Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2010/11
|
Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2010/11 |
| |
|
|
| |
|
|
|
|
1.1 Utskottets beredningsområde
Utrikesutskottet ska bereda ärenden om rikets förhållande till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till andra länders utveckling samt utrikeshandel i övrigt och internationellt ekonomiskt samarbete – allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredningsområde.
I utskottets uppgifter ingår även uppföljning och utvärdering av tidigare riksdagsbeslut inom ansvarsområdet och bevakning av EU-frågor.
1.2 Utskottets sammansättning
Utrikesutskottet hade under riksmötet 2010/11 följande sammansättning:
Ledamöter
Karin Enström (M), ordförande
Urban Ahlin (S), vice ordförande
Walburga Habsburg Douglas (M)
Carina Hägg (S)
Christian Holm (M)
Kent Härstedt (S)
Mats Johansson (M)
Carin Runeson (S)
Fredrik Malm (FP)
Olle Thorell (S)
Kerstin Lundgren (C)
Kenneth G Forslund (S)
Christer Winbäck (FP)
Bodil Ceballos (MP)
Désirée Pethrus (KD)
Julia Kronlid (SD) föräldraledig t.o.m. 2011-04-20
Stellan Bojerud (SD) fr.o.m. 2010-11-26 t.o.m. 2011-04-17
Hans Linde (V)
Suppleanter
Ulrik Nilsson (M)
Désirée Liljevall (S)
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Kerstin Engle (S)
Marietta de Pourbaix-Lundin (M)
Amir Adan (M)
Peter Jeppsson (S)
Ismail Kamil (FP)
Yilmaz Kerimo (S)
Staffan Danielsson (C)
Valter Mutt (MP)
Gustav Blix (M)
Gustav Fridolin (MP)
Robert Halef (KD)
Sven-Olof Sällström (SD)
Jonas Sjöstedt (V)
Helén Pettersson i Umeå (S)
Karin Granbom Ellison (FP)
Eva Flyborg (FP)
Ulrika Carlsson i Skövde (C)
William Petzäll (SD)
Lars Ohly (V)
Mehmet Kaplan (MP)
Cristina Husmark Pehrsson (M)
Björn Söder (SD)
Mikael Oscarsson (KD)
Annelie Enochson (KD)
Utskottets presidium bestod av ordförande Karin Enström (M) och vice ordförande Urban Ahlin (S). Som framgår av förteckningen över utskottets ledamöter under riksmötet 2010/11 tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Folkpartiet liberalerna, en Miljöpartiet de gröna, en Centerpartiet, en Kristdemokraterna, en Sverigedemokraterna och en Vänsterpartiet.
1.3 Utskottets kansli
Utskottets kansli hade under riksmötet 2010/11 följande sammansättning:
Martin Brothén, kanslichef
Eva Kvarfordt, föredragande
Johan Matz, föredragande, tjänstledig t.o.m. 2011-01-31
Katarina Martholm Fried, föredragande t.o.m. 2011-02-28
Annli Halabi, föredragande t.o.m. 2011-06-30
Cecilia Mobach, utskottshandläggare
Eva Östlund, utskottshandläggare t.o.m. 2010-09-30
Sara Sjölén, utskottshandläggare, föräldraledig fr.o.m. 2011-04-01
Margareta Holmberg, utskottshandläggare t.o.m. 2011-04-30
Anna Forssblad, utskottsassistent
Elisabeth Eklind Eliahu, utskottsassistent t.o.m. 2011-05-10
Monique Svensson, utskottsassistent fr.o.m. 2011-05-10 t.o.m. 2011-06-22
Hannah Wennberg, utskottsassistent, föräldraledig t.o.m. 2011-07-31
2 Utskottets verksamhet
2.1 Ärenden som behandlats av utskottet
Utskottet lämnade under riksmötet 14 betänkanden, 3 utlåtanden och 3 yttranden. Sammanfattningar återges nedan:
Betänkanden och utlåtanden
UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Utskottet tog även ställning till två motioner, vilka avstyrktes.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 1 timme och 10 minuter.
UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
De motioner om utvecklingsbiståndet som behandlades i betänkandet avsåg främjande av internationella biståndsströmmar, avräkningar från biståndsramen och fördelningen på anslag inom utgiftsområde 7. De innefattade också förslag om den närmare inriktningen på biståndsinsatser samt uppföljning och resultatredovisning.
I betänkandet behandlades också regeringens skrivelse 2009/10:214 Biståndets resultat – tema miljö och klimat. Där har regeringen redogjort för resultat från Sveriges internationella utvecklingssamarbete och reformsamarbetet i Östeuropa. Skrivelsen är avgränsad till det tematiska området miljö och klimat och till de samarbetsländer som står inför en ny strategiperiod. En följdmotion till skrivelsen har avlämnats, och denna behandlades i betänkandet.
Utskottet tillstyrkte förslaget i budgetpropositionen om att biståndsramen för internationellt utvecklingssamarbete fastställs till 1 % av beräknad BNI. Enligt utskottet måste Sverige fortsätta att agera för större internationella biståndsvolymer och för att åtaganden som gjorts om biståndsökningar blir förverkligade. I betänkandet framhöll utskottet att Sverige måste påverka andra biståndsgivare, däribland i EU och i FN, att förbättra kvaliteten på och effektiviteten i utvecklingssamarbetet samt öka fokuseringen på att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor.
Utskottet ställde sig också bakom regeringens förslag om anslagstilldelning och tillstyrkte de övriga förslag i budgetpropositionen som avsåg utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Utskottet stöder den inriktning som regeringen förordar på de tre tematiska prioriteringarna för utvecklingssamarbetet under mandatperioden, dvs. demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat respektive främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling.
Alla motionsförslag med anknytning till utvecklingsbiståndet avstyrktes. I betänkandet finns sju reservationer och fyra särskilda yttranden.
Utskottet föreslog att regeringens resultatskrivelse 2009/10:214 Biståndets resultat – tema miljö och klimat skulle läggas till handlingarna.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 2 timmar och 20 minuter.
UU3 Strategisk exportkontroll 2010 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel
I betänkande UU3 behandlade utskottet dels regeringens skrivelse 2010/11:114 Strategisk exportkontroll 2010 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt motioner i frågor med anknytning till skrivelsen, dels regeringens proposition 2010/11:112 Genomförande av direktiv om överföring av krigsmateriel.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Utskottet ansåg – mot bakgrund av såväl politiken för global utveckling som den fortsatta utvecklingen inom EU-samarbetet, bl.a. antagandet av ICT-direktivet – att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.
En motion bifölls delvis. Övriga motioner avstyrktes. I betänkandet finns tolv reservationer.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 2 timmar och 20 minuter.
UU4 EU-dokument om budgetstöd till tredjeland i framtiden
Det var enligt utskottet positivt att kommissionen genom grönboken initierade en samrådsprocess som ett led i arbetet med att utarbeta en samordnad ansats till budgetstöd.
Utskottet inriktade sin granskning främst på frågor med anknytning till politisk styrning och politisk dialog, politikområdesdialog samt frågor om ansvarighet inklusive kapacitetsutveckling.
Utskottet ansåg att bedömningar som avser politisk styrning och politisk dialog i det land som tar emot budgetstöd från EU måste ta sin utgångspunkt i Lissabonfördragets allmänna bestämmelser om unionens yttre åtgärder (artikel 21.1) och i Europaparlamentets, rådets och kommissionens överenskommelse från 2005 om samförstånd i utvecklingspolitiken. Ett antal förutsättningar bör anges för att budgetstöd ska beviljas. Enligt utskottets uppfattning bör ett land som bryter mot de grundläggande principerna inte beviljas budgetstöd. I det fall ett land har beviljats budgetstöd och situationen i landet vad gäller de grundläggande principerna försämras bör EU reagera mot detta på ett tydligt och förutsägbart sätt. Budgetstöd bör vara kopplat till ett fortsatt genomförande av reformer i partnerlandet.
En effektiv och inkluderande politikområdesdialog måste enligt utskottet föras i samband med budgetstöd. Det är viktigt med en fri press, informerade medborgare och ett väl fungerande parlament som deltar i genomförandet av landets politik för utveckling och fattigdomsminskning. Utskottet underströk betydelsen av effektiva kontroll- och granskningsorgan.
I fråga om ansvarighet på nationell nivå ansåg utskottet att ökade möjligheter till ansvarsutkrävande bör främjas. Det är viktigt att komma överens om vilka instrument och indikatorer som ska användas för att mäta exempelvis öppenhet och kvalitet i offentliga budgetar och finansiella system. Många gånger är det angeläget med kapacitetsutveckling och förstärkning av gransknings- och kontrollfunktioner om nationella parlament och revisionsorgan ska kunna hävda sina roller. Stöd till kapacitetsutveckling ska vara behovs- och efterfrågestyrt och utformas på ett sätt som stärker lokalt ägarskap.
Utskottet föreslog att utlåtandet skulle läggas till handlingarna.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 40 minuter.
UU5 Sidas stöd för kapacitetsutveckling
Utskottet föreslog att redogörelsen skulle läggas till handlingarna.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 30 minuter.
UU6 Tillämpning i fråga om Demokratiska folkrepubliken Korea av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner
Förenta nationernas säkerhetsråd antog i oktober 2006 respektive juni 2009 resolutionerna 1718 (2006) och 1874 (2009) om sanktioner mot Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea). För att genomföra säkerhetsrådets bindande sanktionsbeslut antog Europeiska unionens råd under perioden 2006–2009 gemensamma ståndpunkter om restriktiva åtgärder mot Nordkorea, vilka i december 2010 ersattes av ett rådsbeslut om restriktiva åtgärder mot Nordkorea (2010/800/GUSP).
Vad rådet beslutat inom ramen för rådsbeslut 2010/800/GUSP har i allt väsentligt genomförts genom rådsförordningar om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.
Vissa bestämmelser i rådsbeslutet om restriktioner för krigsmateriel och liknande produkter samt åtgärder för att hindra att viss undervisning och utbildning ges till nordkoreanska medborgare ställer krav på ett nationellt genomförande.
Regeringen beslutade den 27 januari 2011 om tillämpning i fråga om Nordkorea av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Samma dag beslutade regeringen om vissa sanktioner mot Nordkorea. Åtgärderna innebar ett förbud mot att köpa, importera eller transportera krigsmateriel m.m. från Nordkorea. De innebar även ett förbud mot att leverera, sälja, överföra eller genom Sverige transportera paramilitär utrustning till Nordkorea. Enligt sanktionslagen ska beslut att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande. I propositionen begärdes ett sådant godkännande. Ett enigt utskott föreslog i detta betänkande att riksdagen skulle ge regeringen ett sådant godkännande.
Utskottet avstyrkte den motion som behandlades i betänkandet.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 20 minuter.
UU7 Fortsatt tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner
Förenta nationernas (FN) säkerhetsråd antog i juni 2010 resolution 1929 som ytterligare skärper de sanktioner mot Iran som gällt, med successiva skärpningar, sedan 2006. Europeiska unionens råd har därefter antagit ett nytt rådsbeslut (2010/413/GUSP), som genomför FN-resolutionen och samlar alla sanktionsbestämmelser i en rättsakt som ersätter de gemensamma ståndpunkter som gällt sedan 2007. Sanktionerna i rådsbeslutet har i allt väsentligt genomförts genom en ny rådsförordning, (EU) nr 961/2010.
I Sverige måste förordningen (2007:703) om tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen) nu ändras till att avse det nya rådsbeslutet. Även förordningen (2007:704) om vissa sanktioner mot Iran måste anpassas till rådsbeslutet och den nya EU-förordningen. Vissa nya restriktioner i rådsbeslutet förutsätter ett nationellt genomförande och det krävs kompletterande nationella bestämmelser för att EU-förordningen ska kunna tillämpas fullt ut.
Regeringen beslutade den 3 mars 2011 att tillämpa sanktionslagen i fråga om Iran också enligt det nya rådsbeslutet. Samma dag beslutade regeringen om en ändring av förordningen (2007:704) om vissa sanktioner mot Iran. Därigenom anpassades gällande föreskrifter till de nya EU-rättsakterna, och vissa nya föreskrifter infördes. De nya föreskrifterna innebär ett förbud mot att utan tillstånd göra, ta emot, utföra eller förmedla vissa överföringar till och från Iran, förbud mot nya medel- och långfristiga åtaganden om ekonomiskt stöd till handel med Iran och förbud mot tillträde till svenska flygplatser för godstransport som utförs av iranska lufttrafikföretag eller som har sitt ursprung i Iran. Bestämmelserna trädde i kraft den 10 mars 2011.
Enligt sanktionslagen ska beslut att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande. I propositionen begärdes ett sådant godkännande. Ett enigt utskott föreslog i detta betänkande att riksdagen skulle ge regeringen ett sådant godkännande.
En motion från allmänna motionstiden 2010 behandlades i betänkandet. Motionen avstyrktes.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 10 minuter.
UU8 Stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan
Utskottet tog även ställning till två motioner, vilka avstyrktes. I betänkandet finns två reservationer.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 40 minuter.
UU9 EU:s utvecklingspolitik
· se till att EU:s utvecklingspolitik blir effektivare
· främja en ökad och mer socialt integrerande tillväxt i utvecklingsländerna
· skapa en hållbar utveckling som främjar utveckling
· uppnå varaktiga resultat på områdena jordbruk och livsmedelstrygghet.
Utskottet var positivt till att kommissionen öppnar för en bred diskussion om EU:s utvecklingspolitik. Utskottet ansåg att förklaringen Europeiskt samförstånd om utveckling från 2005 ger en bra grundstruktur för EU:s utvecklingspolitik men att det finns skäl att kontinuerligt se över EU:s utvecklingspolitik i syfte att identifiera vilka områden som kan behöva reformeras eller kompletteras för att anpassa den till dagens och framtidens förutsättningar.
Vid sin granskning av grönboken valde utskottet att särskilt fokusera på behovet av att göra utvecklingspolitiken effektivare och mer resultatfokuserad, vikten av en socialt integrerande och hållbar tillväxt samt tre tematiska, tvärgående frågor inom ramen för EU:s utvecklingspolitik: demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt jämställdhet och kvinnors utveckling, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Utskottet föreslog att utlåtandet skulle läggas till handlingarna.
I utlåtandet finns ett särskilt yttrande.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 40 minuter.
UU10 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010
I betänkande UU10 behandlade utskottet regeringens skrivelse 2010/11:105 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010 med en följdmotion och ett antal motioner från allmänna motionstiden 2010 som innehöll yrkanden som avsåg samarbetet inom Europeiska unionen.
Regeringens skrivelse 2010/11:105 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010 täcker hela EU:s verksamhet och är tillbakablickande. Utskottet valde, baserat på de motioner som väcktes om samarbetet inom EU, varav flera var framåtblickande, i betänkandet att fästa särskild uppmärksamhet på nio teman. Dessa teman var följande: utvidgningsprocessen; EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik samt bilaterala och regionala förbindelser; ekonomiska och finansiella frågor; rättsliga och inrikes frågor; sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård; jordbrukspolitik; miljöfrågor; kulturfrågor; EU:s institutioner.
Utrikesutskottet undersökte övriga utskotts intresse av att yttra sig över skrivelsen och de motioner som behandlades i anslutning till denna i fråga om det som avser deras respektive beredningsområden. EU-nämnden gavs också tillfälle att yttra sig över skrivelsen. Fem yttranden inkom: från finans-, justitie-, social- och arbetsmarknadsutskotten respektive EU-nämnden.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden och föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse 2010/11:105 till handlingarna.
I betänkandet finns 44 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 3 timmar och 10 minuter.
UU11 Kommissionens arbetsprogram för 2011
Dagen efter antagandet inkom arbetsprogrammet till riksdagen i engelsk språkversion. Riksdagens behandling av kommissionsförslag inleds först när den svenska språkversionen inkommit, vilket dröjde mer än sex veckor efter att arbetsprogrammet antagits. Fördröjningen har påverkat tidsplaneringen för riksdagsbehandlingen. Utskottet ansåg att det är angeläget att exempelvis arbetsprogram i fortsättningen översänds till riksdagen i svensk språkversion i anslutning till antagandet.
Kommissionens arbetsprogram har lagts fram i en tid som är full av utmaningar för EU. Det gäller såväl på kort som på längre sikt. Utskottet ansåg att de initiativ som tas inom ramen för Europa 2020-strategin bör vara inriktade på den långsiktiga strukturella tillväxten och syfta till ökad konkurrenskraft för de europeiska ekonomierna och därmed stärka den långsiktiga sysselsättningen i Europa.
Bland de utmaningar som EU står inför lyfte utskottet särskilt fram vikten av att värna om ett öppet Europa. Öppenheten har flera aspekter. Medborgarnas möjlighet att få insyn i unionens arbete förutsätter att åsiktsfrihet och yttrandefrihet hävdas och främjas. Kommissionen bör enligt utskottet fästa särskild uppmärksamhet på utvecklingen av yttrandefrihet och mediefrihet i EU:s medlemsländer liksom i dialogen med kandidat- och ansökarländerna. Kommissionen bör verka för att en formell och reell grund för oberoende nyhets- och åsiktsspridning säkras. Likaså bör kommissionen agera för att medlemsstater i EU som inte har lagstiftning om journalisters rätt att inte avslöja sina informationskällor ska införa en sådan lagstiftning.
Utskottet ansåg att utvidgningen av EU stärker freden och stabiliteten. EU måste hålla dörrarna öppna såväl i utvidgningsprocessen som i det östliga partnerskapet och Medelhavssamarbetet. Samtidigt ska Köpenhamnskriterierna genomföras och upprätthållas. Det behövs ett kraftfullt engagemang från kommissionen och andra berörda parter för att utvidgningen ska nå framgång.
Justitieutskottet och arbetsmarknadsutskottet yttrade sig till utrikesutskottet. Utöver dessa yttranden har ett antal utskott i riksdagen i redan avgivna utlåtanden redovisat synpunkter på frågor med anknytning till kommissionens arbetsprogram. I en bilaga finns en förteckning över samtliga utlåtanden som beslutats av riksdagens utskott efter att utrikesutskottet våren 2010 justerade sitt utlåtande om kommissionens arbetsprogram för 2010.
När det gällde de två första huvudområdena i kommissionens arbetsprogram, att få EU ur den ekonomiska krisen och att åstadkomma en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning, hänvisade utrikesutskottet främst till utlåtanden som har avgetts av riksdagens finansutskott och som behandlar frågor med anknytning till arbetsprogrammet. Utskottet hänvisar också till arbetsmarknadsutskottets yttrande över kommissionens arbetsprogram, som ingick som bilaga till detta utlåtande. Ett genomförande av Europa 2020-strategin kräver genomgripande omprioriteringar i EU-budgeten för perioden efter 2013. Utskottet ansåg att EU även i fortsättningen ska ha en aktiv roll inom G20, men underströk samtidigt att frågor som rör de internationella finansiella institutionerna ska diskuteras på ett substantiellt sätt och beslutas i institutionernas respektive styrorgan.
Vad beträffar initiativ för att driva medborgarnas agenda – frihet, rättvisa och säkerhet – ställde sig utskottet bakom justitieutskottets yttrande som ingår som bilaga i detta utlåtande. Utrikesutskottet anser att det är angeläget att det under 2011 nås en överenskommelse om EU:s anslutning till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. EU bör kunna tillträda även andra relevanta Europarådskonventioner. Också andra initiativ bör tas för att stärka rättssäkerheten och skyddet för individen.
Åtgärder för att öka EU:s inflytande på den globala arenan måste enligt utskottet utgå från Lissabonfördragets bestämmelser om att främja bl.a. demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i EU:s yttre åtgärder (artikel 21.1 i fördraget). Unionens grannskapspolitik måste vidareutvecklas och främja reformer och EU-integration samt innefatta viseringslättnader. Utvidgningsförhandlingarna ska fortsätta i den takt som ländernas förberedelser medger. Händelseutvecklingen i Nordafrika och den arabiska regionen på senare tid har medfört ett ökat fokus på en demokratisk utveckling i dessa områden. Utskottet ansåg att EU måste följa utvecklingen och skyndsamt agera och använda alla tillgängliga instrument för att stärka de demokratiska krafterna.
Utskottet betonade samstämmighet i utvecklingspolitiken. Enligt utskottet är det angeläget att moderniseringen av EU:s utvecklingspolitik innefattar stärkta insatser för att främja kvinnors rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är angeläget att vidareutveckla EU:s Östersjöstrategi och genomföra strategins handlingsplan. Ratificering och genomförande av MR-konventioner måste även i fortsättningen utgöra ett viktigt element i bl.a. alla associationsavtal, partnerskapsavtal och samarbetsavtal som EU träffar med tredjeländer. Utskottet redovisade i utlåtandet synpunkter på frågan om parlamentarisk kontroll av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik.
Att inleda förhandlingar inför nästa fleråriga budgetram är det femte och sista huvudområdet i kommissionens arbetsprogram för 2011. Utskottet ansåg att EU-budgetens förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar och krav inte har varit tillräcklig. Utgifterna domineras fortfarande kraftigt av jordbrukspolitik och regionalpolitik. I linje med Europa 2020-strategin behövs ökade satsningar på bl.a. konkurrenskraft, miljö- och klimatfrågor och forskning och utveckling samt strategiska investeringar i infrastrukturprogram. Genomgripande omprioriteringar måste göras av EU-budgetens utgifter, och förändringar måste ske utan att budgetens samlade utgifter ökar. EU:s utvecklingspolitik måste få genomslag i den nya fleråriga budgetramen efter 2013. Reformeringen av unionens finansiella instrument för utvecklingssamarbetet bör fortsätta och innefatta bl.a. införlivande av Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten.
I utlåtandet finns fyra reservationer.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 1 timme och 45 minuter.
UU12 Europarådet
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och att motionerna skulle avstyrkas.
I betänkandet finns sju reservationer och ett särskilt yttrande.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 1 timme och 55 minuter.
UU13 Globalisering och internationellt ekonomiskt samarbete
Samtliga motionsyrkanden i betänkandet avstyrktes av utskottet. I betänkandet finns elva reservationer.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 1 timme.
UU14 OSSE
Inga motioner inkom med anledning av skrivelsen eller redogörelsen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen och redogörelsen till handlingarna.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 40 minuter.
UU15 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
I betänkande UU15 behandlade utskottet motioner från allmänna motionstiden 2010 om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.
Ett stort antal motionsförslag läggs varje år fram i riksdagen om olika MR-frågor. Utskottet har under ett antal riksmöten valt att behandla frågor om de mänskliga rättigheterna ur olika perspektiv och med olika fokus. Vissa år har tonvikten legat mer på bilaterala MR-frågor och andra år på multilaterala frågeställningar. I detta betänkande behandlade utskottet motionsförslag om
· folkrätt samt om mål och inriktning för den svenska politiken för de mänskliga rättigheterna
· agerande för att avskaffa dödsstraff och tortyr
· sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors rättigheter
· barnets rättigheter
· diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet.
Samtliga motionsyrkanden i betänkandet avstyrktes av utskottet.
I betänkandet finns åtta reservationer och ett särskilt yttrande.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 2 timmar och 5 minuter.
UU16 Ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan
Inga motioner väcktes med anledning av propositionen.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 1 minut.
UU17 Ramavtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Indonesien, å den andra
Inga motioner väcktes med anledning av propositionen.
Tiden för ärendedebatten i kammaren uppgick till 10 minuter.
Yttranden
UU1y Utrikesförvaltningen
Konstitutionsutskottet beslutade vid ett sammanträde den 2 november 2010 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över budgetproposition 2010/11:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse och motioner.
Utrikesutskottet valde att lämna synpunkter på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m., inom utgiftsområde 1, samt ett antal motioner.
Inom ramen för ärendets beredning gjordes en föredragning av kabinettssekreterare Frank Belfrage, departementsråd Tove Friberg och tf. expeditionschef Harald Sandberg inför utskottet den 16 november 2010.
Utrikesutskottet ansåg att motionerna borde avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I yttrandet finns tre avvikande meningar och två särskilda yttranden.
UU2y Subsidiaritetsprövningen i riksdagen
Utrikesutskottet valde att ge kommentarer och besvara de frågor som konstitutionsutskottet ställt.
UU3y Ramarna för utgiftsområde 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd
Utrikesutskottet valde att yttra sig över propositionens ramanslag avseende utgiftsområdena 5 Internationell samverkan och 7 Internationellt bistånd samt berörda delar av två motioner.
Utrikesutskottet ansåg att motionerna borde avstyrkas av finansutskottet.
I yttrandet finns en avvikande mening.
Sammansatt utrikes- och försvarsutskott
Utskottet har under riksmötet 2010/11 beslutat att genom deputerade i sammansatt utrikes- och försvarsutskott (UFöU) bereda vissa ärenden gemensamt. I sammansatt utskott med försvarsutskottet hölls 6 sammanträden om totalt 6 timmar och 20 minuter och tre propositioner, en skrivelse och åtta motioner behandlades. Fyra betänkanden lämnades till kammaren.
Ärendedebatternas tid i kammaren uppgick till 8 timmar och 40 minuter. UFöU upprättar en egen verksamhetsberättelse.
2.5 EU-frågor
Utrikesutskottets verksamhet har kopplingar till EU-frågorna framför allt inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och biståndsfrågorna. I arbetet med regeringens årliga skrivelse om verksamheten inom EU liksom i fråga om kommissionens arbetsprogram har utrikesutskottet en sammanhållande roll inom riksdagen. Utskottet har följt EU-frågorna genom att fortlöpande ta del av dokumentation från olika EU-organ samt genom föredragningar. Utrikesutskottets ordförande representerade utskottet i de återkommande mötena mellan företrädare för utrikesutskotten (Cofacc[1]) i EU:s medlemsländer och återrapporterade till utskottet från dessa möten. Detsamma gäller beträffande möten som hålls mellan de nordiska och baltiska utrikesutskottsordförandena (NB8).
Kabinettssekreterare Frank Belfrage har vid nio tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten och det allmänna rådet. Biståndsminister Gunilla Carlsson lämnade den 2 december 2010 och den 19 maj 2011 föredragningar om bistånd inför utrikesrådets möten. Representanter för Utrikesdepartementet har därutöver lämnat föredragningar om aktuella EU-frågor.
Under riksmötet har till utskottet hänvisats ett betydande antal meddelanden eller förslag från EU-kommissionen och rådet. Av dessa har tre kommissionsmeddelanden granskats av utskottet enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen: KOM(2010) 586 EU:s budgetstöd till tredjeland i framtiden, KOM(2010) 623 Kommissionens arbetsprogram 2011 och KOM(2010) 629 EU:s utvecklingspolitik.
Utskottet har genomfört en subsidiaritetsprövning av kommissionsmeddelande KOM(2010) 804 EU-förslag om ytterligare makroekonomiskt stöd till Georgien, i enlighet med de bestämmelser som infördes i och med Lissabonfördraget. Utskottet fann att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har även påbörjat två subsidiaritetsprövningar av följande kommissionsmeddelanden: KOM(2011) 396 EU-förslag om allmänna bestämmelser för makroekonomiskt stöd till tredjeländer och KOM(2011) 446 EU-förslag om ändring av rådets förordning (EG) nr 1085/2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen. Utskottet har för avsikt att avsluta dessa i början av nästa riksmöte, 2011/12.
Utskottet behandlade även tolv faktapromemorior.
2.6 Uppföljning och utvärdering
På motsvarande sätt som under tidigare år har utskottet under riksmötet fortsatt sitt arbete inom uppföljning och utvärdering genom att med betänkandearbete, resor och besök samt föredragningar följa upp riksdagens beslut.
Utskottet har under riksmötet 2010/11 inlett ett förberedelsearbete för uppföljning och utvärdering av samstämmigheten i EU:s politik för de mänskliga rättigheterna och styrningen av Sveriges internationella utvecklingssamarbete.
Den 23 november 2010 hölls en föredragning där biståndsminister Gunilla Carlsson lämnade information om Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Den 30 november 2010 informerade riksrevisor Claes Norgren, granskningsenhetschef Gina Funnemark och revisionsdirektör Charlotta Edholm från Riksrevisionen, överdirektör Bo Netz, ämnessakkunnig Anders Frankenberg och ämnessakkunnig Helena Reuterswärd från Sida samt departementsråd Helen Eduards och kansliråd Mia Rimby från Utrikesdepartementet om Sidas stöd till kapacitetsutveckling.
Utskottet har, genom föredragningar, tillsammans med försvarsutskottet följt upp beslut som har fattats i sammansatt utskott (UFöU). Den 19 maj 2011 lämnade företrädare för Försvarsmakten information om de svenska insatserna i Afghanistan och Libyen.
2.7 Offentliga och interna utfrågningar
Utskottet genomförde inte någon offentlig utfrågning under riksmötet. Däremot har ett antal interna utfrågningar, vilka benämns på utskottets sammanträdeskallelser som Information, anordnats:
Den 9 november 2010 informerade departementsråd Per Örnéus och kansliråd Anders Wahlberg från Utrikesdepartementet om G20-mötet i Seoul den 11–12 november.
Den 16 november 2010 informerade kabinettssekreterare Frank Belfrage, departementsråd Tove Friberg och tf. expeditionschef Harald Sandberg från Utrikesdepartementet om utrikesförvaltningen. Vid samma tillfälle informerade även tf. generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka, överdirektör Bo Netz och styrelseordförande Mats Sjöstrand från Sida om förändringsarbetet inom Sida.
Den 18 november 2010 informerade kabinettssekreterare Frank Belfrage, departementsråd Nils Daag, kansliråd Carl-Magnus Eriksson och kansliråd Anders Kalin från Utrikesdepartementet samt statssekreterare Katarina Areskoug Mascarenhas och departementsråd Diana Madunic från Statsrådsberedningen om Natos toppmöte i Lissabon den 19–20 november 2010.
Den 25 november 2010 informerade klimatambassadör Staffan Tillander och ämnesråd Per Rosenqvist från Miljödepartementet, ambassadör Torgny Holmgren från Utrikesdepartementet och departementssekreterare Åsa Wiberg från Finansdepartementet om FN:s klimatmöte i Cancún den 8 december.
Den 21 december 2010 informerade utrikesminister Carl Bildt, kabinettssekreterare Frank Belfrage, departementsråd Tove Friberg, pressekreterare Anna Charlotta Johansson och politiskt sakkunnige Ulf Emanuelli från Utrikesdepartementet om utrikesförvaltningen.
Den 10 februari 2011 informerade generaldirektör Andreas Ekman Duse och ställföreträdande generaldirektör Jan-Erik Lövgren från Inspektionen för strategiska produkter om viss vapenexport. Vid samma tillfälle lämnade kabinettssekreterare Frank Belfrage och departementsråd Robert Rydberg information om Nordafrika.
Den 17 februari 2011 informerade kabinettssekreterare Frank Belfrage, utrikesråd Björn Lyrvall, kansliråd Andrés Jato och kansliråd Martin Rahm från Utrikesdepartementet om avtal mellan EU och Marocko på jordbruksområdet.
Den 8 mars 2011 informerade utredare Peter Egardt och huvudsekreterare Anna Hammargren från Utrikesdepartementet om Utrikesförvaltningsutredningen.
Den 15 mars 2011 informerade ambassadör Per Saland från Utrikesdepartementet om utvecklingen av EU:s sanktioner. Vid samma tillfälle lämnade forskningschef Katarina Wilhelmsen och analytiker John Rydqvist från Totalförsvarets forskningsinstitut information om Irans och Nordkoreas kärntekniska program.
Den 5 april 2011 lämnade finansminister Anders Borg tillsammans med Susanne Ackum, Eva Haghanipour och Lars Östling från Finansdepartementet, Åsa Hjelt från Utrikesdepartementet och vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak tillsammans med Maria Wallin-Fredholm, Caroline Lenung och Annika Svensson från Riksbanken information till utrikesutskottet och finansutskottet inför IMF:s och Världsbankens vårmöten 2010.
Den 12 april 2011 informerade ambassadör Hans Blix och departementsråd Christer Ahlström från Utrikesdepartementet, ordförande Anna Ek från Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, biträdande direktör Daniel Nord från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och generalsekreterare Linda Nordin Thorslund från Svenska FN-förbundet om ökad uppslutning kring nedrustning.
Den 3 maj 2011 informerade förste analytiker Fredrik Lindvall och analytiker Fredrik Westerlund från Totalförsvarets forskningsinstitut om missilförsvaret och substrategiska kärnvapen och vad det betyder för Nordeuropa.
Den 5 maj 2011 informerade vice ordförande Zdzislaw Lachowski från Biuro Bezpieczenstwa Narodowego (BBN, National Security Bureau), överste Anders Byrén från Sveriges ständiga representation vid Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE), överstelöjtnant Robert Edelman från Försvarsmakten och analytiker Johan Norberg från Totalförsvarets forskningsinstitut om konventionell rustningskontroll i Europa och CFE-avtalets framtid.
Den 10 maj 2011 lämnade ämnesråd Ronnie Nilsson från Utrikesdepartementet information om läget i nedrustningskonferensen.
Den 12 maj 2011 informerade Åsa Regnér från RFSU, Annica Sohlström från Forum Syd, Erik Lysén från Svenska kyrkan, Bo Forsberg från Diakonia, Elisabet Dahlin från Rädda Barnen, Niclas Lindgren från PMU Interlife, Pia Stavås Meier från Röda Korset, Lena Ag från Kvinna till kvinna, Johanna Fogelström från Svenska Afghanistankommittén, Linda Nordin Thorslund från FN-förbundet, Eva Christina Nilsson från Svenska missionsrådet, Jens Orback från Palmecentret, Anneli Rogeman från Kooperation utan gränser och Gabi Björnsson från Afrikagrupperna om aktuella frågeställningar.
Den 9 juni 2011 informerade Special Representative and Director Sarah Cliffe och exekutivdirektör Anna Brandt från Världsbanken tillsammans med kansliråd Magnus Nordström och kansliråd Ulrica Reuterwall från Utrikesdepartementet utrikesutskottet, finansutskottet, justitieutskottet och försvarsutskottet om rapporten World Development Report 2011. Vid samma tillfälle lämnade departementsråd Camilla Mellander och kansliråd Emilia Strömsten från Utrikesdepartementet information om UD:s reserekommendationer.
Förutom utskottets allmänna sammanträden har även särskilda sammanträden innehållande föredragningar och besök i utskottet m.m. ägt rum.
Föredragningar och besök har även i viss utsträckning förekommit vid de allmänna sammanträdena.
2.8 Resor och besök
Utrikesresor
Utskottet genomförde den 6–8 februari 2011 en resa till Bryssel. Utskottet har som målsättning att organisera en delegationsresa till Bryssel en gång per mandatperiod. Syftet med resan var att genomföra möten och samtal inom utskottets beredningsområden med företrädare för den svenska EU-representationen, olika EU-institutioner samt Nato.
En delegation från utskottet genomförde även en resa den 13–15 juni 2011 till Moskva. Syftet med resan var att genomföra möten och samtal kring frågor av särskild relevans för utskottets beredningsområden med ledamöter i det ryska parlamentets underhus, duman, bl.a. ordföranden för utrikesutskottet Konstantin I. Kosatjov, vice utrikesminister Vladimir Titov, företrädare för den politiska oppositionen i landet, bl.a. Vladimir Ryzjkov, samt ett antal ryska analytiker och journalister.
Studiebesök
Under riksmötet 2010/11 gjorde utskottet ett antal studiebesök hos myndigheter. 2010-11-10 besökte utskottet Riksrevisionen, 2011-01-26 Sida, 2011-03-09 Försvarets radioanstalt och 2011-06-07 Svenska institutet.
Utländska besök
Under riksmötet 2010/11 tog utskottet emot 15 utländska besök. Utöver det har även utskottets ordförande och vice ordförande tagit emot ett betydande antal besök.
· 2010-10-26 Besök av chefen för The United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA), Director John Ging
· 2010-11-04 Besök av en delegation från Irans utbildnings- och forskningsutskott
· 2010-11-04 Besök av en parlamentarisk delegation från Rwanda
· 2010-12-09 Besök av delegation från Sydafrikas nationella provinsråd
· 2011-02-11 Besök av norska Stortingets utrikes- och försvarsutskott
· 2011-03-09 Besök av en vice president på Världsbanken, Inger Andersen
· 2010-03-17 Besök av den kanadensiska talmannen Peter Milliken från det kanadensiska parlamentets underhus med en delegation ledamöter
· 2010-03-18 Besök av FN:s särskilda representant mot sexualiserat våld i konflikter, Margot Wallström
· 2011-03-31 Besök av Natos generalsekreterare, Anders Fogh Rasmussen
· 2011-04-12 Besök av en delegation från Shoura Councils Saudisk-Svenska Vänskapsförening
· 2011-05-05 Besök av Kosovos EU-integrationsminister, Vlora Citaku
· 2011-05-11 Besök av Lettlands talman, Ms. Solvita Aboltina
· 2011-06-08 Besök av the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR), António Guterres
· 2011-06-15 Besök av Indiens talman, Mrs. Meira Kumar, med en delegation ledamöter
· 2011-06-29 Besök av Förenade Arabemiratens utrikesminister. H.H. Sheikh Abdullah bin Zayed Al Nahyan, med delegation.
Internationella konferenser och seminarier
Utskottets ledamöter har deltagit vid diverse internationella konferenser och seminarier. I december 2010 reste två ledamöter till Bryssel i Belgien för the 10th Annual Conference of the Parliamentary Network on the World Bank (PNoWB), i januari 2011 reste en ledamot till Bryssel i Belgien för ett möte i Europaparlamentet om Vitryssland, i mars 2011 reste två ledamöter till Genève i Schweiz för Partnership for Peace (PFP) nedrustningskonferens, i april 2011 reste två ledamöter till Bryssel i Belgien för ett Joint Parliamentary meeting (JPM) i Europaparlamentet på temat västra Balkan, i maj 2011 reste två ledamöter till Istanbul i Turkiet för the Conference on Least Developed Countries (LDC) och i juni 2011 reste en ledamot till New York i USA för FN:s högnivåmöte om hiv/aids.
2.6 Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Under riksmötet 2010/11 höll utskottet 36 allmänna sammanträden och 17 särskilda sammanträden. Den totala sammanträdestiden uppgick till 47 timmar och 20 minuter respektive 18 timmar och 10 minuter.
Utskottet behandlade 7 propositioner, 5 skrivelser och 3 redogörelser. Totalt behandlades 122 motioner med 275 yrkanden om olika åtgärder. Utrikesutskottet lämnade 14 betänkanden, 3 utlåtanden och 3 yttranden till kammaren. Den totala tiden för utrikesutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick till 18 timmar och 40 minuter.
|
Elanders, Stockholm 2011 |
[1] Cofacc – Conference of Foreign Affairs Committee Chairpersons.