Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-997097
-49872
201
7
/1
8
:TU
0
0
201
7
/1
8
:TU
trafikutskottets verksamhet riksmötet 201
7/18
Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Utskottets beredningsområde
Trafikutskottet (TU) bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, hamnar och sjöfart, flygplatser och luftfart, post, elektroniska kommunikationer och it-politik. Anslagen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.
Utskottets sammansättning
Under riksmötet 2017/18 hade trafikutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Karin Svensson Smith (MP), ordförande
Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande
Pia Nilsson (S)
Suzanne Svensson (S)
Edward Riedl (M)
Lars Mejern Larsson (S)
Tony Wiklander (SD)
Sten Bergheden (M)
Leif Pettersson (S)
Anders Åkesson (C)
Boriana Åberg (M)
Jasenko Omanovic (S)
Per Klarberg (SD)
Nina Lundström (L)
Emma Wallrup (V) t.o.m. 2018-06-07
Robert Halef (KD)
Johan Andersson (S)
Suppleanter
Teres Lindberg (S)
Erik Ottoson (M)
Rikard Larsson (S)
Katarina Köhler (S)
Jimmy Ståhl (SD)
Lotta Finstorp (M)
Mattias Jonsson (S)
Daniel Bäckström (C)
Lorentz Tovatt (MP)
Jörgen Andersson (M)
Maria Andersson Willner (S)
Sara-Lena Bjälkö (SD)
Lars Tysklind (L)
Birger Lahti (V)
Tuve Skånberg (KD)
Krister Örnfjäder (S)
Nina Kain (SD)
Adam Marttinen (SD)
Stina Bergström (MP)
Hamza Demir (V) fr.o.m. 2017-11-09 t.o.m. 2018-03-23
Daniel Riazat (V) fr.o.m. 2018-03-23
Stig Henriksson (V)
Magnus Oscarsson (KD)
Mathias Sundin (L)
Said Abdu (L)
Monica Green (S)
Patrik Engström (S)
Roland Utbult (KD)
Björn Rubenson (KD) t.o.m. 2017-09-30
Extra suppleant
Marie-Louise Rönnmark (S) fr.o.m. 2017-10-24 t.o.m. 2018-03-30
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående avs
Mattias Revelius, kanslichef
Anna Blomdahl, föredragande
Cecilia Forsberg, föredragande
Anna-Lena Kileus, föredragande fr.o.m. 2018-04-01
Mathias Henricson, föredragande
Christer Åström, föredragande t.o.m. 2018-03-31
Sofia Ekstrand, utskottshandläggare
Josefine Tolleman, utskottsassistent
Utskottets verksamhet
Betänkanden som behandlats av utskottet
Utskottet har lämnat sammanlagt 22 betänkanden och utlåtanden till kammaren. Nedan redovisas i korthet de frågor som har behandlats, utskottets ställningstaganden samt riksdagens beslut.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer (TU1)
I detta betänkande behandlade utskottet regeringens förslag i budgetproposi-tionen för 2018 (prop. 2017/18:1) när det gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer. Vidare behandlades motioner från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om alternativa anslagsberäkningar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna de förslag till anslagsberäkningar inom utgiftsområdet som redovisades i propositionen, inom den ram på 55 419 miljoner kronor för utgiftsområdet som riksdagen beslutade om den 22 november 2017. Utskottet hade vidare inget att invända mot regeringens förslag till låneramar, ekonomiska förpliktelser, investeringsplaner och ekonomiska mål inom utgiftsområdet och tillstyrkte därmed propositionen i dessa delar. Utskottet avstyrkte samtidigt de motionsyrkanden som innebar andra anslagsnivåer än de som regeringen hade föreslagit.
Trafikutskottet har genomfört en uppföljning och analys av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 22 Kommunika-tioner. I betänkandet redovisade utskottet sitt ställningstagande till vissa resultat och hur resultatet redovisas.
Med anledning av regeringens redovisning av hanteringen av vissa tillkännagivanden från riksdagen föreslog utskottet att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft och ett tillkännagivande om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Trafikverkets underhåll av vägar till handlingarna och avslår den motion som har väckts med anledning av skrivelsen.
I betänkandet behandlades även vissa motioner om bl.a. myndighetsrelaterade frågor, vilka avstyrktes.
I ärendet fanns fem reservationer (S, MP, C, V). När det gällde anslagen för 2018 hade ledamöterna för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna avstått från att delta i utskottets beslut. De hade i stället valt att redovisa sin syn på anslagen inom utgiftsområdet i särskilda yttranden.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Tillsyn över vissa installationer för alternativa drivmedel (TU2)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:207 Tillsyn över vissa installationer för alternativa drivmedel. I propositionen föreslog regeringen en ändring i lagen (2016:915) om krav på installationer för alternativa drivmedel liksom en ändring i marknadsföringslagen (2008:486). Lagändringen innebär bl.a. att kommunala nämnder ska utöva tillsyn över tankstationer för väte och att den myndighet som utövar tillsyn över installationer för överföring av alternativa drivmedel till fartyg ska få överlåta uppgiften till en fysisk eller juridisk person. Vidare ska marknadsföringslagen tillämpas om en näringsidkare vid tankstationer inte tillhandahåller information om enhetspriser för relevanta drivmedel. Enligt regeringens förslag skulle lagändringarna träda i kraft den 18 november 2017. Utskottet biföll regeringens lagförslag.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Regelförenkling för sjöfarten (TU3)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2016/17:205 Regelförenkling för sjöfarten. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m., lag om ändring i sjölagen och lag om ändring i lagen om skatt på energi. Lagändringarna innebär bl.a. att registreringen av mindre skepp förenklas, att det införs en möjlighet till villkorad registrering i fartygsregistret i syfte att underlätta överföringen av skepp som förvärvats i utlandet och att rätten till skeppsnamn avvecklas. Syftet med de föreslagna ändringarna är att underlätta för sjöfartsnäringen. Enligt regeringens förslag skulle lagändringarna träda i kraft den 1 februari 2018.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Postfrågor (TU4)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:41 Ändringar i postlagen, fyra yrkanden i följdmotioner och ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i postlagen. Lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få utfärda föreskrifter om på vilket sätt den samhällsomfattande posttjänstens krav på utdelning av postförsändelser ska fullgöras, och att den som tillhandahåller en posttjänst ska lämna vissa uppgifter om sin ekonomi och verksamhet till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt regeringens förslag skulle lagändringarna träda i kraft den 1 april 2018.
Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå yrkanden i motioner rörande olika postrelaterade frågor, bl.a. tillgången till postservice i hela landet, villkoren för övernattbefordran och differentierade porton. Motionsyrkandena avstyrktes med hänvisning i huvudsak till de ovannämnda ändringarna i postlagen.
I ärendet fanns 14 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Cykelfrågor (TU5)
I betänkandet behandlade utskottet ett åttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkanden om bl.a. en handlingsplan för ökat cyklande, cykeln som eget transportslag, utökade krav på cykelhjälm och ett nationellt hyrcykelsystem. I betänkandet framhöll utskottet att det ser positivt på det gemensamma arbete som inletts mellan olika berörda samhällsnivåer med inriktning på bl.a. tilldelning av medel, transportplanering och insatser för ökad och säker cykling. Utskottet underströk även betydelsen av mål och uppföljning inom cykelområdet. Utskottet avstyrkte motionsförslagen med hänvisning till bl.a. att regeringen under våren 2017 presenterade en nationell strategi för ökad och säker cykling som ska fungera som plattform för det fortsatta gemensamma arbetet samt en översyn av regler med betydelse för cykling.
I ärendet fanns 22 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor (TU6)
I betänkandet behandlade utskottet ca 70 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. järnvägsmarknaden, signalsystemet ERTMS, drift och underhåll samt olika kollektivtrafikfrågor. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Utskottet framhöll samtidigt att järnvägen har en stor och betydelsefull roll i det svenska transportsystemet och att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de transportpolitiska målen och därigenom åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet.
I ärendet fanns 30 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Några frågor om alkolås (TU7)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:63 Några frågor om alkolås samt en följdmotion till propositionen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i körkortslagen och avslå det motionsyrkande som väckts med anledning av propositionen. Utskottet framhöll att lagändringarna krävs för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (tredje körkortsdirektivet). Utskottet påtalade vidare att förslaget till lagändringar togs fram med anledning av att Europeiska kommissionen, i en formell underrättelse och i ett motiverat yttrande till regeringen, hade identifierat en fråga om medicinska minimikrav när det gäller alkohol, där kommissionen ansåg att Sverige inte hade uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivet. Enligt regeringens förslag skulle lagändringarna träda i kraft den 1 mars 2018.
Utskottet föreslog inga åtgärder med anledning av regeringens redovisning av hanteringen av de tillkännagivanden från riksdagen som tas upp i propositionen.
I ärendet fanns en reservation (V) och en motivreservation (S, MP).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av kombidirektivet (TU8)
I utlåtandet prövade utskottet EU-kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktivet om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (det s.k. kombidirektivet). Utskottet hade betänkligheter gentemot kravet på maximalt avstånd mellan omlastningsterminaler. Utskottet anförde att en adekvat planering av försörjning av infrastruktur i form av omlastningsterminaler, som tar hänsyn till olika regioners geografiska och ekonomiska förutsättningar, bäst kan göras av medlemsstaterna själva. Vidare påtalade utskottet att kravet på maximalt avstånd mellan omlastningsterminaler riskerar att medföra kostnader för infrastrukturinvesteringar som är alltför långtgående i förhållande till direktivets målsättning om att främja en överflyttning av godstransporter från väg till mer miljövänliga trafikslag. Utskottet ansåg därför att delar av förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle besluta om att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen.
I utlåtandet fanns en reservation (SD), där reservanterna anförde att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen men av andra skäl.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
It-politik (TU9)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:47 Hur Sverige blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter en skrivelse om politikens inriktning och en motion som väckts med anledning av skrivelsen, samt skrivelse 2017/18:54 Riksrevisionens rapport om regeringens insatser för att uppfylla det bredbandspolitiska målet. Vidare behandlade utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden om it-politiska frågor från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna handlade bl.a. om digitaliseringens möjligheter, tillgång till elektronisk kommunikation och teknikskiftet i det fasta telefonnätet. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå motionsyrkandena främst med hänvisning till genomförda insatser och pågående utrednings- och beredningsarbete. Utskottet föreslog också att regeringens skrivelser skulle läggas till handlingarna.
I ärendet fanns tolv reservationer (M, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (L).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Luftfartsfrågor (TU10)
I betänkandet behandlade utskottet ett fyrtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att den bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet. Därmed biföll utskottet motionsförslag om detta. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden om åtgärder inom luftfarten, främst med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
I betänkandet fanns 17 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Trafiksäkerhet (TU11)
I betänkandet behandlade utskottet ca 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. trafiksäkerhetsarbetet, insatser mot alkohol vid bilkörning, vinterdäck, hastighetsbegränsningar, förarutbildning, hälsofrågor och sommartid. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena främst med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete. Utskottet framhöll i betänkandet att det såg positivt på utvecklingen av trafiksäkerhetsarbetet och välkomnade nystarten för nollvisionen. Utskottet lyfte bl.a. fram att det är viktigt att ta hänsyn till de olika färdsätten och de oskyddade trafikanterna när vägar utformas och att nollvisionen också omfattar tunga fordon och trafiksäkerheten vid vinterväglag.
I ärendet fanns 25 reservationer (M, SD, C, L, KD) och 6 särskilda yttranden (L).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
EU:s dataskyddsförordning och lagstiftningen inom Näringsdepartementets ansvarsområden (TU12)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:122 EU:s dataskyddsförordning och lagstiftningen inom Näringsdepartementets ansvarsområden. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag om ändring i ett antal lagar inom Näringsdepartementets ansvarsområden med anledning av att EU:s dataskyddsförordning skulle träda i kraft och personuppgiftslagen upphävas. Utskottet konstaterade att regeringens förslag inte innebar några större ändringar i sak utan främst gick ut på att hänvisningar till personuppgiftslagen i relevanta fall ersattes med hänvisningar till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen samt att dubbelreglering togs bort. Enligt regeringens förslag skulle lagändringarna träda i kraft den 25 maj 2018.
I ärendet fanns ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Fossiloberoende transporter (TU13)
I betänkandet behandlade utskottet ett sextiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att regeringens åtgärder för att minska transportsektorns klimatpåverkan bör grunda sig på samhällsekonomiskt och miljömässigt effektiva åtgärder. Därmed biföll utskottet motionsförslag om detta. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden om bl.a. tillhandahållande av förnybara drivmedel, elektrifiering av transportsektorn och vissa frågor rörande sjöfarten, främst med hänvisning till vidtagna åtgärder och pågående beredningsarbete.
I ärendet fanns 18 reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD) och 3 särskilda yttranden (V, L).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Yrkestrafik och beställaransvar (TU14)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:198 Förlängd klampning och en följdmotion till denna. Utskottet behandlade även proposition 2017/18:209 Beställaransvar för ordning och reda på vägarna. Vidare behandlade utskottet 25 motionsyrkanden om yrkestrafik från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om vägtrafikregister, lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd, yrkestrafiklagen och taxitrafiklagen. Lagändringarna innebär att tidsfristen för klampning förlängs och att beställaransvaret skärps. Utskottet välkomnade de förslag som regeringen presenterat och uttalade att de var väl avvägda. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå följdmotionen och de övriga motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till genomförda och pågående utrednings- och beredningsarbeten.
I ärendet fanns nio reservationer (M, SD, C, L, KD) och ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Väg- och fordonsfrågor (TU15)
I betänkandet behandlade utskottet ett femtiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Förslagen behandlade olika fordons- och vägtrafikrelaterade frågor som bl.a. självkörande fordon, långa och tunga lastbilar, A-traktorer, motorhobbyn och historiska fordon m.m. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om att den skyndsamt borde utarbeta en strategi för självkörande fordon. Utskottet ansåg att införandet av denna angelägna transportlösning därigenom skulle kunna underlättas och påskyndas. Därmed biföll utskottet helt eller delvis motionsförslag om detta. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
I ärendet fanns elva reservationer (S, M, SD, MP, C, V, L, KD) och ett särskilt yttrande (M).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Sjöfartsfrågor (TU16)
I betänkandet behandlade utskottet proposition 2017/18:166 Reviderade regler för fartyg i inlandssjöfart. I propositionen föreslog regeringen ändringar i fartygssäkerhetslagen, mönstringslagen och lagen om sjöfartsskydd. Ändringen i fartygssäkerhetslagen behövdes för att genomföra EU-direktivet om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. Ändringen i mönstringslagen innebar att regeringen ska få meddela föreskrifter om undantag från mönstringslagen för s.k. isnavigatörer. Ändringen i lagen om sjöfartsskydd innebar att Transportstyrelsen ska få överlåta åt en erkänd sjöfartsskyddsorganisation att utfärda interimistiska sjöfartsskyddscertifikat för fartyg. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018 och den 7 oktober 2018. Utskottet föreslog att riksdagen skulle ställa sig bakom regeringens lagförslag.
Vidare behandlade utskottet ett femtiotal motionsyrkanden om sjöfartsfrågor från allmänna motionstiden 2017/18. Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå motionsyrkandena, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete. Motionerna handlade bl.a. om svensk sjöfarts konkurrenskraft, inlandssjöfart och kustsjöfart samt vissa miljöfrågor.
I ärendet fanns 15 reservationer (M, SD, C, V, L, KD) och 1 särskilt yttrande (V).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Taxifrågor (TU17)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:239 En ny kategori av taxitrafik samt en följdmotion till propositionen. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om vägtrafikregister, fordonslagen, taxitrafiklagen och lagen om redovisningscentraler för taxitrafik. Lagändringarna innebär att en ny kategori av taxitrafik införs. Den nya kategorin ska vara befriad från krav på taxameter men ska i gengäld vara skyldig att ansluta taxifordonen till en tillståndspliktig beställningscentral för taxitrafik och förse fordonen med en särskild utrustning för taxifordon. Utskottet framförde att det ansåg att de förslag som regeringen hade presenterat var väl avvägda. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 september 2020 och den 1 januari 2021.
Utskottet behandlade vidare åtta motionsyrkanden om olika taxifrågor från allmänna motionstiden 2017. Utskottet föreslog att motionsyrkandena skulle avslås med hänvisning till bl.a. genomförda utrednings- och beredningsarbeten samt redan vidtagna åtgärder inom området.
I ärendet fanns åtta reservationer (M, SD, C, L, KD) och två särskilda yttranden (M, SD, C, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Infrastrukturfrågor (TU18)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:189 Riksrevisionens rapport om väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna.
I betänkandet behandlade utskottet även ett tjugotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Förslagen rörde bl.a. planeringsprocessen, samhällsekonomiska analyser och vissa frågor om upphandling av infrastruktur. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandena med hänvisning till i huvudsak pågående utvecklings- och beredningsarbete.
I ärendet fanns åtta reservationer (M, SD, C, L, KD) och två särskilda yttranden (M, C, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
En möjlighet till körkortslån (TU19)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:161 En möjlighet till körkortslån. Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och i lagen om trafikskolor samt avslå två följdmotioner. Lagändringarna utgjorde en del av regeringens tänkta reglering av ett statligt körkortslån och innebar att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om trafikskolors skyldighet att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare ska sekretess gälla hos CSN i ärenden om körkortslån för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Slutligen innebär lagändringarna att straffbestämmelsen i lagen om trafikskolor inte ska tillämpas om en gärning också är straffbelagd i brottsbalken eller bidragsbrottsbalken. Enligt regeringens förslag skulle lagändringarna träda i kraft den 1 september 2018.
I ärendet fanns två reservationer (SD, L).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktivet om förvaltning av vägars säkerhet (TU20)
I utlåtandet prövade utskottet EU-kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet. Utskottet hade betänkligheter kring kommissionens förslag om att utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta andra vägar utöver det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Utskottet ansåg inte att det fanns några tydliga strukturella orsaker som motiverar att EU kan värdera och hantera externa kostnader som följer av dödsfall i trafiken på ett bättre sätt än enskilda medlemsstater. Utskottet bedömde vidare att regler för användning och underhåll av vägskyltar och vägmarkeringar för att dessa ska kunna avläsas av automatiserade fordon inte behöver gälla på vägar utanför TEN-T för att fylla sitt syfte om att ange en standard för väginfrastrukturens läsbarhet för fordon. Utskottet ansåg därför att delar av förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle besluta om att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om åtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TU21)
I utlåtandet prövade utskottet EU-kommissionens förslag till förordning om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Utskottet invände mot bestämmelserna om att införa en integrerad plan- och tillståndsprocess för projekt inom TEN-T:s stomnät. Utskottet angav att det inte såg något behov av en EU-lagstiftning som på ett genomgripande sätt styr nationella plan- och tillståndsprocesser liksom nationella institutioners funktion, inbegripet det lokala och regionala självstyret. I stället menade utskottet att målet med förordningsförslaget, dvs. att undvika förseningar och osäkerhet när TEN-T:s stomnätsprojekt genomförs, bäst kan uppnås genom processer som utgår från och beaktar nationella, regionala och lokala förutsättningar, kunskaper och resurser. Vidare befarade utskottet att en integrerad plan- och tillståndsprocess skulle innebära försämrade möjligheter för kostnadseffektiva beslut genom att lokala och regionala förutsättningar och finansieringsmöjligheter inte vägs in. Utskottet ansåg därför att delar av förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle besluta om att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (TU22)
Utskottet föreslog i betänkandet att riksdagen beviljar uppskov till nästa riksmöte med behandlingen av motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 med koppling till den nationella planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029.
I ärendet fanns ett särskilt yttrande (M, C, L, KD).
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Yttranden till andra utskott
Utskottet har under riksmötet lämnat följande yttranden till andra utskott:
2017/18:TU1y till finansutskottet om utgiftsramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer m.m. (prop. 2017/18:1)
2017/18:TU2y till socialutskottet om regeringens proposition Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188)
2017/18:TU3y till miljö- och jordbruksutskottet om regeringens proposition Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet – ILUC (prop. 2016/17:217)
2017/18:TU4y till konstitutionsutskottet om riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
2017/18:TU5y till konstitutionsutskottet om regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen – Åtgärder under 2017 (skr. 2017/18:75)
2017/18:TU6y till utrikesutskottet om regeringens skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen 2017 (skr. 2017/18:118)
2016/17:TU7y till näringsutskottet om regeringens proposition En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – För ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179)
2017/18:TU8y till civilutskottet om regeringens skrivelse Strategi för levande städer – Politik för en hållbar stadsutveckling (skr. 2017/18:230).
EU-frågor
En stor del av trafikutskottets beredningsområde kan antingen direkt hänföras till EU:s regelverk eller har i övrigt anknytning till EU-samarbetet.
Beredningsområden
Inom EU-kommissionen bereds frågor om transporter inom generaldirektoratet för transport och rörlighet och frågor om telekommunikationer inom generaldirektoratet för kommunikationsnät, underhåll och teknik. Postfrågor bereds inom generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag. Inom det berörda rådet – TTE (transport, telekommunikation och energi) – behandlas trafikutskottets frågor enligt följande huvudindelning.
Transporter:
övergripande och intermodala frågor, dvs. frågor som handlar om att använda flera transportslag (t.ex. transporter och miljö, godslogistik, transeuropeiska nät, kombinerade transporter, satellitnavigering och prissättning på transportområdet)
vägtransporter (t.ex. vägtrafiksäkerhet och harmonisering av fordonsbestämmelser)
järnvägstransporter (t.ex. ett gemensamt europeiskt järnvägsområde och järnvägssäkerhet)
sjöfart (t.ex. en gemensam havspolitik, sjösäkerhet, hamninfrastruktur och inlandssjöfart)
luftfart (t.ex. ett gemensamt europeiskt luftrum och flygsäkerhet).
Telekommunikation:
informations- och kommunikationsteknikfrågor (t.ex. EU:s digitala agenda och lagstiftning om elektronisk kommunikation).
EU-dokument
Under riksmötet har kammarkansliet remitterat ett stort antal EU-dokument från kommissionen till trafikutskottet. Av särskilt intresse är de s.k. COM-dokument och C-dokument som kansliet sammanfattar. Under riksmötet kom omkring 85 sådana dokument in till utskottet. Dessa sammanfattningar sammanställs i promemorior som regelmässigt skickas ut till utskottets ledamöter. Även de faktapromemorior som Regeringskansliet sammanställer med anledning av olika initiativ från kommissionen skickas ut till ledamöterna och redovisas under sammanträdena. Under riksmötet 2017/18 mottog utskottet sammanlagt 14 faktapromemorior, huvudsakligen från Näringsdepartementet. EU-frågor är en vanligt förekommande punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden.
Utskottet noterade att antalet EU-relaterade ärenden fortsätter att vara stort, vilket bl.a. beror på att kommissionen har presenterat två större paket under riksmötet (det s.k. mobilitetspaketet del 2 och del 3).
Information från företrädare för regeringen m.m.
Utskottet har haft regelbundna möten med företrädare för regeringen inför relevanta ministerrådsmöten i TTE-rådet. Utskottet har i samband med dessa fått information om rådsdagordningen och om regeringens ståndpunkt i de aktuella ärendena. Mötena med regeringsföreträdarna syftar till att utskottet löpande ska informeras om de nya förslag och andra ärenden som har presenterats av kommissionen.
Utskottet har också överlagt med regeringen om de delar av mobilitetspaketet del 1 som rör den inre marknaden och sociala villkor.
Genomförande av EU-lagstiftning
Tre av utskottets betänkanden och yttranden under riksmötet motiverades av ändringar i EU-rätten som påverkar lagstiftningen inom utskottets beredningsområde, nämligen:
2017/18:TU2 Tillsyn över vissa installationer för alternativa drivmedel (direktiv 2014/94/EU)
2017/18:TU12 EU:s dataskyddsförordning och lagstiftningen inom Näringsdepartementets ansvarsområden (förordning (EU) 2016/679)
2017/18:TU3y Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet (direktiv 2015/1513/EU).
Subsidiaritetsprövning
Av Lissabonfördraget följer att de nationella parlamenten har möjlighet att göra en subsidiaritetsprövning av förslag till EU-lagstiftning, dvs. pröva i första hand på vilken nivå, unionsnivå eller nationell nivå, som en föreslagen åtgärd ska genomföras. Trafikutskottet har under riksmötet 2017/18 genomfört 19 subsidiaritetsprövningar av olika förslag till direktiv och förordningar som kommissionen lagt fram inom utskottets beredningsområde. Exempelvis subsidiaritetsprövade utskottet de sammanlagt nio rättsakterna i del 2 och del 3 av det s.k. mobilitetspaketet. Utskottet ansåg att tre av de föreslagna rättsakterna stred mot subsidiaritetsprincipen, varpå riksdagen beslutade att lämna tre motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. De förslag till rättsakter som utskottet ansåg stred mot subsidiaritetsprincipen var kommissionens direktivförslag om ändring av kombidirektivet (utl. 2017/18:TU8), direktivförslag om ändring av direktivet om förvaltning av vägars säkerhet (utl. 2017/18:TU20) samt förordningsförslag om rationaliseringsåtgärder för att påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet (utl. 2017/18:TU21). I övriga subsidiaritetsprövningar gjorde utskottet bedömningen att förslagen var förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Uppföljning och utvärdering
För det fördjupade arbetet med uppföljning och utvärdering inom trafikutskottet har en ledamotssammansatt uppföljningsgrupp utsetts med följande sammansättning:
Lars Mejern Larsson (S), ordförande
Erik Ottoson (M)
Jimmy Ståhl (SD)
Karin Svensson Smith (MP)
Anders Åkesson (C)
Emma Wallrup (V)
Nina Lundström (L)
Robert Halef (KD).
Utskottet fortsatte under 2017/18 att följa upp och analysera regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2018 för utgiftsområde 22. Utskottet framhöll bl.a. att det ser positivt på att flera transportmyndigheter arbetar med att utveckla indikatorer och att regeringen fortsätter att bereda frågan om vilka indikatorer som ska redovisas för transportområdet. Utskottet framhöll att det är viktigt att resultatindikatorer utvecklas för alla relevanta delar av regeringens resultatredovisning (bet. 2017/18:TU1).
Inom transportpolitiken har frågan om att begränsa klimatpåverkan länge varit i fokus. Men även frågan om klimatförändringar och hur dessa kan påverka infrastrukturen har kommit att uppmärksammas alltmer. Arbetsgruppen beslutade därför under våren 2017 att fördjupa sig i ämnet klimatanpassning av transportinfrastruktur. Avsikten var att följa upp om viss infrastruktur såsom järnvägstunnlar och delar av vägnätet byggs och underhålls för att klara påfrestningar från ett förändrat klimat och därigenom bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. I oktober 2017 beslutade arbetsgruppen att uppföljningen närmare skulle handla om järnvägstunnlar och skogsbilvägar eftersom det är infrastruktur som är känslig för klimatförändringar. Frågan om vilka alternativ som finns när ny järnväg anläggs belystes också. Resultatet redovisades i rapporten Järnvägstunnlar och skogsbilvägar – en uppföljning av klimatanpassningsåtgärder för infrastruktur (2017/18:RFR16). I uppföljningen konstateras bl.a. att det behövs både uppdatering av regelverk och mer forskning om hur klimatförändringar påverkar järnvägen i dess olika delar. Vidare framgår att två stora tunnelprojekt – i Varberg och i Norrköping – kommer att byggas så att de klarar högre havsnivåer och större regnmängder. Ett hinder för att klimatanpassa infrastruktur med lång livslängd framhålls vara svårigheten att planera för något som inrymmer vissa osäkerheter. Arbetsgruppen konstaterade att samverkan mellan aktörerna är en förutsättning för en lyckad helhetslösning där också nyttor av satsningen kan tas till vara. Det framgår även att skogsbilvägar anläggs med gamla metoder som inte tar hänsyn till ett förändrat klimat och att Trafikverket inte har avsatt medel specifikt för klimatanpassningsåtgärder inom statsbidraget för enskilda vägar.
Som avslutning på projektet höll trafikutskottet den 7 juni 2018 en offentlig utfrågning på rapportens tema.
Utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen hjälpte i likhet med tidigare år utskottet med uppföljnings- och utvärderingsarbetet.
Forsknings- och framtidsfrågor
För forsknings- och framtidsfrågor finns det i utskottet en forsknings- och framtidsgrupp. Denna arbetsgrupp består av en utskottsledamot från varje parti och har under verksamhetsåret 2017/18 haft följande sammansättning:
Karin Svensson Smith (MP), ordförande
Jasenko Omanovic (S)
Boriana Åberg (M)
Per Klarberg (SD)
Anders Åkesson (C)
Nina Lundström (L)
Emma Wallrup (V)
Robert Halef (KD).
Forsknings- och framtidsgruppen slutförde under våren 2018 arbetet med den studie om fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåver-kan som gruppen initierat under det förra året. Till studien har fyra externa forskare varit knutna i en referensgrupp. Resultatet redovisades i rapporten Fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan – flytande, gasformiga och elektriska drivmedel inom vägtrafik, sjöfart, luftfart och spårbunden trafik (2017/18:RFR13). Riksdagen har beslutat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent till år 2030, jämfört med 2010. En bidragande faktor för att nå målet är att hitta alternativ till fossila drivmedel. Arbetsgruppens studie kartlägger de icke-fossila drivmedel som skulle kunna användas i Sverige de kommande åren. I studien har flytande, gasformiga och elektriska drivmedel beskrivits och jämförts. Studien gäller inrikes transporter och alla trafikslag. Två viktiga frågor som tas upp är tillgången till drivmedel i hela Sverige och tillgången till inhemska råvaror för att producera drivmedel inom landet. I studien framkommer bl.a. att det kommer att behövas en kombination av olika drivmedel för att ställa om till fossilfria drivmedel under det kommande årtiondet. Det konstateras också att Sverige har många konkurrensfördelar inom området fossilfria drivmedel. Som avslutning på projektet höll trafikutskottet den 12 april 2018 en offentlig utfrågning på rapportens tema.
Utfrågningar
Under riksmötet har utskottet anordnat tre offentliga utfrågningar.
Den 19 oktober 2017: Utfrågning om konkurrens på lika villkor inom luftfarts- och åkerinäringarna. En sammanställning av utfrågningen finns i 2017/18:RFR14.
Den 12 april 2018: Utfrågning om fossilfria drivmedel för att minska transportsektorns klimatpåverkan. En sammanställning av utfrågningen finns i 2017/18:RFR25.
Den 7 juni 2018: Utfrågning om anpassning av väg och järnväg till ett förändrat klimat. En sammanställning av utfrågningen finns i 2017/18:RFR26.
Studieresor, studiebesök, information m.m.
2017
Den 18–19 september – Delegationsresa till Finland.
Den 21–22 september – Suzanne Svensson (S) deltog vid ett interparlamentariskt möte i Tallinn om bl.a. transportsammanlänkning i Europa.
Den 16–17 oktober – Karin Svensson Smith (MP) deltog i International Forum on Sustainable Mobilities i Frankrike.
Den 17 oktober – Statsrådet Peter Eriksson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför TTE-rådet (tele) den 24 oktober 2017.
Den 26 oktober – Vd Björn Boström från Ystad Hamn Logistik, vd Jörgen Nilsson och affärsutvecklare Torgny Nilsson från Trelleborgs hamn informerade om tågfärjetrafiken.
Den 26 oktober – Infrastrukturminister Tomas Eneroth informerade om arbetet med den nationella planen för transportinfrastrukturen och om järnvägens funktionalitet.
Den 7–9 november – Emma Wallrup (V) och Boriana Åberg (M) deltog vid en EPTA-konferens i Luzern på temat framtidens mobilitet.
Den 21 november – Företrädare från utskottet deltog i ett möte i Kollektivtrafikens hus.
Den 22 november – Företrädare för utskottet tog emot en delegation från Jönköpings län för att diskutera frågan om nya stambanor och behovet av sammanlänkande järnvägsspår.
Den 28 november – Statssekreterare Mattias Landgren med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför TTE-rådet (transport) den 5 december och EPSCO-rådet den 7 december.
Den 30 november – Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson med medarbetare från Näringsdepartementet lämnade närmare information med anledning av regeringens proposition Ändringar i postlagen (prop. 2017/18:41) samt informerade inför TTE-rådet (tele) den 4 december.
Den 30 november – Generaldirektör Lena Erixon, kommunikationsdirektör Anna Lihr och chefsjurist Charlotta Lindmark från Trafikverket informerade med anledning av vad som framkommit vid Kalla faktas granskning av misstänkta mutbrott i Trafikverket.
Den 30 november – Infrastrukturminister Tomas Eneroth informerade med anledning av vad som framkommit vid Kalla faktas granskning av misstänkta mutbrott i Trafikverket.
Den 7 december – Måldirektör Maria Krafft och enhetschef Rami Yones från Trafikverket samt ordförande Lars Strömgren från Cykelfrämjandet informerade om aktuella cykelfrågor.
2018
Den 10–11 januari – Företrädare för utskottet deltog på Transportforum i Linköping.
Den 15–16 januari – Utskottsresa till Örebro län.
Den 8 februari – Riksrevisor Ingvar Mattsson och revisionsdirektörerna Philippe Jolly och Ingemar Delveborn från Riksrevisionen informerade om dels granskningen Bredband i världsklass? (RiR 2017:13), dels granskningen Väg- och järnvägsinvesteringar i Sverige – saknas ett EU-perspektiv? (RiR 2017:27).
Den 13 februari – Överdirektör Bo Netz och Kristina Hagberg, chef för resultatenhet Förarprov, informerade om Trafikverkets förarprovsverksamhet.
Den 7 mars – Företrädare för utskottet deltog i en kvällsaktivitet på norska residenset.
Den 8 mars – Möte med det norska transport- och kommunikationsutskottet.
Den 8 mars – Generaldirektör Ann Persson Grivas och operativ chef Per Kjellander från Luftfartsverket, ordförande i Pilotföreningens säkerhetskommitté Tomas Gustafsson, flygledarna Ann-Marie Bredberg och Christer Wallinder från ST, Ann-Sofi Lorefält, chef för sektionen för flygtrafiktjänster på Transportstyrelsen, ordförande i Aopa (allmänflygets intresseorganisation) Lennart Persson, vd Peter Larsson från Svenska regionala flygplatser (SRF) samt avdelningschef Elisabeth Sallfeldt från Swedavia informerade närmare om fjärrstyrd flygtrafikledning.
Den 16 mars – Företrädare för utskottet träffade EU:s transportkommis-sionär Violeta Bulc med medarbetare.
Den 27 mars – Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige och Anders Roth från IVL informerade om bl.a. kommunernas klimatarbete.
Den 25 april – Karin Svensson Smith (MP) och Jessica Rosencrantz (M) tog emot en delegation från Frankrikes nationalförsamling.
Den 26 april – Avdelningsdirektör Petra Wermström och utredarna Linda Norberg, Monica Åsman och Mattias Andersson från Transportstyrelsen informerade dels om pågående arbete med framtagandet av en definition av miljöbil, dels om tillsynen av yrkestrafiken.
Den 2 maj – Edward Riedl (M) och Johan Andersson (S) tog emot en delega-tion från Saudiarabien.
Den 3 maj – Tidigare särskilda utredaren Amy Rader Olsson och tidigare sekreteraren Hanna Forsell från Utredningen om anpassning till nya förutsättningar för taxi och samåkning, förbundssekreterare Lars Mikaelson från Svenska Transportarbetareförbundet, förbundsordförande Peter Norman och förbundsdirektör Claudio Scubla från Svenska Taxiförbundet samt Sverige- och Finlandschef Joel Järvinen och ansvarig för samhällskontakter Martin Savén från Uber informerade om aktuella taxifrågor.
Den 15 maj – Generaldirektör Katarina Norén från Sjöfartsverket, vd Rikard Engström och Fredrik Larsson vid föreningen Svensk sjöfart och Per-Erik Holmberg från Rise informerade om inlands- och kustsjöfart samt farledsavgifter.
Den 22 maj – Generaldirektör Lena Erixon och avdelningschef Lennart Kalander från Trafikverket informerade om upplåtandet av vägnätet för den nya bärighetsklassen BK4, om arbetet med förändrat väghållaransvar av det allmänna vägnätet samt med anledning av Nextjets konkursansökan.
Den 24 maj – Generaldirektör Lena Erixon, trafikledningschef Roberto Maiorana och underhållschef Malin Holen från Trafikverket informerade med anledning av den senaste tidens störningar i järnvägstrafiken.
Den 29 maj – Infrastrukturminister Tomas Eneroth med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför TTE-rådet (transport) den 8 juni.
Den 29 maj – Statssekreterare Alf Karlsson med medarbetare från Näringsdepartementet informerade inför TTE-rådet (tele) den 7 juni.
Den 31 maj – Ordförande Uno Jakobsson och regionansvarig för östra Sverige Christer Ångström från Riksförbundet enskilda vägar (REV) informerade om aktuella frågor.
Den 19 juni – Företrädare för utskottet träffade företrädare för det tyska parlamentets digitaliseringskommitté.
Den 20 juni – Erik Ottoson (M) deltog i ett interparlamentariskt möte om TEN-T i Bryssel anordnat av Europaparlamentets utskott för transport och turism (TRAN).
Den 17 juli – Karin Svensson Smith (MP) och företrädare för skatteutskottet träffade den franska senatorn Fabienne Keller för ett möte om vägtullar.
Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Under riksmötet höll utskottet 35 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 41 timmar. Utskottet lämnade 19 betänkanden, 3 utlåtanden och 8 yttranden till andra utskott. Utskottet behandlade 11 propositioner och 5 skrivelser samt 648 motionsyrkanden. Den totala tiden för trafikutskottets ärendedebatter i kammaren uppgick under riksmötet 2017/18 till 24 timmar och 4 minuter.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018