Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2002/03

1. Utrikesutskottet

1.1 Utrikesutskottets beredningsområde

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan samt 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

1.2 Utrikesutskottets sammansättning

Utrikesutskottet hade under riksmötet 2002/03 följande sammansättning:

Ledamöter

Urban Ahlin (s), ordförande

Göran Lennmarker (m), vice ordförande

Berndt Ekholm (s)

Carl B Hamilton (fp)

Carina Hägg (s)

Birgitta Ahlqvist (s)

Holger Gustafsson (kd)

Lars Ohly (v)

Kent Härstedt (s)

Göran Lindblad (m)

Anders Sundström (s)

Cecilia Wigström (fp)

Agne Hansson (c)

Kenneth G Forslund (s)

Ewa Björling (m)

Veronica Palm (s)

Lotta N Hedström (mp)

Suppleanter

Anita Johansson (s)

Inger Segelström (s)

Björn Hamilton (m)

Birgitta Ohlsson (fp)

Pär Axel Sahlberg (s)

Anne Ludvigsson (s)

Rosita Runegrund (kd)

Sermin Özürküt (v)

Yilmaz Kerimo (s)

Karin Enström (m)

Ronny Olander (s)

Gabriel Romanus (fp)

Maud Olofsson (c)

Rolf Gunnarsson (m)

Tommy Waidelich (s)

Agneta Gille (s)

Mikaela Valtersson (mp)

Henrik S Järrel (m)

Kent Olsson (m)

Gunnar Nordmark (fp)

Lars Leijonborg (fp)

Mats Odell (kd)

Lena Ek (c)

Lars Ångström (mp)

Inger Lundberg (s)

Håkan Juholt (s)

Gudrun Schyman (v) (fr.o.m. 2003-03-19)

Louise Edlind-Friberg (ersättare för Gabriel Romanus 2003-03-03 – 2003-04-06)

Kaj Nordquist (ersättare för Veronica Palm fr.o.m. 2003-03-03 – 2003-08-01)

Ordförande i utskottet var Urban Ahlin (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m).

Som framgår av redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, tre Moderaterna, två Folkpartiet, en Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet och en Miljöpartiet de gröna.

1.3 Utskottets kansli

Utrikesutskottets kansli hade under riksmötet 2002/03 följande sammansättning:

Thomas Hörberg – kanslichef

Thomas Belius – föredragande (t.o.m. 2003-08-22)

Håkan Jonsson – föredragande (t.o.m. 2003-04-30)

Per Arne Ströberg – föredragande

Martin Brothén – föredragande (50 % 2003-01-01– 2003-06-30 och 100 % fr.o.m 2003-09-15)

Johan Matz – föredragande (fr.o.m. 2003-09-01)

Margareta Holmberg – byrådirektör

Maria Stridsman – byråassistent (t.o.m. 2003-08-24)

Jonas Hedenström – byråassistent (fr.o.m. 2002-09-01)

2. Utrikesutskottets verksamhet

2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning

Under riksmötet 2002/03 höll utskottet 28 allmänna sammanträden och 27 särskilda sammanträden (föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 34 timmar och 45 minuter respektive 27 timmar och 10 minuter, totalt 61 timmar och 55 minuter.

Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena. I sammansatt utskott med konstitutionsutskottet (KUU) hölls 15 sammanträden om totalt 17 timmar och 25 minuter. I sammansatt utskott med försvarsutskottet (UFöU) hölls 3 sammanträden om totalt 2 timmar och 50 minuter. I sammansatt utskott med miljö- och jordbruksutskottet (UMJU) hölls 7 sammanträden om totalt 7 timmar och 5 minuter.

Utskottet behandlade i sina betänkanden 7 propositioner och 6 skrivelser. Vidare behandlade utskottet 2 redogörelser för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2001 och under 2002, 1 förslag från Riksdagens revisorer om internationella freds- och hjälpinsatser samt 1 motion om Irakkonflikten och FN-stadgans våldsförbud som väckts i särskild ordning. Totalt har 85 motioner med 264 yrkanden om olika åtgärder behandlats.

Utskottet avlämnade 16 betänkanden till kammaren samt 1 yttrande till konstitutionsutskottet, 1 yttrande till finansutskottet och 1 yttrande till skatteutskottet. Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) behandlade 8 motioner med 15 yrkanden, det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) behandlade 1 motion med 1 yrkande och det sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet (UMJU) behandlade 1 skrivelse och 24 motioner med 111 yrkanden.

En jämförande statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse. Som framgår av denna är utrikesutskottet ett av de mest belastade utskotten när det gäller propositioner (motsvarande). Att antalet behandlade motionsyrkanden är jämförelsevis lågt beror främst på utskottets ambition att fördela ärenden över valperioden. Vid riksmötets slut fanns 501 obehandlade motionsyrkanden (och 4 propositioner) i balans för senare behandling.

Utskottet fastställde 2002 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 2002–2006. Denna plan har i det närmaste kunnat följas vad avser den del som berör riksmötet 2002/03. De avvikelser som förekommit, och som inneburit senareläggning av vissa ärenden, har framför allt varit att tillskriva insatser i samband med EU:s framtidskonvent samt, i viss utsträckning, personalläget vid utskottets kansli.

En utgångspunkt för utskottets långsiktiga arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Så har i stor utsträckning kunnat ske under riksmötet.

2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet

Utskottet ägnade biståndsfrågor stor uppmärksamhet under året. Under hösten 2002 behandlades i betänkande 2002/03:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag och motioner avseende u-landsbiståndet och östsamarbetet.

Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 2002/03:UU1 innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

I betänkande 2002/03:UU3 Stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Kroatien tillstyrkte utskottet regeringens förslag om godkännande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Kroatien, å andra sidan.

I betänkande 2002/03:UU4 Barn i ett internationellt perspektiv behandlade utskottet regeringens skrivelse 2001/02:186 Ett barnrättsperspektiv i internationellt utvecklingssamarbete. Utskottet ansåg bl.a. att arbetet med att främja respekten för barn och att uppfylla kraven i FN:s barnkonvention även fortsättningsvis bör utgöra en viktig och integrerad del av svensk utrikes- och biståndspolitik. Under behandlingen valde utskottet att inbjuda allmänheten att lämna synpunkter, via e-post, fax och brev, på de frågor som väckts i skrivelsen.

Utskottet beredde Riksdagens revisorers förslag 2001/02:RR17 angående internationella freds- och hjälpinsatser i betänkande 2002/03:UU5 Internationella freds- och hjälpinsatser. Revisorerna framför förslag som bl.a. berör beslutsprocesser, resultatanalys samt rekrytering och meritvärdering vid deltagande i internationella freds- och hjälpinsatser.

I betänkande 2002/03:UU6 Tilläggsprotokoll till Europakonventionen – dödsstraffets totala avskaffande i Europa tillstyrker utskottet regeringens förslag om godkännande av tilläggsprotokoll nr 13 till Europakonventionen samt att protokollet införlivas med svensk rätt genom en ändring i lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

I betänkande 2002/03:UU7 behandlade utskottet regeringens skrivelse Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under andra halvåret 2001 och under 2002.

En rad motioner om FN:s organisation, säkerhetsrådet och mänskliga rättighetsfrågor i ett multilateralt perspektiv behandlas av utskottet i betänkande 2002/03:UU8 FN och vissa multilaterala frågor. Utskottet konstaterade att FN bedriver ett centralt arbete för att upprätthålla fred, främja mänskliga rättigheter och hjälpa till vid katastrofer och konflikter. Utskottet ställde sig bakom den av regeringen förda politiken på FN-området och utskottet menade att arbetet för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna bör utgöra en integrerad del i all svensk utrikespolitik.

I betänkande 2002/03:UU9 Exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmateriel år 2002 behandlade utskottet regeringens skrivelse Redogörelse för den svenska exportkontrollpolitiken och exporten av krigsmateriel år 2002.

I betänkande 2002/03:UU10 Verksamheten inom Europeiska unionen under 2002 behandlade utskottet regeringens redogörelse för verksamheten inom Europeiska unionen under 2002. Utskottet tog upp frågor kring den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken samt sysselsättningsfrågor till fördjupad behandling. Till följd av att utvidgningsförhandlingarna avslutades i december 2002 och nya länder kommer att tillträda medlemskap under 2004 ägnades betydande utrymme i betänkandet åt frågor kring utvidgningen och samarbete med de blivande grannländerna i öster. Utskottet föreslog med anledning av ett motionsyrkande att riksdagen tillställer regeringen ett tillkännagivande som gäller öppenhetsfrågor i unionens institutioner.

Betänkande 2002/03:UU11 är baserat på utskottet regeringens skrivelse med en redogörelse för Verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. andra halvåret 2001 och under år 2002 samt redogörelserna till riksdagen 2001/02:ER1 respektive 2002/03:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. I betänkandet behandlas även en motion med anledning av skrivelsen samt en motion som tar upp Europadomstolens arbetssituation samt frågor om människohandel och diskriminering på grund av sexuell läggning.

Betänkandenummer 2002/03:UU12 har ej ianspråktagits.

I betänkande 2002/03:UU13 behandlade utskottet regeringens proposition angående Åtagande att tillämpa avtal om rättslig ställning för Västeuropeiska unionen, dess nationella representanter och internationella tjänstemän. Genom att tillträda samförståndsavtalet om deltagande i Västeuropeiska försvarsmaterielorganisationen, kommer Sverige att kunna delta i samarbetet på samma villkor som övriga medlemmar i organisationen.

I betänkande 2002/03:UU14 tillstyrkte utskottet Svenskt deltagande i en EU-ledd styrka i Makedonien. Styrkans uppgifter blir att bidra till en synlig militär närvaro och övervaka situationen till stöd för de civila övervakarna från EU och OSSE.

I betänkande 2002/03:UU15 tillstyrkte utskottet Svenskt deltagande i Förenta nationernas fredsoperation i Demokratiska republiken Kongo.

I betänkande 2002/03:UU16 Irakkonflikten och FN-stadgans våldsförbud konstaterade utskottet att massförstörelsevapen i händerna på den irakiska regimen innebär ett hot mot internationell fred och säkerhet, något som FN uppmärksammat alltsedan invasionen av Kuwait 1990. Utskottet anser att användning av massförstörelsevapen, eller hot om sådan användning, inte kan accepteras och utskottet utgår från att regeringen aktivt kommer att verka för att FN:s auktoritet återställs och att frågan om Irak även fortsättningsvis behandlas i säkerhetsrådet.

I betänkande 2002/03:UU17 behandlade utskottet Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Algeriet.

I yttrande 2002/03:UU1y framförde utskottet sin uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag vad avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2003 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse i de delar som rör utrikesförvaltningen.

I yttrande 2002/03:UU2y framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet med anledning av regeringens förslag vad avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2003, om ramarna för utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd m.m.

I yttrande 2002/03:UU3y framförde utskottet sin uppfattning till skatteutskottet avseende proposition Tullfrihet för vissa vapen och militär utrustning, m.m.

Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket för 2002/03, Protokoll, Bihang, band E 6.

2.3 EU-frågor

Utrikesutskottet har som ansvarigt fackutskott att följa EU-frågorna inom sitt primära beredningsområde, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren. Detta sker genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar samt genom föredragningar. Utrikesutskottets ordförande representerar utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och återrapporterar till utskottet från dessa möten.

Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet (eller dennes ersättare) vid ett flertal tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten.

Utrikesministern, handelsministern, biståndsministern och kabinettssekreteraren har vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i aktuella frågor. Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har föredragningar ägt rum som bl.a. handlat om EU:s medlemsstater och unionens utvidgning, om arbetet med EU:s framtidskonvent, om försvarsmaterielsamverkan inom EU och om stödet till ansökarländerna. Även EU:s avgående ombudsman har rapporterat till utskottet.

På biståndsområdet har statsrådet Jan O. Karlsson och statssekreteraren Annika Söder givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten. EU:s särskilde sändebud i Afghanistan har informerat utskottet om sitt arbete.

Utskottet har under riksmötet behandlat tre faktapromemorior, vilka föranletts av meddelanden eller förslag från EU-kommissionen.

2.4 Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt – i betänkandearbetet, i samband med besök och resor samt i form av särskilda studier – följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut.

En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan innehålla delar med anknytning till uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall speciella redovisningar av frågor som har väckts i utskottet.

Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken omfattning regeringen har beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort med anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev granskades i syfte att få en bild av hur regeringen har omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde. Utskottet har erhållit föredragningar om de delar av RRV:s granskning samt statens årsredovisning som rör utgiftsområdena 5 och 7.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för ”bokslutet” för föregående år. Expeditionschefen har under riksmötet också informerat utskottet om olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete.

Kabinettssekreteraren redovisade i särskild ordning frågor rörande utlandsmyndigheterna.

Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med anknytning till redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat. Samverkan med Riksdagens revisorer har också genomförts vad gäller granskningen inom utskottets beredningsområde.

Genom en särskild föredragning följde utskottet upp tidigare fattade beslut i frågor rörande antipersonella minor. Utskottet erhöll också en särskild redovisning avseende riksdagens internationella delegationer.

En studie om EU:s kommittologi inleddes.

2.5 Offentliga och interna utfrågningar

Den 1 juli 2003 genomförde utrikesutskottet, det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet och representanter för utrikesutskottet i det polska parlamentet – Sejmen – en offentlig utfrågning för att diskutera frågor av gemensamt intresse, särskilt framtidsfrågor för EU och övriga Europa.

Utrikesutskottets ledamöter hade, även om de inte varit deputerade i det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet, möjlighet att delta i det sammansatta utskottets offentliga utfrågningar den 10 april 2003 (om rättssäkerhet och beslutsformer inom EU:s tredje pelare), den 9 maj (om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik), den 22 maj (om den framtida brottsbekämpningen inom EU) och den 13 juni (om EU:s framtidskonvent). På motsvarande sätt har utskottets ledamöter kunnat delta i den offentliga utfrågningen som det sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet anordnade om FN:s världstoppmöte i Johannesburg.

Utskottet tog emot representanter för Utrikesdepartementet för en föredragning om Östersjösamarbetet samt representanter för Näringsdepartementet för en föredragning om världshandelsorganisationen, WTO.

Utskottet har av representanter för Försvarsmakten också mottagit föredragningar om den svenska insatsstyrkan i Demokratiska republiken Kongo.

Den 18 december 2002 arrangerade utskottet i samarbete med Svenska Afghanistankommittén ett seminarium med Afghanistans president Hamid Karzai.

2.6 Besöksverksamhet och resor

Besök och resor är tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Under riksmötet 2002/03 mottog utskottet 19 besök (jämfört med 12 under föregående riksmöte). Bland besökarna kan nämnas Moçambiques president Joaquim Chissano, Europaparlamentets talman Pat Cox, Finlands talman Paavo Lipponen, Georgiens talman Nino Burjanadze, ordföranden för det nationella rådet i Slovakiska republiken Pavol Hrusovsky, EU:s särskilde sändebud i Afghanistan Francesc Vendrell, chefen för Förenta nationernas befolkningsfond (UNFPA) Thoraya Ahmed Obaid, chefen för Förenta nationernas hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) Peter Hansen, Cyperns utrikesminister Ioannis Kasoulides, Estlands utrikesminister Kristina Ojuland, Guatemalas utrikesminister Edgar Gutierrez, Tysklands försvarsminister Peter Struck, samordnaren av den sydösteuropeiska stabilitetspakten Erhard Busek samt EU:s avgående ombudsman Jacob Söderman.

Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot delegationer från ungerska regeringens statsrådsberedning med ansvar för romafrågor, en baltisk delegation med parlamentariker som deltog i Nordiska rådets utbytesprogram samt en delegation från Ukrainas energi- och kärnkraftsutskott.

En delegation med representanter för polska Sejmens utrikesutskott besökte Sverige på inbjudan av utrikesutskottets ordförande. Utrikesutskottet och det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet organiserade, som nämnts, en offentlig utfrågning med det polska utrikesutskottet för att diskutera några av de viktigare frågorna vad gäller de europeiska framtidsfrågorna och det framtida svensk-polska samarbetet. Utöver riksdagsbesöket ingick industri- och länsstyrelsebesök. Under året deltog representanter för utskottet tillsammans med ledamöter ur Sejmens utriksesutskott i invigning av den polska webbplatsen Polen.nu.

På sedvanligt sätt tog utskottet även emot utrikesministern, biståndsministern, handelsministern, kabinettssekreteraren, statssekreteraren för biståndsfrågor, statssekreteraren för utrikeshandelsfrågor, UD:s expeditionschef samt utrikesrådet för politiska frågor. Vidare tog utskottet emot representanter för UD för föredragning om Östersjösamarbetet samt för föredragning inför årets möte med FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Utskottet tog även emot chefen för Sveriges beskickning i Nairobi samt chefen för generalkonsulatet i Istanbul. På sedvanligt sätt besöktes utskottet av UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.

Utöver besök av ovan nämnda slag tog ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.

Utskottet genomförde ett arbetsbesök i Bryssel för möten bl.a. med ett antal av EU:s kommissionärer, Natos generalsekreterare och representanter för EU:s militära stab samt med representanter för den svenska representationen vid EU och Sveriges representation vid Nato. Besöket i Bryssel omfattade även individuella möten med svenska Europaparlamentariker.

Utskottet var representerat vid talmansbesök till Polen respektive Litauen, vid möte med Världsbankens parlamentariska nätverk i Aten samt vid en EU-utfrågning i Bryssel om mänskliga rättigheter.

Vidare var utskottet representerat vid de möten som hölls i Danmark och Grekland mellan ordförandena i EU-staternas utrikes- och/eller biståndsutskott samt vid ett nordiskt utrikesutskottsordförandemöte i Helsingfors.

En delegation från utskottet deltog i ett samiskt fördjupningsseminarium i Östersund organiserat av Urbefolkningsdelegationen.

2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m.

Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer och andra mellanstatliga samarbetsområden.

Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under året bl.a. var fallet i samband med svenska truppinsatser i Makedonien och i Demokratiska republiken Kongo, samt ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har återkommande varit fallet på EU-området.

Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för att följa olika frågor av central betydelse. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i utskottet.

2.8 Övrig verksamhet

Utskottet beslutade vid ett planeringsinternat för valperioden att skapa tre särskilda arbetsgrupper för att belysa specifika, aktuella problemområden:

· jämställdhet inom utvecklingssamarbete,

· internationella banker och finansieringsinstitutioner samt

· islam och västvärlden.

Dessa grupper påbörjade sin verksamhet under våren 2003.

Under förra valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då detta utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet. Hittills har så skett främst inom ramen för nämnda arbetsgrupper. Utskottet erhöll även betydande stöd från forskare inom ämnet folkrätt i samband med sitt beredningsarbete kring frågor rörande Irakkonfliken.

Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning. Betydande satsningar gjordes framför allt i samband med EU:s s.k. framtidskonvent. Utskottets vice ordförande Göran Lennmarker var ledamot av konventet, och drygt en heltidstjänst vid kansliet avsattes till stöd för honom och riksdagens övriga konventsledamöter. Personalresurser avsattes också bl.a. till en utredning om riksdagens internationella delegationer. Kanslierna i de sammansatta utskotten (KUU, UFöU och UMJU) har i betydande utsträckning bemannats av utrikesutskottet.

Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 2002/03 har detta bl.a. tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika betänkanden.

I samband med offentliga utfrågningar har särskilda informationssatsningar gjorts riktade mot medier och allmänhet. Viss försöksverksamhet med s.k. e-demokrati har också gjorts. Bland annat erbjöds allmänheten för första gången i riksdagens historia att under pågående utskottsberedning lämna synpunkter via Internet på en regeringsskrivelse och de följdmotioner som väckts (betänkande 2002/03:UU4 Barn i ett internationellt perspektiv).

Verksamheten inom det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU), det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) och det sammansatta utrikes-, miljö- och jordbruksutskottet (UMJU) uppmärksammades särskilt på riksdagens hemsida.

Efter valet hösten 2002 genomfördes en särskild utskottsintroduktion för nya ledamöter och tidigare ledamöter togs emot inom ramen för ett s.k. veteranbesök. Information till allmänheten lämnades i samband med att riksdagen anordnade ”Öppet hus”.

Bilaga

Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2002/03

Helt eller delvis behandlade propositioner, skrivelser, motioner och motionsyrkanden 2002/031

	Helt eller delvis be-handlade propositioner och skrivelser, riksmötet 2002/03, i respektive utskotts betänkanden[1]	Helt eller delvis behandlade motioner, riksmötet 2002/03, i respektive utskotts betänkanden[2]	Helt eller delvis behandlade motionsyrkanden, riksmötet 2002/03, i respektive utskotts betänkanden[3]
KU	17	195	320
FiU	12	146	478
SkU	11	334	546
JuU	11	234	610
LU	9	163	251
UU	[4]13	85	264
FöU	3	37	73
SfU	8	263	721
SoU	13	347	876
KrU	4	155	404
UbU	4	380	1 197
TU	5	214	439
MJU	9	194	446
NU	9	270	621
AU	6	206	549
BoU	5	179	411
KUU	-	8	15
UFöU	2	1	1
UMJU	1	24	111
S:a[5]	125	2 850	8 333
(Källa: Riksdagens utredningstjänst)

Innehållsförteckning

1. Utrikesutskottet...................................................................... 1

1.1 Utrikesutskottets beredningsområde.............................. 1

1.2 Utrikesutskottets sammansättning................................. 1

1.3 Utskottets kansli.......................................................... 3

2. Utrikesutskottets verksamhet................................................... 3

2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning....................... 3

2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet.................. 4

2.3 EU-frågor.................................................................... 7

2.4 Uppföljning och utvärdering.......................................... 8

2.5 Offentliga och interna utfrågningar................................ 8

2.6 Besöksverksamhet och resor........................................ 9

2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m................... 10

2.8 Övrig verksamhet...................................................... 10

Bilaga

Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2002/03... 12

Elanders Gotab, Stockholm 2003

[1] Uppgifter bygger på en genomgång av betänkandeblankettererna i databasen Plan0203, Rixlex. I många fall har propositioner behandlats i flera olika betänkanden inom samma utskott. Dessa ”dubletter” har sorterats bort efter manuell genomgång.

[2] Uppgifterna bygger på dels en genomgång av betänkandeblanketterna i databasen Plan0203, Rixlex, dels på sökningar i databasen Sakreg0203, Rixlex. I många fall har motioner med mer än ett yrkande behandlats i flera olika betänkanden inom samma utskott. Dessa ”dubletter” har sorterats bort efter mauell genomgång.

[3] Uppgifterna bygger på sökningar i databasen Sakreg0203, Rixlex.

[4] Utskottet har därutöver behandlat 3 förslag (motsvarande) från olika riksdagsorgan.

[5] Avser antalet behandlade dokument, vilket innebär att det, även om det behandlats i flera utskott, endast räknas en gång.

Utrikesutskottets verksamhet riksmötet 2002/03