade utskottet proposition 2003/04:48 jämte två motioner som hade väckts med anledning av propositionen. Därutöver behandlades 13 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2001, 2002 och 2003. Propositionen innehöll förslag till vissa ändringar i äktenskapsbalken m.fl. lagar i syfte att förhindra barnäktenskap och tvångsäktenskap. En konsekvens av förslagen är att ingen längre kan ingå äktenskap inför svensk myndighet före 18 års ålder utan särskilt tillstånd. I propositionen föreslogs vidare en ny regel som förtydligar och förbättrar möjligheterna att vägra erkänna ett utländskt äktenskap som ingåtts under tvång eller som inte hade tillåtits vid en svensk hindersprövning. Möjligheten till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid föreslogs också utvidgad till att omfatta även fall då äktenskapet ingåtts under tvång eller i strid mot ålderskravet. Förslagen berörde i tillämpliga delar också registrerade partnerskap. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsyrkanden. Sju reservationer och två särskilda yttranden finns i betänkandet.
Närmare hundra motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2002 och 2003 som främst gällde lagstiftningen om äktenskap, partnerskap och samboende behandlades av utskottet i betänkande 2003/04:LU22 Äktenskap, partnerskap och samboende. Med bifall till två motionsyrkanden förordade utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör tillkalla en parlamentarisk utredning för att utreda frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Övriga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående arbete. Betänkandet innehåller 19 reservationer och sju särskilda yttranden.
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:LU11 Barn och föräldrar m.m. drygt 80 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003, varav huvuddelen gällde rättsförhållandet mellan barn och föräldrar. I betänkandet behandlades motionsyrkanden om bl.a. olika frågor om vårdnad, umgänge, underhåll, förfarandet i vårdnads- och umgängesmål, förmyndare och god man, faderskap, adoption, assisterad befruktning samt kusiners arvsrätt. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisningar till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående utrednings- och beredningsarbete. I betänkandet finns 21 reservationer och tio särskilda yttranden.
I betänkande 2003/04:LU20 Skuldsatta barn behandlade utskottet sju motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2002 och 2003. Den problematik som togs upp i motionerna gällde barns s.k. fordonsrelaterade skulder, dvs. obetalda skatter och avgifter som hänför sig till ett fordon som barnets föräldrar låtit registrera i barnets namn. Som ett led i beredningen av motionerna anordnade utskottet den 5 februari 2004 en offentlig utskottsutfrågning (se nedan). Utskottet fann att de frågor som togs upp i motionerna är angelägna, men ansåg med hänvisning till pågående arbete att någon riksdagens åtgärd inte var påkallad.
Fastighetsrätt m.m.
I regeringens proposition 2003/04:108 föreslogs ändringar i bl.a. jordabalken och lagen (2003:528) om företagsinteckning som innebär att det blir möjligt att bevilja fastighetsinteckningar och företagsinteckningar i utländsk valuta. Lagändringarna innebär en anpassning av de svenska bestämmelserna till EG-rätten. Utskottet föreslog i betänkande 2003/04:LU27 Inteckning i utländsk valuta att riksdagen skulle anta lagförslagen.
Elva motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003 var föremål för utskottets behandling i betänkande 2003/04:LU15 Vissa frågor rörande fastigheter. Motionsyrkandena rörde jordabalkens felregler, friköp av historiska arrenden, fastighetsmäklare m.m., bostadsarrende och jordbruksarrende. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. Två reservationer och ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
Konsumentpolitik och konsumenträtt
I betänkande 2003/04:LU3 Lag om finansiell rådgivning till konsumenter behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:133 jämte tre motioner, varav två hade väckts med anledning av propositionen och en väckts under den allmänna motionstiden år 2003. I propositionen föreslog regeringen en lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Syftet med lagen är att stärka konsumentskyddet på det finansiella området. Lagen är tillämplig vid s.k. placeringsrådgivning, dvs. rådgivning som avser placering av konsumentens tillgångar i olika finansiella instrument och vissa typer av livförsäkringar. Näringsidkaren skall iaktta god rådgivningssed, se till att rådgivaren har tillräcklig kompetens för sitt uppdrag och dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället. Vidare föreslogs i propositionen bestämmelser om skadeståndsansvar för näringsidkare som vid finansiell rådgivning uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en konsument ren förmögenhetsskada. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsyrkanden. I betänkandet finns tio reservationer och ett särskilt yttrande. - I sammanhanget kan nämnas att lagens tillämpningsområde sedermera utökats till att omfatta även sådan rådgivning som enbart avser råd om placering av konsumentens tillgångar i traditionell livförsäkring (prop. 2003/04:109, bet. FiU26, rskr. 262).
Regeringen föreslog i proposition 2003/04:43 ändringar i marknadsföringslagen (1995:450) som syftar till att i svensk rätt genomföra artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (kommunikationsdataskyddsdirektivet). Ändringarna innebär bl.a. att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person som huvudregel får använda elektronisk post bara om personen har samtyckt till det på förhand. I betänkande 2003/04:LU16 Obeställd e-postreklam behandlade utskottet propositionen jämte åtta motioner, varav tre hade väckts med anledning av propositionen och fem hade väckts under den allmänna motionstiden år 2003. Utskottet föreslog att riksdagen, med en lagteknisk justering, skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsyrkanden. En reservation finns i betänkandet.
Utskottet ställde sig i betänkande 2003/04:LU21 En ny prisinformationslag m.m. bakom regeringens lagförslag i proposition 2003/04:38. Regeringen lade i propositionen fram förslag till en ny prisinformationslag som skall ersätta den nu gällande prisinformationslagen (1991:601). Det innebär bl.a. att tillämpningsområdet för prisinformationslagen blir utvidgat. Fyra motioner som hade väckts med anledning av propositionen avstyrktes. I betänkandet finns fem reservationer.
Utskottet föreslog i betänkande 2003/04:LU25 Stärkt konsumentskydd vid småhusbyggande att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2003/04:45 till vissa ändringar i konsumenttjänstlagen (1985:716), konsumentköplagen (1990:932) och lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.fl. lagar samt avslå tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Lagförslagen syftar till att stärka konsumentskyddet vid förvärv och entreprenadarbeten avseende småhus. I ärendet inhämtade utskottet yttrande från bostadsutskottet. Två reservationer finns i betänkandet.
I betänkande 2003/04:LU29 Ny produktsäkerhetslag behandlade utskottet regeringens proposition 2003/04:121 jämte fyra motioner som hade väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehöll förslag till en ny produktsäkerhetslag, som skall ersätta 1988 års produktsäkerhetslag. Därutöver föreslogs ändringar i annan lagstiftning som har samband med regleringen av den allmänna produktsäkerheten. Syftet med lagförslagen är att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/95/EG av den 3 december 2001 om allmän produktsäkerhet. Produktsäkerhetslagen är avsedd att fylla ut och komplettera speciallagstiftningen på produktsäkerhetsområdet. I likhet med vad som gäller enligt 1988 års lag skall den nya lagen vara tillämplig på varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet och på varor som tillhandahålls i offentlig verksamhet. I betänkandet finns tre reservationer.
Närmare 60 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena togs upp till behandling i betänkande 2003/04:LU8 Konsumentfrågor. Motionsyrkandena gällde bl.a. mål och inriktning för konsumentpolitiken, det svenska arbetet med konsumentfrågor inom EU, konsumenträttens tillämpning inom offentlig sektor, e-handel, olika former av marknadsföring och märkning, resegarantilagen, konsumentvägledning, konsumentorganisationer och tvistlösning utom domstol. Utskottet föreslog att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. Betänkandet innehåller 21 reservationer och två särskilda yttranden.
I betänkande 2003/04:LU13 Åtgärder mot s.k. fakturaskojeri och modemkapning behandlade utskottet elva motioner från den allmänna motionstiden år 2003 med krav på åtgärder från regeringens sida i syfte att förhindra s.k. fakturaskojeri och modemkapning. Utskottet föreslog, med hänvisning till pågående och aviserat arbete, att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden. En reservation finns i betänkandet.
Skadestånds- och försäkringsrätt
Utskottet föreslog i betänkande 2003/04:LU5 Reformerade regler om värdesäkring av skadeståndslivräntor att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2003/04:5. I propositionen lade regeringen fram lagförslag som innebär att nu gällande system för värdesäkring av skadeståndslivräntor med s.k. balanserade procenttal avskaffas och att livräntorna i stället varje år värdesäkras strikt i förhållande till förändringarna i prisbasbeloppet.
I betänkande 2003/04:LU28 Höjda begränsningsbelopp för redares skadeståndsansvar ställde sig utskottet bakom förslagen i proposition 2003/04:79. Regeringen föreslog i propositionen att riksdagen skulle godkänna dels 1996 års ändringsprotokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, dels att regeringen säger upp 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Vidare föreslogs vissa ändringar i sjölagen (1994:1009).
I betänkande 2003/04:LU24 Skadeståndsrättsliga frågor behandlade utskottet sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003. Motionsyrkandena gällde införande av en rätt till ersättning för sorg och saknad, det allmännas skadeståndsansvar, skadeståndsansvar för atomskador och oljeskador till sjöss samt multinationella företags skadeståndsansvar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå. Tre reservationer och ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:LU9 Försäkringsrättsliga frågor 24 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003. Motionsyrkandena gällde rätt att teckna försäkring, försäkringsbolagens tillgång till journaler, företagares försäkringsskydd, könsneutrala pensionsförsäkringar, utvidgat ansvar för trafikförsäkringen, trafikskadeersättning, handläggning av trafikskadeärenden och patientskadelagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. Betänkandet innehåller sex reservationer och ett särskilt yttrande.
Sakrätt
I betänkande 2003/04:LU10 Rättigheter i luftfartyg behandlade utskottet regeringens proposition 2003/04:27. I propositionen föreslogs lagändringar som skall göra det möjligt att med sakrättslig verkan skriva in förvärv av äganderätt och nyttjanderätt till luftfartyg i ett nytt register - inskrivningsregistret för luftfartyg. Det nya registret skall föras av Luftfartsverket. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen.
Insolvensrätt
Utskottet ställde sig i betänkande 2003/04:LU1 Rätt att lyfta konkursförvaltararvode bakom regeringens förslag i proposition 2002/03:112 om ändring i konkurslagen (1987:672). Ändringen innebär att en konkursförvaltare får rätt att lyfta den del av det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som beräknats för arvodet redan när arvodesframställningen lämnats in till rätten.
Sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003 på insolvensrättens område behandlades i betänkande 2003/04:LU23 Insolvensrättsliga frågor, m.m. Motionsyrkandena avsåg frågor om skuldsanering, preskription, dröjsmålsränta, förmånsrätt, lönegaranti och s.k. herrelösa fastigheter. Därutöver behandlades två motionsyrkanden om skydd av skeppsvrak. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida samt pågående arbete. I betänkandet finns tre reservationer.
Associationsrätt m.m.
I regeringens proposition 2002/03:121 lämnades förslag till lagändringar för genomförandet i svensk rätt av ett EG-direktiv som innehåller redovisningsregler för icke-finansiella företag och för kreditinstitut och värdepappersbolag. Förslaget innebar bl.a. nya värderingsbestämmelser och nya krav på tilläggsupplysningar. I betänkande 2003/04:LU2 Redovisning och värdering av finansiella instrument föreslog utskottet att riksdagen, med en ändring i övergångsbestämmelserna, skulle anta regeringens lagförslag.
I betänkande 2003/04:LU14 Ändringar i årsredovisningslagen, m.m. tog utskottet initiativ till ändringar i bl.a. årsredovisningslagen i syfte att komplettera vissa ofullständigheter i lagtexterna.
Utskottet ställde sig i betänkande 2003/04:LU4 Överflyttning av vissa ärenden till Patent- och registreringsverket bakom regeringens lagförslag i proposition 2002/03:147. Propositionen innehöll förslag till ändringar i bl.a. lagen om ekonomiska föreningar, bostadsrättslagen, lagen om utländska filialer m.m. och handelsregisterlagen. Lagändringarna innebär bl.a. att handläggningen av vissa ärenden flyttas från tingsrätten och länsstyrelsen till Patent- och registreringsverket (fr.o.m. den 1 juli 2004 Bolagsverket). Utskottet föreslog att riksdagen, med en lagteknisk justering, skulle anta lagförslagen. Ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
Regeringens proposition 2003/04:112 och en motion som väckts med anledning av propositionen behandlades av utskottet i betänkande 2003/04:LU26 Europabolag. I propositionen föreslog regeringen en lag om europabolag med bestämmelser som kompletterar EG-förordningen om europabolag i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där regeringen annars har bedömt det lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler. Propositionen innehöll även förslag till ändringar i aktiebolagslagen m.fl. lagar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen och avslå motionen. I betänkandet finns en reservation.
Fyra motioner som väckts under den allmänna motionstiden år 2003 behandlades av utskottet i betänkande 2003/04:LU7 Franchising, m.m. Motionsyrkandena gällde franchising, avtalsvillkor mellan näringsidkare och elektroniska signaturer. Utskottet föreslog att motionerna skulle avslås, främst med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete inom Regeringskansliet. I betänkandet finns tre reservationer.
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:LU12 Associationsrättsliga frågor, m.m. sex motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003 om nya associationsformer, aktiekapitalets storlek och olika redovisningsfrågor. Därutöver behandlades ett motionsyrkande om näringsförbud. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden. Tre reservationer och ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
Immaterialrätt
I betänkande 2003/04:LU18 Gränser för genpatent m.m. - genomförande av EG-direktivet om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar behandlade utskottet proposition 2003/04:55 jämte tre motioner som hade väckts med anledning av propositionen. Dessutom behandlades i betänkandet 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2002 och sju motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003. I propositionen lämnade regeringen förslag till ändringar i främst patentlagen (1967:837). Ändringarna syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag och avslå samtliga motionsyrkanden. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle anta ett av utskottet av lagtekniska skäl framlagt förslag till lag om ändring i patentlagen. I betänkandet finns nio reservationer och ett särskilt yttrande.
I betänkande 2003/04:LU17 Immaterialrättsliga frågor behandlade utskottet 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2003. Yrkandena gällde främjande av patent, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå), följerätt och s.k. arenarätt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, främst med hänvisning till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida och pågående arbete på såväl nationell som internationell nivå. Fem reservationer och ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
Sjörätt
Utskottet behandlade i betänkande 2003/04:LU6 Sjöfylleri tre motioner väckta under den allmänna motionstiden år 2003. I motionerna förordades införande av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till pågående utredningsarbete. I betänkandet finns tre särskilda yttranden.
Yttranden till andra utskott
I yttrande 2003/04:LU1y Avstående av arv som tillfallit Allmänna arvsfonden till socialutskottet övervägde lagutskottet en motion som väckts under den allmänna motionstiden år 2002. Motionen gällde en bestämmelse i förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden, vilken innebär att Kammarkollegiets beslut rörande avstående av arv som tillfallit fonden inte får överklagas. Motionärerna ansåg att en möjlighet till överklagande borde införas. Lagutskottet hänvisade främst till det ställningstagande riksdagen gjorde år 1994 då nuvarande ordning infördes. Enligt utskottets mening ägde dessa överväganden alltjämt giltighet. Utskottet förordade att socialutskottet skulle föreslå riksdagen att avslå motionen. Två avvikande meningar avgavs.
Utskottet redovisade i yttrande 2003/04:LU2y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen till konstitutionsutskottet resultatet av sin granskning av regeringens skrivelse 2003/04:75 om behandlingen av riksdagens skrivelser såvitt avsåg lagutskottets beredningsområde och en motion som överlämnats till utskottet för yttrande. Skrivelsen och motionen föranledde inte någon erinran från utskottets sida.
I ett yttrande till socialutskottet, 2003/04:LU3y Adoptionsfrågor, behandlade utskottet vissa familjerättsliga frågeställningar som innefattades i de lagförslag som regeringen lämnat i proposition 2003/04:131 och vissa motioner som väckts med anledning av propositionen. Yttrandet omfattade ställningstaganden i frågor om äktenskap respektive partnerskap mellan adoptant och adoptivbarn, information till adoptivbarnet och översyn av adoptionslagstiftningen. Lagutskottet förordade att socialutskottet skulle föreslå riksdagen att anta de framlagda lagförslagen och avslå motionsyrkandena. Utskottsmajoritetens ställningstaganden föranledde fyra avvikande meningar.
EU-frågor
Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, immaterialrätten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.
Lagutskottet har - vid sidan av ärendebehandlingen - fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid åtta tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet och Jordbruksdepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde.
Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och avsikten är att i en enda handling samla huvuddelen av den aktuella EU-information som utskottet och dess kansli får i olika sammanhang. Syftet med promemorian är i huvudsak att göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys och problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter. Ett annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att aktualisera i framtiden. Promemorian bygger bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i Europeiska unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.
Uppföljning och utvärdering
Den 4 mars 2003 beslutade utskottet att inleda två utvärderingsprojekt, ett om näringslivets självreglering och ett om näringsförbud.
I utvärderingsprojektet om näringslivets självreglering har riksdagens utredningstjänst bistått utskottet med att göra en kartläggning av de självregleringsorgan som finns på marknaden. Resultatet av kartläggningen har publicerats i rapportserien Utredningar från riksdagen (2003/04:URD5).
Det andra utvärderingsprojektet om näringsförbud innebär att utskottet följer ett arbete som bedrivs av Ekobrottsmyndigheten, Patent- och registreringsverket samt Skatteverket angående hur näringsförbudens efterlevnad kan förbättras.
Offentlig utfrågning
Utskottet anordnade den 5 februari 2004 en offentlig utskottsutfrågning. Utfrågningen utgjorde ett led i beredningen av motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 2002 och 2003 i frågor om barns skuldsättning. Vid utfrågningen deltog företrädare för Justitiedepartementet, Barnombudsmannen, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten i Göteborg, Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet och Vägverket. Vad som framfördes vid utfrågningen framgår av bilaga 2 till betänkande 2003/04:LU20 Skuldsatta barn.
Studieresor och besök
Under våren 2004 gjorde utskottet en studieresa till Sundsvall. Utskottet besökte bl.a. bolagsavdelningen vid Patent- och registreringsverket, Hovrätten för Nedre Norrland och Överförmyndarnämnden vid Sundvalls kommun.
Utskottet har därutöver gjort ett studiebesök på Konsumentverket.
I samband med forskningsdagen i riksdagen den 4 mars 2004 gästades utskottet av professor Maarit Jänterä-Jareborg, juris doktor Marie Tuula och juris doktor Marie Larsson Linton som informerade om sin forskningsverksamhet.
Företrädare för Riksrevisionen har vid ett besök informerat utskottet om myndighetens uppgifter och organisation. Vid ett annat tillfälle tog kansliet emot företrädare för Riksrevisionen för att informera om utskottet och dess arbete.
Utskottet tog under riksmötet emot en delegation från det tjeckiska parlamentet. Vidare tog en företrädare för kansliet emot en delegation från Polens parlament som informerades om den svenska lagstiftningsprocessen. En företrädare för kansliet deltog i mottagandet av en delegation från det lettiska parlamentet där information lämnades om svensk familjerätt.