Trafikutskottets verksamhet riksmötet 2002/03
Trafikutskottets verksamhet |
| |
|
|
| |
|
|
|
|
Beredningsområde
Trafikutskottet bereder ärenden som rör vägar och vägtrafik, järnvägar och järnvägstrafik, sjöfart, luftfart, trafiksäkerhet, post- och telekommunikationer samt informationsteknik.
Anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör trafikutskottets beredningsområde.
Sammansättning
Under riksmötet 2002/03 hade trafikutskottet följande sammansättning:
Ledamöter:
Claes Roxbergh (mp), ordförande
Carina Moberg (s), förste vice ordförande
Elizabeth Nyström (m), andre vice ordförande
Jarl Lander (s)
Erling Bager (fp)
Hans Stenberg (s)
Krister Örnfjäder (s)
Johnny Gylling (kd)
Karin Svensson Smith (v)
Claes-Göran Brandin (s)
Catharina Elmsäter-Svärd (m) – t.o.m. den 20 januari 2003
Per Westerberg (m) – fr.o.m. den 21 januari 2003
Monica Green (s)
Runar Patriksson (fp)
Sven Bergström (c)
Kerstin Engle (s)
Jan-Evert Rådhström (m)
Mikael Johansson (mp)
Suppleanter:
Börje Vestlund (s)
Johan Löfstrand (s)
Carl-Axel Roslund (m)
Christer Winbäck (fp)
Lars Lilja (s)
Åsa Lindenstam (s)
Mikael Oscarsson (kd)
Karin Thorborg (v)
Lennart Klockare (s)
Ulla Löfgren (m)
Paavo Vallius (s)
Anna Grönlund (fp)
Jan Andersson (c)
Berndt Sköldestig (s)
Björn Hamilton (m)
Lars Ångström (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Anders G Högmark (m)
Lennart Fremling (fp)
Marie Wahlgren (fp)
Lars Gustafsson (kd)
Kerstin Lundgren (c)
Anders Wiklund (v)
Kerstin Andersson (s)
Kansli:
Göran Nyström, kanslichef
Hélène Tegnér, föredragande
Susanne Lindstedt, föredragande – fr.o.m. den 1 januari 2003
Martin Palm, föredragande – fr.o.m. den 1 januari 2003
Pia Blomdin-Åhrling, byråassistent
Marina Toll, byråassistent – fr.o.m. den 28 april 2003
Utskottet biträddes under hösten 2002 av Heléne Törnqvist som extra föredragande.
Utskottets verksamhet
Betänkanden som behandlats av utskottet
Utskottet har sammanlagt avlämnat sex betänkanden till kammaren. Nedan redovisas behandlade frågor och utskottets ställningstagande i dessa betänkanden.
Kommunikationer Utgiftsområde 22 (TU1)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområde 22 (prop. 2002/03:1). Den föreslagna ramen omfattade totalt 25,9 miljarder kronor för budgetåret 2003. Den största delen av beloppet, 23,8 miljarder kronor, föreslogs gå till vägar och järnvägar och då främst till infrastrukturåtgärder i form av investeringar och underhåll.
Utskottet föreslog att riksdagen inför nästa budgetår anvisar 14,9 miljarder kronor till anslaget Väghållning och statsbidrag och 7,1 miljarder kronor till anslaget Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Dessa anslag samt de föreslagna möjligheterna till lånefinansiering gör det möjligt enligt utskottet att genomföra en nödvändig ambitionshöjning inom väghållning och banhållning.
Utskottet framhöll att betydelsen av de enskilda vägarna i det svenska transportsystemet är stor och förutsatte att detta vägnät ges en tillfredsställande resurstilldelning. Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag om ändring i lagen om upphävande av lagen om enskilda vägar.
När det gäller trafiksäkerhet förutsatte utskottet att åtgärder vidtas för att motverka problemet med den oroande utvecklingen av olyckor med s.k. EU-mopeder.
Utskottet konstaterade att en bred politisk samsyn har utvecklats när det gäller näringspolitiskt stöd till sjöfart. Det innebär att näringen skall ges likvärdiga konkurrensvillkor och att det långsiktiga målet är att särskilda statsstöd skall avvecklas.
I betänkandet föreslås riksdagen vidare anvisa 94,9 miljoner kronor i driftbidrag till kommunala flygplatser. Motioner om handel med s.k. slottider avstyrktes med hänvisning bl.a. till pågående arbete inom EU.
Utskottet föreslog att 790 miljoner kronor anvisas till anslaget Rikstrafiken: Trafikupphandling. Anslaget bekostar bl.a. statens upphandling av interregional persontrafik på järnväg och transportstöd till Gotland. Motioner om färdtjänst avstyrktes men förutsattes beaktas i pågående utredningsarbete.
Utskottet ställde sig bakom ett lagförslag i budgetpropositionen som innebär att 400 miljoner kronor av de medel som reserverats för stöd till lokalt bredbandsnät omfördelas för att kunna användas som stöd till kommuner för anläggande av stomnät.
Riksdagen föreslogs anvisa 153 miljoner kronor i syfte att trygga funktionshindrades behov av telekommunikationer och posttjänster. För att upprätthålla grundläggande kassaservice i hela landet föreslogs riksdagen anvisa 400 miljoner kronor till Posten AB.
Utskottet underströk vikten av att det postpolitiska målet om en posttjänst av god kvalitet uppfylls i hela landet till rimliga priser samt att postservicens utveckling noga utvärderas. Utskottet förutsatte att funktionshindrades krav på en god postservice tillgodoses samt att Postens förändringsarbete sker på ett socialt ansvarsfullt sätt.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 26 reservationer (m), (fp), (v), (kd), (c) och (mp) samt 6 särskilda yttranden (s), (m), (fp), (kd) och (c).
Ändringar i lagen om vägtrafikregister (TU2)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag om ändringar i lagen om vägtrafikregister (prop. 2001/02:183). Utskottet delade regeringens uppfattning om behovet av att dels underlätta den bil- och komponenttestverksamhet som bedrivs framför allt i övre Norrlands inland, dels möjliggöra att amatörbyggda och ombyggda fordon provkörs inför en registreringsbesiktning trots att de är avställda eller över huvud taget inte är registrerade i vägtrafikregistret. Vidare anslöt sig utskottet till syftet att göra systemet med tillfällig registrering mer flexibelt. Utskottet tillstyrkte de av regeringen framlagda lagförslagen, som föreslogs träda i kraft den 1 december 2002.
I betänkandet framhöll utskottet att det är angeläget att intresset för veteranfordon kan främjas inom ramen för samhällets krav på trafiksäkerhet och miljöhänsyn. Motionsförslag om provkörning av veteranfordon förutsattes mot denna bakgrund närmare övervägas av regeringen, och i avvaktan härpå avstyrktes de av utskottet. Yrkanden avseende modifiering av två- och trehjuliga fordon avstyrktes likaledes; det hänvisades till att regeringen förutsattes pröva möjligheterna avseende dels tolkningen av berört EG-direktiv, dels bibehållandet av det nationella regelverket. Regeringen förutsattes vidare inom EU verka för att handel inom EU med ombyggda och amatörbyggda fordon underlättas; därmed avstyrktes motionsyrkanden i denna fråga.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Transportpolitik (TU3)
I betänkandet behandlades en rad transportpolitiskt inriktade motioner om bl.a. trängselavgifter, trafikens miljöpåverkan samt kollektivtrafiken. Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga aktuella motioner.
En av de frågor som behandlades gällde trängselavgifter. Utskottet ansåg att införandet av trängselavgifter kan ses som ett led i utvecklingen mot en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Trängselavgifter kan också användas för att finansiera ny infrastruktur och utveckla kollektivtrafiken så att storstadstrafiken som helhet förbättras. Utskottet hänvisade till det särskilda uppdrag som Stockholmsberedningen har att överväga förutsättningarna för trängselavgifter.
I betänkandet togs även upp frågor om trafikens miljöpåverkan i olika avseenden, däribland främjande av biodrivmedel och introduktion av miljöfordon. Utskottet framhöll att åtgärder som främjar introduktion och ökad användning av alternativa drivmedel är en viktig del i transportpolitiken för att nå delmålet om en god miljö. Såvitt gäller vägsalt som halkbekämpningsmedel framhöll utskottet vikten av att saltanvändningen minimeras så att målen i EU:s ramdirektiv för vatten kan uppnås. Utskottet utgick från att regeringen noga följer utvecklingen på detta område.
Ett stort antal motioner rörde kollektivtrafiken. Utskottet ansåg det viktigt att kollektivtrafiken kan vidareutvecklas och förutsatte att pågående utredningsarbeten, bl.a. inom Kollektivtrafikkommittén, behandlar aktuella motionsförslag.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 8 reservationer (m), (fp), (v), (kd), (c) och (mp).
Trafiksäkerhet (TU4)
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2002/03:55 Vissa ändrade regler för körkort och alkolås m.m. I betänkandet behandlades även ett stort antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden främst rörande trafiksäkerhetsfrågor.
Utskottet ansåg att de av riksdagen tidigare fastlagda övergripande målen för trafiksäkerheten, i form av nollvisionen och etappmålet, skall ligga fast. Etappmålet innebär att antalet personer som dödas till följd av vägtrafikolyckor skall minskas med minst hälften från 1996 års nivå till högst 270 personer år 2007.
Utskottet konstaterade att en rad viktiga åtgärder vidtagits för att uppnå en bättre trafiksäkerhet. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår också för att minska antalet trafikolyckor. Utskottet såg dock med oro på att antalet döda och skadade i vägtrafiken inte synes minska i en takt som är förenlig med de ovan nämnda målen. Enligt utskottets mening var det mot denna bakgrund angeläget att den av riksdagen tidigare begärda redovisningen av vilka åtgärder som är erforderliga för att uppnå etappmålet om högst 270 dödade i vägtrafiken år 2007 läggs fram inom kort.
Antalet alkohol- och drogrelaterade olyckor fortsätter att öka. Utskottet såg därför positivt på regeringens förslag om alkolås och tillstyrkte propositionens förslag till en förlängd och utvidgad försöksverksamhet. Enligt utskottets mening bör det fortsatta arbetet vara inriktat på en permanent lagstiftning om alkolås. För att förbättra regelefterlevnaden föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att den som deltar i sådan försöksverksamhet med alkolås inte skall inneha körkort under tiden, utan endast ett intyg som ger behörighet att framföra ett fordon utrustat med alkolås.
Att minska antalet hastighetsöverträdelser är enligt utskottet en viktig uppgift. Automatisk hastighetsövervakning med kameror har visat sig vara ett betydelsefullt verktyg för att uppnå detta. Enligt utskottets mening borde denna verksamhet effektiviseras, bl.a. genom att identifieringen av den straffskyldige underlättas. Utskottet föreslog därför ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur ett förändrat ägaransvar vid hastighetsöverträdelser kan införas.
Vad gäller förarbevis för EU-mopeder och terrängskoter föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen med innebörden att pröva om dessa förarbevis skall kunna återkallas i det fall innehavaren gör sig skyldig till brott mot trafikreglerna.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 13 reservationer (m), (fp), (v), (kd), (c) och (mp) samt 2 särskilda yttranden (fp) och (kd).
Sjösäkerhet (TU5)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag i proposition 2002/03:109 Sjösäkerhet. Utskottet behandlade även motioner rörande sjösäkerhet m.m. från den allmänna motionstiden 2002. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till en ny fartygssäkerhetslag, lagstiftning för genomförande av EG-direktiv och viss annan lagstiftning på sjöfartsområdet samt följdlagstiftning. I sammanhanget tillstyrktes också förslagen avseende den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) konvention om kontroll av skadliga påväxthindrande system på fartyg.
Motionsförslag (m) med huvudsakligt syfte att den småskaliga fiskerinäringen inte skall drabbas av lagförslagen avstyrktes; utskottet ansåg emellertid att det är angeläget att regeringen noga följer utvecklingen på området. Likaså avstyrktes motionsförslag (kd) som går ut på att den s.k. 48-timmarsregeln i en ändring i EG:s arbetstidsdirektiv inte skall genomföras genom nationell lag. Utskottet hänvisade till de möjligheter till undantag från regeln som kan göras, bl.a. i kollektivavtal. Även på denna punkt utgick utskottet från att regeringen noga följer upp frågan.
Ett avsnitt i betänkandet tar upp miljö- och säkerhetsfrågor med anledning av en rad motionsförslag (fp, kd, c, v och s). Utskottet betonade vikten av att arbetet med dessa frågor drivs vidare på alla plan. Inte minst bör frågan om klassificering av Östersjön som särskilt känsligt havsområde (Particularly Sensitive Sea Area, PSSA) snarast leda till resultat, ansåg utskottet och utgick från att regeringen ombesörjer att så sker. Utskottet ansåg härutöver att sjöfartsinspektionens självständiga ställning ytterligare bör tydliggöras.
Ytterligare ett avsnitt behandlar M/S Estonias förlisning. Utskottet avstyrkte motionsförslag (mp, s, m, kd, v) med hänvisning bl.a. till den förstudie som nyligen har färdigställts på uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar och i vilken exempel ges på hur sjunkförloppet kan ha gått till.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 3 reservationer (m), (fp), (kd), (c) och (mp).
Elektronisk kommunikation, m.m. (TU6)
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag i proposition 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation m.m. Utskottet ansåg att riksdag och regering har en central roll för att uppnå målen för sektorn elektronisk kommunikation. I betänkandet betonas att om hela landet skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer krävs att tydliga mål formuleras, konkreta handlingsplaner uppställs och framåtsyftande spelregler antas.
Med det nya regelverket som lagts fast inom EU för sektorn har ett, enligt utskottets mening, framtidsanpassat ramverk etablerats. Det ankommer på berörda organ att inom sina ramar driva ett aktivt utvecklingsarbete för att till fullo ta vara på de positiva drivkrafter som den elektroniska kommunikationssektorn kan tillföra samhällsutvecklingen och se till att de politiska målen nås.
Utskottet framhöll att en bärande tanke bakom det nya EG-rättsliga regelverket är att särlagstiftningen skall ge vika för den generella konkurrens-lagstiftningen i takt med att konkurrensen utvecklas. Detta innebär att speciell konkurrensfrämjande reglering, såsom regler om samtrafik och andra former av tillträde, endast skall användas när det föreligger ett särskilt behov av det.
Utskottet erinrade också om att det när det gäller företag med betydande inflytande finns möjlighet att enligt den nya lagen ålägga ett sådant företag att tillhandahålla samtrafik till kostnadsorienterade priser. Generellt sett ansåg utskottet att man bör vara restriktiv med ingripanden på en marknad där konkurrensen fungerar i stort sett tillfredsställande.
Utskottet delade regeringens synsätt att ett angivande av en viss överföringshastighet i lagtexten skulle låsa fast rättstillämpningen på ett olyckligt sätt. Inom området elektroniska kommunikationer går utvecklingen mycket snabbt framåt. Vad som i dag framstår som en acceptabel överföringshastighet kan inom kort anses som en orimligt låg hastighet. Tidsåtgången för att åstadkomma lagändringar är inte anpassad för utvecklingen på en dynamisk marknad.
Utskottet bedömde att det i den situation som i dag råder krävs en särreglering för att främja att marknaden för elektronisk kommunikation fungerar effektivt. I den nuvarande situationen är det därför rimligt att Post- och telestyrelsen skall ha det övergripande sektorsansvaret för området elektronisk kommunikation och vara ansvarig myndighet enligt den nya lagen. En sådan lösning ligger också i linje med vad de flesta andra länder inom EU har kommit fram till. Utskottet förutsatte att regeringens initiativ till en avstämning med analys av hur den bedömda ordningen har fungerat kommer att ske senast två år efter det att lagen trätt i kraft, dvs. i juli 2005.
Utskottet konstaterade att den snabba utbyggnaden av mobiltelefonnäten och användningen av mobiltelefoner som pågått under en tid på ett mycket påtagligt sätt aktualiserar frågan om de eventuella hälsokonsekvenserna av elektromagnetisk strålning från anläggningarna och telefonerna liksom masternas påverkan på natur- och kulturmiljön. Utskottet ansåg att dessa frågor är mycket angelägna och har stor aktualitet och förutsatte därför att dessa frågor beaktas inom ramen för det fortsatta arbetet med att uppnå en hållbar utveckling.
Utskottet tillstyrkte vad regeringen anför om mål för sektorn elektronisk kommunikation och att målet för telepolitiken upphör att gälla. Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om lag om elektronisk kommunikation, liksom övriga lagförslag som föreslås av regeringen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 25 juli 2003.
Utskottet tillstyrkte också ändring av konventionen om inrättandet av ett europeiskt radiokommunikationskontor (ERO) till att avse inrättandet av ett europeiskt kommunikationskontor (ECO).
Utskottet avstyrkte samtliga motionsförslag.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 9 reservationer (m), (fp), (kd), (c) och (mp) samt 2 särskilda yttranden (m) och (fp).
Yttranden till andra utskott
Utskottet har under riksmötet lämnat följande sju yttranden till andra utskott:
2002/03:TU1y till miljö- och jordbruksutskottet över motioner från allmänna motionstiden rörande Östersjön som särskilt känsligt område,
2002/03:TU2y till konstitutionsutskottet över Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2002/03:75),
2002/03:TU3y till socialutskottet över Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (skr. 2002/03:25) jämte motion 2002/03:So23,
2002/03:TU4y till finansutskottet över 2003 års ekonomiska budgetproposition (prop. 2002/03:100) om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2003 jämte motioner samt Riksdagens revisorers förslag (2002/03:RR13) angående radiokommunikation för trygghet och säkerhet jämte motioner,
2002/03:TU5y till utrikesutskottet över Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2002 (rskr. 2002/03:60) jämte motioner,
2002/03:TU6y till EU-nämnden över Europeiska kommissionens förslag om inrättande av en europeisk nät- och informationssäkerhetsbyrå (KOM(2003)63 slutlig) jämte Regeringskansliets faktapromemoria (2002/03:FPM53),
2002/03:TU7y till näringsutskottet över Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB (prop. 2002/03:86) jämte motioner.
EU-frågor
I EG-fördraget (artiklarna 70–80) föreskrivs att unionen skall ha en gemensam transportpolitik. Transportområdet omfattas av fri rörlighet för tjänster inom ramen för den inre marknaden. Den gemensamma transportpolitiken syftar till att avskaffa nationella handelshinder och regleringar som hindrar fri rörlighet för transporttjänster. Rättsakterna på transportområdet består huvudsakligen av sekundärlagstiftning i form av ett hundratal förordningar, direktiv och beslut.
Utskottets arbete med EU-frågor har – vid sidan av det regelmässiga beredningsarbetet med EU-relaterade utskottsärenden – i huvudsak bestått i dels löpande anmälan av inkomna EU-dokument, dels möten med företrädare för Näringsdepartementet. Vidare har utskottet i januari 2003 genomfört en studieresa till EU:s institutioner i Bryssel.
En särskild EU-grupp har inrättats inom utskottet, bestående av en företrädare för varje parti i riksdagen. EU-gruppen har berett två yttranden. Det ena yttrandet (2002/03:TU5y) riktades till utrikesutskottet och gällde regeringens Berättelse om verksamheten i den europeiska unionen under 2002. Det andra yttrandet (2002/03:TU6y) riktades till EU-nämnden och avsåg ett förslag om inrättande av en europeisk nät- och informationssäkerhetsbyrå till EU-nämnden avseende kommissionens vitbok Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010.
I de betänkanden som utskottet har behandlat har flera mer eller mindre direkt berört EG-direktiv eller på annat sätt EG:s regelgivning. Dessa har gällt bl.a. sjösäkerhet och elektronisk kommunikation.
Utskottet har registrerat 50 inkomna KOM- eller SEK-dokument. Antalet Fakta-PM som remitterats till TU har uppgått till 12. Rapportering har gjorts till kammarkansliet i enlighet med nya rutiner.
Information om EU-institutionernas behandling av Vitboken om transporter har lämnats den 28 februari 2003 av företrädare för Näringsdepartementet. Företrädare för Näringsdepartementet har vidare informerat utskottet inför ministerrådsmöten (transport- och teleministrarna) vid tre tillfällen, varvid bl.a. följande frågor har uppmärksammats särskilt.
Den 27 november 2002 (inför ministerrådet den 5 och 6 december 2002)
– e-Europa handlingsplan 2005
- Behandling av personuppgifter och skydd av privatlivet inom sektorn för elektronisk information
- En europeisk nät- och informationssäkerhet
- Kvarstående hinder för utbyggnad av digital-TV och 3 G
- Gemensamma regler om kompensation till flygpassagerare vid nekad om- bordstigning
- Gemensamt europeiskt luftrum
- Det andra järnvägspaketet
- Förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg
- Marco Polo-programmet.
Den 19 mars 2003 (inför ministerrådet den 27 och 28 mars)
- Inrättande av den europeiska byrån för nät- och informations-
säkerhet
- Modinisprogrammet
- Uppföljning av oljetankfartyget Prestiges förlisning
- Yttre förbindelser inom luftfartssektorn; förhandlingar med USA på området för lufttransporter
- Införande av system med miljöpoäng för transport med tung lastbil genom Österrike år 2004
- Det andra järnvägspaketet
- Inrättandet av en europeisk järnvägsbyrå
Den 28 maj 2003 (inför ministerrådet den 5 och 6 juni)
- Inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet
- Sjöfartsskydd
- Nya riktlinjer för de transeuropeiska transportnäten (TEN-T)
- Handlingsprogrammet för vägtrafiksäkerhet
- Tillträde till marknaden för hamntjänster
- Galileoprojektet
Uppföljning och utvärdering
Utskottets arbete är inriktat på att uppföljning och utvärdering skall ingå som en integrerad del av utskottsarbetet. Uppföljningen sker bl.a. genom att utskottet vid sammanträden och uppvaktningar får aktuella redovisningar från regeringen och berörda myndigheter som underlag för diskussion och ställningstaganden. Därtill inhämtar utskottet information vid studiebesök och möten med organisationer som har betydelse för uppföljningsarbetet.
Utskottet har under riksmötet arrangerat tre offentliga utfrågningar. Den första utfrågningen behandlade trängselavgifter, utskottet bjöd in en rad experter till riksdagens andrakammarsal för att belysa ämnet.
Trafikutskottet anordnade även en utfrågning om trafiksäkerhet med företrädare för bl.a. Vägverket, VTI, Rikspolisstyrelsen och olika intresseorganisationer samt oberoende forskare inom trafiksäkerhet. Med anledning av att antalet döda och skadade på vägarna inte minskar i en takt som är förenlig med av riksdagen beslutade mål på området gavs riksdagsledamöterna möjlighet att informera sig om utvecklingen på området, främst med avseende på utsikterna att uppfylla etappmålet för 2007 och nollvisionen, effektiviteten i den svenska trafiksäkerhetsstrategin och olika aktörers roll samt verksamhet och resultat inom området.
Slutligen hölls en utfrågning om infrastrukturen på IT-området. Utfrågningen syftade bl.a. till att ge möjlighet för ledamöterna att informera sig om målet för IT- och telepolitiken och hur detta skall uppnås genom den pågående utbyggnaden av bredband och 3 G.
Utskottet har vidare arrangerat seminarier dels om EU-mopeder, dels om transportforskning.
Under verksamhetsåret har påbörjats ett arbete med att utvärdera och följa upp riksdagens roll i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Ett syfte med utvärderingsprojektet är att granska den demokratiska förankringen och riksdagens inflytande i investeringsplaneringen. Projektet är indelat i tre delar, den första är en översiktlig beskrivning av nuvarande process för infrastrukturplaneringen av vägar och järnvägar, den andra är en översiktlig beskrivning av andra länders planeringsprocess för infrastruktur och den tredje delen är uppdelad mellan en rad olika forskare som utifrån sina respektive fakulteter ger sin syn på riksdagens roll i planerings- och uppföljningsarbetet.
Studieresor, studiebesök, information m.m.
2002
den 5 november – Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö, ekonomidirektör Lena Erixon, planeringschef Hjalmar Strömberg och enhetschef Gunnar Tunkrans informerar om olika verksamhets- och planeringsfrågor inom Vägverket,
den 5 november – företrädare för utskottet deltar i ett informationsmöte hos Svenska Åkeriförbundet,
den 12 november – styrelseordföranden Leo Persson och direktör Ulf Johannisson, Inlandsbanan AB, lämnar information om trafiken och investeringsplaneringen m.m. avseende Inlandsbanan,
den 13 november – utskottet arrangerar ett seminarium om EU-mopeder m.m. Inbjudna deltagare var verkställande direktör Monica Öhman och trafiksäkerhetschef Gunnar Carlsson från Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF), enhetschef Lars Bergenfalk från Vägverket och branschdirektör Gunnar Öijvall från Moped- och cykelbranschens riksförbund (McRF),
den 13 november – Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation (SFRO) förevisar ombyggda och amatörbyggda fordon för utskottet,
den 13–14 november – Monica Green (s) och Christer Winbäck (fp) deltar i IT-konferensen Fifth European Conference for Parlamentarians on ITC,
den 26 september – statssekreterare Claes Ånstrand och kansliråd Lars Österberg, Näringsdepartementet, samt vik. departementsråd Åke Nordlander, Finansdepartementet, informerar om statliga garantier för att återställa försäkringsskyddet för flygbolag m.fl.,
den 14 november – företrädare för utskottet tar emot parlamentsledamöterna Hon. H. Mgombelo och Hon. George Nangale från Tanzanias IT-kommission,
den 19 november – generaldirektör Nils Gunnar Billinger samt Ann-Marie Engvall och Sten Selander, Post- och telestyrelsen lämnar information om aktuella frågor inom IT/tele- och postområdet,
den 26 november – företrädare för utskottet besöker Svenska Vägföreningen i Stockholm,
den 27 november – företrädare för utskottet informeras av Näringsdepartementet om dels en kommenterad dagordning till transport/tele- och kommunikationsministrarnas möte den 5 och 6 december 2002, dels en rådspromemoria om eEurope Action Plan 2005 – Rådsresolution om genomförande av denna handlingsplan,
den 4 december – företrädare för utskottet informeras av generaldirektör Bo Bylund, avdelningschef Hans Öhman och avdelningschef Lena Ericsson om Banverkets verksamhet och investeringsplanering,
den 4 december – företrädare för utskottet uppvaktas av ordförande Bengt K Å Johansson och Roger Kristensson från Järnvägsforum (NRG), direktör Peder Wadman, Tågoperatörerna, sekreterare Anders Östergren från SWEDTRAIN, Lennart Sparring från Green Cargo, direktör Magnus Persson från SJ AB samt informationschef Bengt Lindwall från Bombardier om järnvägstrafikens utvecklingsmöjligheter,
den 10 december – företrädare för utskottet besöker Föreningen Svenskt Näringsliv i Stockholm,
den 11 december – företrädare för utskottet uppvaktas av ordförande Inga-Lill Andersson och sekreterare Björn Stahre från Arbetsgruppen för förbättrade kommunikationer Oslo–Göteborg (AOG), ordförande Jan Vevatne från Trafikutvalget i Akershus fylkeskommune samt f.d. riksdagsledamot Elving Andersson,
2003
den 28 januari – verkställande direktör Börge Österholm, Posten AB, informerar om företagets verksamhet och förändringsarbete,
den 28 januari – departementssekreterare Gunnar Eriksson, Näringsdepartementet, informerar bl.a. om behandlingen av Vitbok om den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden inför utskottets studieresa till Bryssel den 30 och 31 januari 2003,
den 28 januari – länsrådet Björn Sandeborg och kommunalrådet Claes Pettersson, Arvika kommun samt kommunikationsdirektör Roland Skogsberg och kommunikationsstrateg Peter Thörn, region Värmland, informerar om aktuella infrastrukturfrågor i Värmlands län,
den 30–31 januari – utskottet gör studiebesök vid EU-institutioner i Bryssel,
den 4 februari – verkställande direktör och koncernchef Anders Igel, Sverigechef Marie Ehrling, strategichef Rune Nilsson samt Claes-Göran Sundelius, chef för regulatoriska enheten och Thomas Westlind, ansvarig för samhällskontakter, informerar om Telia Sonera AB:s verksamhet, regleringen på teleområdet m.m.,
den 5 februari – utskottet arrangerar ett seminarium om transportforskning. Från Verket för innovationssystem (Vinnova) deltog generaldirektör Per Eriksson, Joakim Tiseus, chef för transportenheten, utvecklingschef Hans Mohlin samt Ove Pettersson, ansvarig för analyser inom transportområdet. I seminariet deltog även generaldirektör Urban Karlström från Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI) samt professor Bengt Holmberg från Lunds Tekniska Högskola,
den 18 februari – företrädare för utskottet besöker 3M Svenska AB för att diskutera mörkertrafikfrågor,
den 19 februari – företrädare för utskottet informeras av generaldirektör Kjell Dahlström, Pär-Erik Westin och Bengt Holmberg om Rikstrafikens verksamhet,
den 20 februari – utskottet arrangerar offentlig utfrågning om trängselavgifter,
den 4 mars – direktör Staffan Widlert, utredningschef Göran Friberg samt Anders Wärnmark och Marika Engström från Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) informerar utskottet om myndighetens verksamhet med bl.a. infrastrukturplanering, uppföljning av de transportpolitiska målen och infrastrukturens prissättning,
den 4 mars – verkställande direktör Jan Forsberg och direktör Magnus Persson informerar om SJ AB:s verksamhet och ekonomi,
den 5 mars – företrädare för utskottet uppvaktas dels av kanslichef Christer Marking och projektledare Bo Beckeström, IT-kommissionen, dels av Anders Johansson, Jonas Persson och Lars Backhans från Microsoft AB,
den 11 mars – direktör Börge Österholm, direktör Christina Striby och direktör Peter Götell, ansvarig för samhällskontakter, informerar om Posten AB:s ekonomiska situation,
den 11 mars – företrädare för utskottet deltar i en överläggning med Stortingets Samferdselkomitee,
den 11 mars – företrädare för utskottet besöker Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) för information om föreningens verksamhet och framtidsplaner samt överläggning om hur trafiksäkerhetsmålen skall kunna uppnås,
den 17–18 mars – företrädare för utskottet deltar i ett studiebesök hos Vägverket och Banverket i Borlänge,
den 19 mars – utskottet informeras av statsrådet Ulrica Messing om trafiksäkerhetsarbetet,
den 19 mars – företrädare för utskottet informeras av företrädare från Näringsdepartementet om en kommenterad dagordning till rådets möte (transport/tele- och energiministrarna) den 27 och 28 mars,
den 20 mars – utskottet arrangerar offentlig utfrågning om trafiksäkerhet,
den 25 mars – generaldirektör Jan-Olof Selén, sjösäkerhetsdirektör Johan Franson, ekonomichef Eva Nilsson samt Lars Vieweg, chef för Sjöfart och samhälle, informerar utskottet om Sjöfartsverkets verksamhet och aktuella sjöfartsfrågor,
den 26 mars – företrädare för utskottet uppvaktas av Kurt Andersson och Peter Halonen från Vodaphone Sverige AB med anledning av en ny lag om elektronisk kommunikation,
den 26 mars – företrädare för utskottet uppvaktas av Karin Strömqvist Bååthe och Maria Dalmalm från Danzas om miljöanpassade godstransporter,
den 2 april – företrädare för utskottet deltar i ett studiebesök hos Vägverket i Stockholm med visning av Södra länken samt information från Banverket om projektet Citybanan,
den 8 april – företrädare för utskottet besöker Svenska Bussbranschens riksförbund,
den 9 april – företrädare för utskottet uppvaktas av verkställande direktör och koncernchef Lars-Johan Jarlheimer, verkställande direktör Fredrik Berglund och chefsjurist Jan Tjernell från Tele 2 med anledning av en ny lag om elektronisk kommunikation,
den 9 april – företrädare för utskottet, tillsammans med företrädare för justitieutskottet, uppvaktas av Kjell Dabrowski, Lars Levert och Lennart Bergendahl med förhandsvisning av TV-film om rattfylleri,
den 10 april – företrädare för utskottet, tillsammans med företrädare för miljö- och jordbruksutskottet, informeras av miljöminister Lena Sommestad, generaldirektör Lars-Erik Liljelund, Naturvårdsverket, generaldirektör Jan-Olof Selén, Sjöfartsverket, departementsrådet Siv Gustafsson, Näringsdepartementet, departementsrådet Lars Ekecrantz, Miljödepartementet och departementssekreterare Anna Bohman, Miljödepartementet om Östersjön som PSSA-område,
den 29 april – utskottet informeras av departementsråd Peter Strömbäck, kansliråd Jan Stålhandske och kansliråd Mattias Revelius, Näringsdepartementet, inför behandlingen av proposition 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m.,
den 29 april – utskottet informeras av verkställande direktör Jørgen Lindegaard samt Lennart Svantemark från SAS om utvecklingen inom företaget,
den 6 maj – utskottet informeras av generaldirektör Nils Gunnar Billinger, Post- och telestyrelsen, inför behandlingen av proposition 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m.,
den 8 maj – utskottet arrangerar offentlig utfrågning om infrastrukturen på IT-området,
den 13 maj – utskottet informeras av särskild utredare Jan Bergqvist och sekreterare Ulrika Barklund Larsson om Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL),
den 14 maj – företrädare från utskottet tillsammans med företrädare från justitieutskottet deltar i ett seminarium om alkohol och trafik, s.k. domarkurs, med Hans Laurell och Ann-Katrin Björklund från trafikantavdelningen, Vägverket,
den 15 maj – utskottet informeras av ordförande Bengt K Å Johansson, generalsekreterare Roger Kristensson, Järnvägsforum, samt professor Bo-Lennart Nelldal och professor Lars B Johansson om behovet av och förutsättningarna för ett hållbart transportsystem och järnvägarnas roll i detta,
den 19–20 maj – ordförande i utskottet Claes Roxbergh (mp) besöker Helsingfors och överlägger med företrädare för det finska trafikutskottet,
den 26–27 maj – företrädare för utskottet besöker Göteborg och informeras om regionens infrastrukturutveckling och framtida infrastrukturbehov,
den 3 juni – företrädare för utskottet besöker Sveriges Motorcyklisters Centralorganisation (SMC) och Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF) i Stockholm och informerades av Per Johansson, SMC och Carl Zeidlitz, MHRF, om respektive verksamhet,
den 4 juni – företrädare för utskottet deltar i informationsmöte med statsrådet Ulrica Messing och företrädare för Näringsdepartementet,
den 10 juni – företrädare för utskottet besöker Arlanda och Luftfartsverket. Generaldirektör Lars Rekke, informationschef Lars Röhne samt flygplatschef Kerstin Lindberg informerar om verksamheten samt om framtidsutsikter,
den 1 juli – företrädare för utskottet informerar representanter från det katalanska parlamentet om det svenska trafiksäkerhetsarbetet,
den 27–29 augusti – utskottet företar en studieresa till Oslo och besöker bl.a. Stortingets Samferdselkomitee, Samferdseldepartementet, Statens vegvesen samt Oslo kommun.
Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet
Under riksmötet höll trafikutskottet 26 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 39 timmar och 23 minuter. Utskottet har avgivit 6 betänkanden till kammaren och 7 yttranden till andra utskott.
Utskottet behandlade 7 propositioner, 3 regeringsskrivelser, 1 förslag från Riksdagens revisorer samt drygt 440 motionsyrkanden.
|
Elanders Gotab, Stockholm 2003 |