Socialutskottets verksamhet riksmötet 2017/18
-1001837
-46990
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
0
0
DOCPROPERTY Dokbeteckning \* MERGEFORMAT
2017/18
STYLEREF "\1"
Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.
Socialutskottets verksamhet riksmötet 2017/18 | |
Utskottets beredningsområde
Socialutskottet bereder ärenden om hälso- och sjukvård samt omsorg om barn och ungdomar i den utsträckning ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredningsområde, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder och sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör också socialutskottets beredningsområde.
Utgiftsområdet omfattar områdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik inklusive alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelpolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster – omsorg om äldre, individ- och familjeomsorg, stödinsatser till personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.
Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning.
Utskottets sammansättning
Ordförande i utskottet var Emma Henriksson. Vice ordförande var Anna-Lena Sörenson. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderaterna, två Sverigedemokraterna, en Miljöpartiet, en Centerpartiet, en Vänsterpartiet, en Liberalerna och en Kristdemokraterna.
Under riksmötet 2017/18 hade socialutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Emma Henriksson (KD)
Anna-Lena Sörenson (S)
Cecilia Widegren (M), t.o.m. den 13 oktober 2017
Camilla Waltersson Grönvall (M), fr.o.m. den 13 oktober 2017
Lennart Axelsson (S)
Katarina Brännström (M)
Catharina Bråkenhielm (S)
Per Ramhorn (SD)
Amir Adan (M)
Mikael Dahlqvist (S)
Anders W Jonsson (C)
Jan Lindholm (MP)
Jenny Petersson (M), föräldraledig fr.o.m. den 29 januari 2018 t.o.m. 6 maj 2018
Kristina Nilsson (S)
Carina Herrstedt (SD)
Barbro Westerholm (L)
Karin Rågsjö (V)
Hans Hoff (S)
Suppleanter
Yasmine Larsson (S)
Ann-Britt Åsebol (M)
Sultan Kayhan (S)
Finn Bengtsson (M)
Håkan Bergman (S)
Sofia Arkelsten (M)
Roza Güclü Hedin (S)
Staffan Danielsson (C)
Stefan Nilsson (MP), t.o.m. den 30 november 2017
Elisabet Knutsson (MP), fr.o.m. den 9 mars 2018
Lena Asplund (M), fr.o.m. den 19 januari 2018
Arhe Hamednaca (S)
Christina Östberg (SD)
Christina Örnebjär (L)
Maj Karlsson (V)
Penilla Gunther (KD)
Anna Wallentheim (S)
Roland Utbult (KD)
Bengt Eliasson (L)
Emma Carlsson Löfdahl (L)
Thomas Finnborg (M)
Larry Söder (KD)
Annika Qarlsson (C)
Veronica Lindholm (S)
Emilia Töyrä (S)
Per Lodenius (C)
Anette Åkesson (M)
Eva Lohman (M), t.o.m. den 19 januari 2018
Hamza Demir (V), fr.o.m. den 24 november 2017
Lars Püss (M), extra suppleant fr.o.m. den 29 januari 2018 t.o.m. 6 maj 2018
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Cecilia Back, vik. kanslichef
Anna Rune, föredragande
Kirsten Dieden, föredragande
Cecilia Persson, föredragande (tjänstledig fr.o.m. den 15 september 2018)
Johanna Lithman Sola, föredragande
Elin Häggqvist, extra föredragande, t.o.m. den 15 juni 2018
Helene Limén, extra föredragande, fr.o.m. januari 2018 t.o.m. mars 2018
Anna Ekwing, extra föredragande, fr.o.m. den 1 september 2018
Caroline Schmölzer, utskottshandläggare
Mattias Andersson, utskottsassistent
Utskottets verksamhet
Inledning
Under riksmötet 2017/18 sammanträdde utskottet vid sammanlagt 41 tillfällen. Utskottet behandlade 26 propositioner, 3 skrivelser och ca 1 700 mo-tionsyrkanden. Utskottet lämnade 36 betänkanden. Dessutom lämnade utskottet 5 yttranden till andra utskott.
Betänkanden
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:1 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, ca 140 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 9, som totalt uppgår till ca 77,7 miljarder kronor för 2018. Därmed avstyrkte utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrkte också regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Utskottet föreslog även ett tillkännagivande till regeringen om att reger-ingen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017. Utskottets förslag grundar sig på tre motionsyrkanden. Utskottet avstyrkte övriga motionsförslag.
I betänkandet finns en reservation.
När det gäller anslagsbeslutet avstod Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna från att delta. Dessa partier redovisade i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Vissa frågor om läkemedelsregistret (SoU2)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:145 Vissa frågor om läkemedelsregistret och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om receptregister.
Regeringens förslag innebär att personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för registrering och redovisning till Socialstyrelsen även när det gäller uppgifter för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdsområdet samt att förskrivningsorsak ska få redovisas för ändamålet registrering och redovisning till Socialstyrelsen. Vidare ska E-hälsomyndighetens uppgiftsskyldighet gentemot Socialstyrelsen även omfatta uppgifter om förskrivningsorsak.
Utskottet föreslog vidare ett tillkännagivande till regeringen med anledning av ett motionsyrkande. Enligt utskottet bör regeringen snarast fullfölja arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista och återkomma till riksdagen med ett förslag.
I betänkandet finns en reservation. I reservationen föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande.
Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik – del 1 (SoU3)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:197 Anpassningar till EU:s nya förordningar om medicinteknik – del 1.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om medicintekniska produkter och lagen om ackreditering och teknisk kontroll.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär bl.a. att ett bemyndigande införs i lagen om medicintekniska produkter enligt vilket regeringen får utse en ansvarig myndighet för anmälda organ på det medicintekniska området. Vidare innebär ändringarna att det införs bestämmelser om att regeringen får meddela föreskrifter dels om att anmälda organ eller den som ansöker om att utses till ett anmält organ ska betala avgifter till den ansvariga myndigheten, dels om avgifternas storlek.
Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag om bemyndigande för reger-ingen att använda de avgifter som regeringen, eller den myndighet som reger-ingen bestämmer, får ta ut med stöd av lagen om medicintekniska produkter.
Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet (SoU4)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:194 Riksrevisionens slutrapport om statens styrning på vårdområdet och nio yrkanden i följdmotioner.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna och avslå motionsyrkandena. Utskottet instämde i regeringens bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer när det gällde statens styrning på vårdområdet.
I betänkandet finns en reservation.
Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken (SoU5)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken, 7 yrkanden i följdmotioner och ca 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad utskottet föreslog om mål för funktionshinderspolitiken. Enligt utskottet bör målformuleringen även i fortsättningen innehålla en koppling till mänsklig mångfald som grund eftersom det tydligare belyser att människors skiftande funktionalitet omfattas. Därför föreslog utskottet ett mål med delvis annan lydelse än regeringens förslag till mål. Utskottets förslag grundades på en motion.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till inriktning för funktionshinders-politiken.
Vidare föreslog utskottet två tillkännagivanden till regeringen. Det ena tillkännagivandet handlar om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken. Utskottets förslag grundar sig på en motion. Med utnyttjande av sin initiativrätt enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen föreslog utskottet även ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funk-tionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
I betänkandet finns 20 reservationer. I två av reservationerna föreslås att riksdagen inte skulle göra något tillkännagivande till regeringen.
Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016 (SoU6)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2016/17:211 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2016, ett yrkande i en följdmotion och två yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå tre motionsyrkanden.
I skrivelsen lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel ur fonden under 2016. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling.
I betänkandet finns en reservation.
Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling (SoU7)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens skrivelse 2017/18:65 Riksrevisionens rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling och ett yrkande i en följdmotion.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling (RiR 2017:19). Vidare redovisas regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten.
Utskottet instämde i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Med anledning av ett motionsyrkande föreslog utskottet ett tillkännagivande. I det pågående arbetet med att utreda förutsättningarna för att avansluta tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet bör regeringen enligt utskottet beakta att likvärdiga villkor liksom likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla aktörer som verkar inom tandvården oavsett driftsform.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
I betänkandet finns en reservation om att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (SoU8)
I betänkandet behandlade utskottet ca 200 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbete.
I betänkandet finns fem reservationer. I en reservation föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Hälso- och sjukvårdsfrågor (SoU9)
I betänkandet behandlade utskottet ca 600 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle göra två tillkännagivanden till reger-ingen med anledning av ett antal motioner: det ena om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras, och det andra om att regeringen bör ta fram en ny cancerstrategi.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, bl.a. med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
I betänkandet finns 78 reservationer. I två reservationer föreslås att riksdagen inte ska göra några tillkännagivanden till regeringen.
Lag om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige (SoU10)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:29 Lag om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ny lag om bistånd till enskilda efter evakueringar till Sverige. Lagen ska gälla när evakuerade ankommer till Sverige vid en konsulär katastrofinsats enligt lagen om konsulära katastrofinsatser.
Förslaget innebär att en kommun får ge bistånd till enskilda utan föregående individuell prövning (nödvändigt bistånd), när den ger stöd och hjälp utifrån sitt ansvar enligt socialtjänstlagen till evakuerade i samband med ankomsten till Sverige. Syftet med den nya lagen är att underlätta för den kommun i Sverige dit de evakuerade ankommer att ge stöd och hjälp.
Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SoU11)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:12 Ny övergångsbestämmelse i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Den lagändring som utskottet tillstyrkte innebär att de tidigare beslutade övergångsbestämmelserna upphävs och ändras så att kommunens betalnings-ansvar för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård under 2018 ska inträda 30 dagar efter det att en underrättelse om att en patient är utskrivningsklar har skickats. Denna tidpunkt för kommunens betalningsansvar ska gälla om kommunen och landstinget inte har kommit överens om en annan tidpunkt.
Barnombudsmannens anmälningsskyldighet (SoU12)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2016/17:19 Barnombudsmannens anmälningsskyldighet.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag om utökad anmälningsskyldighet för Barnombudsmannen.
Förslaget innebär att Barnombudsmannens anmälningsskyldighet kommer att överensstämma med motsvarande anmälningsskyldighet i socialtjänstlagen. Barnombudsmannen ges också möjlighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) lämna uppgifter som kan vara av betydelse för IVO:s tillsyn.
Socialtjänstfrågor (SoU13)
I betänkandet behandlade utskottet ca 300 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18 samt ett yrkande i en följdmotion väckt med anledning av proposition 2016/17:85.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle göra två tillkännagivanden till reger-ingen med anledning av motionsyrkanden om socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare: det ena om att regeringen bör utreda behovet av en utökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med unga, och det andra om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
I betänkandet finns 73 reservationer. I en reservation föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Äldrefrågor (SoU14)
I betänkandet behandlade utskottet ca 100 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden. Enligt utskottet bör regeringen utan dröjsmål återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör förenklad biståndsprövning för äldre i vissa fall.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
I betänkandet finns 23 reservationer. I en reservation föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Folkhälsofrågor (SoU15)
I betänkandet behandlade utskottet ca 90 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbeten.
I betänkandet finns åtta reservationer.
Apoteks- och läkemedelsfrågor (SoU16)
I betänkandet behandlade utskottet ca 60 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående utredningar och arbeten.
I betänkandet finns fem reservationer.
Vissa förslag om personlig assistans (SoU17)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:78 Vissa förslag om personlig assistans och tolv yrkanden i följdmotioner.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tas bort. Försäkringskassan ska vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Vidare ska personlig assistans kunna beviljas för
tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn (väntetid)
tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (beredskap)
tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå tolv yrkanden i följdmo-tioner.
I betänkandet finns fem reservationer.
En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården (SoU18)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:40 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården, åtta yrkanden i följdmotioner och fem yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, avstyrkte ett motionsyrkande samt föreslog en smärre redak-tionell ändring.
Regeringens förslag innebär en ny beslutsprocess för den nationella högspecialiserade vården som ersätter systemet med rikssjukvård och den na-tionella nivåstruktureringen av cancervården. I förslaget finns en definition av nationell högspecialiserad vård. Beslut om vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och vid hur många enheter den ska bedrivas fattas enligt förslaget av den myndighet som regeringen bestämmer. Besluten ska baseras på analyser gjorda av sakkunniggrupper som består av bl.a. professions- och patientföreträdare. Beslut om tillstånd att bedriva sådan vård fattas av en nämnd som består av en ordförande och representanter för sjukvårdsregionerna. Tillstånden ska gälla tills vidare, vara förenade med villkor och kunna återkallas under vissa förutsättningar.
Utskottet föreslog vidare två tillkännagivanden till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen ge den myndighet som regeringen utser i uppdrag att säkerställa patientsäkerheten också när det gäller den akuta vården i alla regi-oner. Regeringen bör även regelbundet följa upp den nya beslutsprocessen för den nationella högspecialiserade vården. Utskottets förslag grundades på tre motionsyrkanden.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns sju reservationer.
Statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall (SoU19)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:64 Statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall och fyra yrkanden i följdmotioner.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om statlig ersättning till personer som har fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall.
Regeringens förslag innebär att de personer som har fått ändrad könstill-hörighet fastställd och som därmed drabbats av det numera upphävda kravet på avsaknad av fortplantningsförmåga ska ha rätt till ersättning av staten. Enligt förslaget ska staten betala ersättning till de personer som ansökte om fastställelse av ändrad könstillhörighet under perioden den 1 juli 1972–30 juni 2013, om denna ansökan har bifallits. Ersättning ska lämnas med ett schablon-belopp om 225 000 kronor.
Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om förmögenhet vid beräkning av vissa förmån-er.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå de motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens lagförslag.
I betänkandet finns tre reservationer.
Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap (SoU20)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap, 18 yrkanden i följdmotioner och 19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken, lag om ändring i lagen om internationella faderskapsfrågor och lag om ändring i lagen om genetisk integritet m.m. samt avstyrkte ett motionsyrkande om avslag på förslaget till lag om ändring i föräldrabalken. Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle godta det utskottet anförde om regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen.
Regeringens förslag innebär att det inom svensk hälso- och sjukvård blir tillåtet att utföra befruktning utanför kroppen med enbart donerade könsceller och således att kravet på att det blivande barnet ska ha en genetisk koppling till minst en förälder vid assisterad befruktning tas bort.
Förslaget innebär vidare att reglerna om föräldraskap efter assisterad befruktning i utlandet är desamma för olikkönade och samkönade par, att föräldraskap kan fastställas under förutsättning att behandlingen utförts vid en behörig inrättning och att barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermadonatorn samt att socialnämnder och svenska domstolar får ökade möjligheter att fastställa faderskap enligt svensk lag för den genetiska fadern efter ett surrogatarrangemang i utlandet.
Vidare införs särskilda regler om föräldraskap för situationer där personer får barn efter det att någon av dem eller båda har ändrat könstillhörighet. Detta innebär bl.a. att en man som föder ett barn ska anses som far till barnet och att en kvinna som bidrar med sina spermier till ett barns tillkomst ska anses som mor till barnet.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 15 reservationer.
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (SoU21)
I betänkandet föreslog utskottet att riksdagen skulle medge att behandlingen av vissa ärenden sköts upp till nästa riksmöte.
Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti (SoU22)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:83 Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti, 15 yrkanden i följdmotioner och ca 20 yrkanden i motioner från allmänna mo-tionstiden 2015/16 och 2017/18.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen.
Regeringens förslag innebär att landstingen ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl ska vården få koncentreras geografiskt. Vidare föreslår regeringen att vårdgarantin inom primärvården ska stärkas. I dag är den formulerad så att den enskilde inom viss tid ska få besöka läkare. Enligt det nya förslaget ska den enskilde i stället inom en viss tid garanteras en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Utskottet föreslog vidare ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen ta initiativ till att skapa en samlad definition av primärvårdens uppdrag och funktion med syfte att stärka patientens tillgång till en jämlik primärvård oavsett var i landet patienten bor och återkomma till riksdagen med förslag. Utskottets förslag grundades på motionsyrkanden.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 16 reservationer. I en reservation föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen.
Vissa ändringar i läkemedelslagen (SoU23)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:91 Vissa ändringar i läkemedelslagen.
Utskottet föreslog att riksdagen med ett par smärre redaktionella ändringar skulle anta regeringens förslag till ändringar i bl.a. läkemedelslagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte medför i huvudsak att den bestämmelse i läkemedelslagen som innebär att tillstånd till försäljning av vissa antroposofiska medel får lämnas om det finns särskilda skäl tas bort från lagen.
För tillstånd till försäljning av antroposofiska medel som med stöd av 4 kap. 10 § första stycket läkemedelslagen har beslutats av regeringen före ikraftträdandet ska vissa bestämmelser i den äldre lydelsen gälla, med den begränsningen att ett sådant tillstånd inte får förlängas.
Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden (SoU24)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:157 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden och sju yrkanden i följdmotioner.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om handel med läkemedel och – med en mindre ändring av re-daktionell karaktär – i lagen om receptregister.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att öppenvårdsapotekens grunduppdrag sammanställs och förtydligas i en ny bestämmelse. Lagändringarna innebär vidare att det kommer att krävas farmaceutkompetens i samband med expedieringar av förskrivningar, förtydliganden av kraven på rådgivning och kontroll, krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga och krav på utformning av apotekens rådgivningsmiljö. När det gäller apotekens tillhandahållandeskyldighet och partihandlarnas leveransskyldighet införs också förtydliganden i lagen.
Regler om returer av läkemedel från öppenvårdsapotek införs för receptbelagda läkemedel som apoteket tillhandahåller direkt till en konsument.
Genom de nya bestämmelserna ges alla apoteksaktörer – med vissa begränsningar – möjlighet att bedriva verksamhet genom apoteksombud.
Regeringen föreslog att en övergångsbestämmelse skulle införas för Apoteket AB:s anmälningar av apoteksombud som innebär att befintliga apoteksombud ska anmälas senast den 30 juni 2019.
Slutligen föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen återkomma till riksdagen med ett förslag om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten. Utskottets förslag grundades på två motioner.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fem reservationer. I en av reservationerna avstyrks regeringens förslag om krav på farmaceutkompetens vid receptexpediering. I en annan reservation föreslås att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande.
Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (SoU25)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter och elva yrkanden i följdmotioner.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och avstyrkte tre motionsyrkanden.
Regeringens förslag medför att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, vilket innebär ett förtydligande av att rättstillämparna i mål och ärenden ska tolka svenska bestämmelser i förhållande till barnkonventionen. Genom att barnkonventionen ges ställning som svensk lag, i kombination med att det tas fram en vägledning för tolkning och tillämpning av barnkonventionen, ett kunskapslyft bland barn och unga, i kommuner, landsting och statliga myndigheter och ett fortsatt transformeringsarbete bedöms ett barnrättsbaserat synsätt få genomslag i praktiken.
Utskottet föreslog med bifall till två motionsyrkanden, varav ett delvis, ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen följs och tillämpas i enlighet med svensk rätt.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fem reservationer.
God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (SoU26)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:249 God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik och åtta yrkanden i följdmo-tioner.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna vad regeringen föreslog om att formulera om det övergripande nationella folkhälsomålet och omvandla folkhälsoarbetets målstruktur. Regeringen föreslog att det övergripande na-tionella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Detta innebär att statliga myndigheter som har uppgifter eller verksamheter som påverkar folkhälsan ska beakta effekterna på folkhälsan. Vidare föreslogs att folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruktur omvandlas till åtta målområden.
Utskottet föreslog även ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt. Utskottets förslag grundades på ett motionsyrkande.
Utskottet ansåg att riksdagen borde avslå övriga motionsyrkanden.
I betänkandet finns sex reservationer.
Klassificering av nya psykoaktiva substanser (SoU27)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:221 Klassificering av nya psykoaktiva substanser och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om kontroll av narkotika, lag om ändring i lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor och lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen.
Regeringens förslag syftar till att effektivisera klassificeringsprocessen när det gäller nya psykoaktiva substanser. Detta föreslås ske genom att Polismyndigheten på uppdrag av Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket får möjlighet att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser. Vidare föreslås att den som av grov oaktsamhet hanterar varor som omfattas av lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor ska kunna dömas till ansvar. Reger-ingen bedömer att narkotika eller hälsofarliga varor inte bör regleras genom generiska definitioner i den betydelsen att substanserna klassificeras utifrån sina kemiska grundstrukturer (generisk klassificering), men avser att initiera en ny bred analys av frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att mer effektivt möta problemet med nya psykoaktiva substanser som inte ännu är klassade som narkotika eller hälsofarliga varor.
Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen låta göra en mer djupgående analys än den som hittills gjorts av erfarenheterna från de länder, bl.a. Danmark och Norge, som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. I den internationella analysen bör även ingå att studera följderna av att vissa substanser som klassificeras som narkotika i slutändan inte visat sig vara det. Utskottets förslag grundade sig på yrkandet i följdmotionen.
Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer (SoU28)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:138 Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i patientsäkerhetslagen och patientdatalagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär i huvudsak att legitimation införs för kuratorer inom hälso- och sjukvården och att yrkestiteln ska vara hälso- och sjukvårdskurator. En hälso- och sjukvårdskuratorsexamen kommer som huvudregel att krävas för att få legitimationen. Under en övergångsperiod kommer även yrkesverksamma kuratorer att kunna få legitimation om de har avlagt en socionomexamen eller någon annan likvärdig examen samt har varit verksamma i yrket i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.
Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska
läkemedelsprövningar (SoU29)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:196 Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i läkemedelslagen, lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., lagen om genetisk integritet m.m., lagen om handel med läkemedel samt
offentlighets- och sekretesslagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte syftar till att anpassa svensk rätt till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG. Utskottet tillstyrkte även förslag om att anpassa svensk rätt till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1569 av den 23 maj 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk och rutiner för inspektioner.
Därutöver tillstyrkte utskottet ett förslag om ett utvidgat undantag av tillämpningen av lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem (SoU30)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:169 Stärkt rättssäkerhet vid genomförande av särskilda befogenheter på särskilda ungdomshem och LVM-hem och tolv yrkanden i följdmotioner.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård.
Regeringens förslag syftar till ökad rättssäkerhet, delaktighet, trygghet och säkerhet för barn och unga som vårdas vid särskilda ungdomshem och för intagna som vårdas vid LVM-hem. Förslagen rör i huvudsak de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vårdens genomförande.
Utskottet tillstyrkte även regeringens förslag till ny lag om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå de motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens lagförslag.
I betänkandet finns åtta reservationer.
Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (SoU31)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:233 Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till ändringar i lagen om läkemedelsförmåner m.m., smittskyddslagen, apoteksdatalagen och lagen om nationell läkemedelslista.
De lagändringar som utskottet tillstyrkte rör utbyte av läkemedel som inte ingår i förmånerna och av läkemedel som har förskrivits enligt smittskyddslagen. Förskrivaren och den expedierande farmaceuten på öppenvårdsapoteket ska enligt de nya bestämmelserna i vissa fall kunna motsätta sig ett utbyte. Vid utbyte av läkemedel som inte ingår i förmånerna kommer patienten att få möjlighet att mot betalning få det förskrivna läkemedlet eller något annat utbytbart läkemedel. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) får möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av öppenvårdsapotek som inte följer de nya utbytesbestämmelserna.
Lagändringarna innebär vidare att det införs en ny bestämmelse i lagen om läkemedelsförmåner m.m. om att de priser som har fastställts av TLV för ett visst läkemedel ska tillämpas även när läkemedlet är kostnadsfritt enligt smittskyddslagen. Kostnadsfriheten ska gälla även de läkemedel som utbyte sker mot och även när smittskyddsläkemedel förskrivs av andra förskrivarkategorier än läkare.
Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre (SoU32)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:106 Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre och ett yrkande i en följdmotion.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändring i socialtjänstlagen.
Den lagändring som utskottet tillstyrkte innebär att socialnämnden utan föregående behovsprövning får erbjuda hemtjänst till äldre personer. Ett sådant erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om i vilken utsträckning och på vilket sätt han eller hon kan påverka utförandet av insatserna, på vilket sätt kommunen följer upp insatserna och om rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Kommunen ska följa upp insatserna som har erbjudits med utgångspunkt i kommunens riktlinjer, insatsernas kvalitet och värdegrunden för äldre.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå yrkandet i följdmotionen.
I betänkandet finns en reservation.
Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SoU33)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:171 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning.
Utskottet föreslog att riksdagen, med ett par mindre ändringar av redak-tionell karaktär, skulle anta regeringens lagförslag som syftar till att anpassa lagar inom Socialdepartementets verksamhetsområde till EU:s nya dataskyddsförordning. Förslagen innebär att lagarna om personuppgiftsbehandling i de berörda verksamheterna ska komplettera EU:s dataskyddsförordning och den nya generella dataskyddslagen.
Vissa förslag på assistansområdet (SoU34)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:175 Vissa förslag på assistansområdet och två yrkanden i en följdmotion.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
De lagändringar som utskottet tillstyrkte innebär att det i SFB ska införas bestämmelser som upplyser om att regeringen eller den myndighet som reger-ingen bestämmer kan meddela
ytterligare föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet
föreskrifter om att assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet ska betalas ut på annat sätt än månadsvis.
Regeringen ska enligt förslaget också bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala
en del av Försäkringskassans kostnader för de 20 första assistanstimmarna per vecka på annat sätt än månadsvis
dröjsmålsränta på en sådan skuld till Försäkringskassan.
I LSS ska det enligt förslaget införas en bestämmelse som innebär att en kommun som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en enskild saknar rätt till assistansersättning utan dröjsmål ska informera den enskilde om förutsättningarna för insatser enligt LSS. Detta ska dock inte gälla om det är uppenbart obehövligt att lämna sådan information.
Utskottet föreslog vidare att riksdagen skulle avslå de två yrkandena i följdmotionen.
I betänkandet finns en reservation.
Nationell läkemedelslista (SoU35)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:223 Na-tionell läkemedelslista.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om nationell läkemedelslista samt ändringar i lagen om läkemedelskommittéer, patientdatalagen, lagen om handel med läkemedel samt offentlighets- och sekretesslagen.
Den nya lagen om en nationell läkemedelslista som utskottet tillstyrkte innebär att ett nytt personregister, den nationella läkemedelslistan, tas fram. Registret ska föras av E-hälsomyndigheten. Den nya lagen ersätter lagen om receptregister och lagen om läkemedelsförteckning. Registret ska i allt väsentligt få innehålla samma uppgifter som de befintliga registren. Vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning föreslås dock. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på öppenvårdsapotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret.
Ett övergripande mål med registret är att skapa en samlad källa för uppgifter om en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses. Den nationella läkemedelslistan förväntas bidra till ökad patientsäkerhet och en effektivisering av arbetsmomenten vid ordination och förskrivning av läkemedel.
Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall (SoU36)
I betänkandet behandlade utskottet regeringens proposition 2017/18:215 Utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall och fem yrkanden i följdmotioner.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om utredningar avseende vissa dödsfall, lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Utskottet föreslog några mindre ändringar av redaktionell karaktär.
Regeringens förslag till ändringar i lagen om utredningar avseende vissa dödsfall syftar till att utredningsverksamheten ska bli mer effektiv och ända-målsenlig. Det föreslogs att syftet med utredningsverksamheten ska vara att regeringen ska få underlag för att fatta beslut om åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Regeringen föreslog vidare att utredningsverksamheten skulle utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Lagen föreslogs i fortsättningen benämnas lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå de motionsyrkanden som hade väckts med anledning av regeringens lagförslag.
I betänkandet finns tre reservationer.
Yttranden till andra utskott
Utgiftsram för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1y)
Finansutskottet gav socialutskottet tillfälle att yttra sig över budgetproposi-tionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) samt eventuella motioner som väckts i de delar de rör inkomster och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsade sitt yttrande till de förslag i propositionen och motionerna som gäller utgiftsramen för 2018 samt de preliminära utgiftsramarna för 2019 och 2020 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Utskottet föreslog att finansutskottet skulle tillstyrka regeringens proposi-tion i dessa delar och avstyrka motionerna.
I yttrandet finns fem avvikande meningar.
Ny lag om bostadsanpassningsbidrag (SoU2y)
Civilutskottet beslutade den 8 mars 2018 att ge socialutskottet tillfälle att se-nast den 20 mars 2018 yttra sig över proposition 2017/18:80 Ny lag om bostadsanpassningsbidrag samt eventuella motioner som väckts i de delar som berörde socialutskottets beredningsområde.
Socialutskottet beslutade att yttra sig över propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och över motion 2017/18:3978 av Ola Johansson (C) yrkande 1 som handlade om utökad rätt till bidrag för bostadsanpassning.
Socialutskottet ansåg att civilutskottet borde tillstyrka propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och avstyrka motionsyrkandet.
I yttrandet finns en avvikande mening.
Modernare adoptionsregler (SoU3y)
Civilutskottet beslutade den 17 april 2018 att ge socialutskottet tillfälle att se-nast den 3 maj 2018 yttra sig över proposition 2017/18:121 Modernare adop-tionsregler samt eventuella motioner som väckts i de delar som berörde socialutskottets beredningsområde.
Socialutskottet beslutade att yttra sig över propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och över motionerna 2017/18:4002 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD), 2017/18:4006 av Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkandena 7–9 och 2017/18:4007 av Mats Green m.fl. (M, C) yrkande 2. Motionsyrkandena rörde frågor om nationella adoptioner, enskild adoption och medgivandeutredningar.
Socialutskottet ansåg att civilutskottet borde tillstyrka propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och avstyrka motionsyrkandena.
I yttrandet finns två avvikande meningar.
Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (SoU4y)
Finansutskottet beslutade den 27 mars 2018 att ge bl.a. socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden samt eventuella motioner som väckts i de delar som rörde utskottets beredningsområde.
Socialutskottet beslutade att yttra sig över propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och över motionerna 2017/18:4111 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, KD) yrkandena 1, 2 och 4, 2017/18:4086 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–6 och 2017/18:4119 av Emil Källström m.fl. (C) yrkandena 1–3 i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde.
Socialutskottet föreslog att finansutskottet skulle tillstyrka regeringens proposition i berörda delar. Socialutskottet ansåg vidare att finansutskottet borde föreslå att riksdagen skulle göra ett tillkännagivande om likvärdiga tillståndskrav och likvärdig ledningsprövning. Övriga motionsyrkanden borde avstyrkas.
I yttrandet finns fem avvikande meningar. I en avvikande mening anförs att finansutskottet inte borde föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande.
Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten,
assistans-ersättningen och skollagsreglerad verksamhet (SoU5y)
Finansutskottet beslutade den 27 mars 2018 att ge socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet samt eventuella motioner som väckts i de delar dessa berörde utskottets beredningsområde.
Socialutskottet beslutade att yttra sig över propositionen i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde och över motionerna 2017/18:4112 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, L, C, KD) yrkandena 1 och 2 och 2017/18:4087 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 1–7 i de delar som rörde socialutskottets beredningsområde.
Socialutskottet föreslog att finansutskottet med tillstyrkande av motionerna 2017/18:4087 (SD) yrkande 1 och 2017/18:4112 (M, L, C, KD) yrkande 1 skulle avstyrka regeringens lagförslag. Övriga motionsförslag borde avstyrkas.
I yttrandet finns tre avvikande meningar. I en avvikande mening anförs att finansutskottet borde tillstyrka propositionen.
EU-frågor
Socialutskottet gjorde en subsidiaritetsprövning under riksmötet 2017/18. Prövningen gällde EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och ändring av direktiv 2011/24/EU (COM(2018) 51). Utskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen.
I övrigt följer utskottet fortlöpande utvecklingen inom EU och får infor-mation från Socialdepartementet om frågor inom utskottets ansvarsområde. Vidare bevakar utskottets kansli dokument från EU och presenterar dem fortlöpande för utskottets ledamöter.
Den 19 september 2017 informerade statssekreterarna Agneta Karlsson och Madeleine Harby Samuelsson med medarbetare om aktuella EU-frågor och prioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet och det sociala området under det estniska ordförandeskapet.
Den 10 oktober 2017 informerade statssekreterare Pernilla Baralt med medarbetare om aktuella EU-frågor och inför Epscorådsmötet den 23 oktober. Samma dag informerade statssekreterare Agneta Karlsson med medarbetare om förhandlingarna om Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Den 21 november 2017 informerade statssekreterarna Madeleine Harby Samuelsson och Agneta Karlsson med medarbetare om aktuella EU-frågor inför Epscorådsmötet den 7–8 december 2017. Samma dag hölls två överläggningar med statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson om kommissionens förslag till direktiv om åtgärder när det gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015) 615) och förslag till rådsslutsatser om samhällsbaserat stöd för ett självständigt liv. Samma dag hölls även två överläggningar med statssekreterare Agneta Karlsson om kommissionens förslag till rådsslutsatser om hälsa i det digitala samhället och förslag till rådsslutsatser om gräns-överskridande aspekter i alkoholpolitiken.
Den 6 februari 2018 informerade statssekreterarna Madeleine Harby Samuelsson och Agneta Karlsson med medarbetare om det kommande bulgariska ordförandeskapets prioriteringar samt gav en återrapport från Epscorådsmötet den 7–8 december 2017.
Den 10 april 2018 återrapporterade statssekreterare Agneta Karlsson med medarbetare från Epscorådsmötet den 15 mars 2018 och informerade om EU-kommissionens förslag om en europeisk arbetsmyndighet och tillgång till socialt skydd och övervakning av genomförandet av den sociala pelaren. Samma dag hölls en överläggning med statssekreterare Agneta Karlsson om EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och ändring av direktiv 2011/24/EU (COM(2018) 51).
Den 31 maj 2018 informerade statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson med medarbetare inför Epscorådsmötet den 21 juni 2018 och om trepartsmötena kring tillgänglighetsdirektivet. Samma dag hölls en överläggning med statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson om EU-kommissionens utkast till rådsslutsatser om barns tidiga utveckling.
Den 7 juni 2018 informerade statssekreterare Agneta Karlsson med medarbetare inför Epscorådsmötet den 21 juni 2018. Samma dag hölls även två överläggningar med statssekreterare Agneta Karlsson om kommissionens förslag till rådsslutsatser om hälsosamma matvanor för barn och förslag till rådsrekommendationer om ett stärkt samarbete mot sjukdomar som kan förebyggas med vaccin.
Utvärderings- och forskningsfrågor
Under föregående riksmöte 2016/17 beslutade utskottet att inleda ett projekt med uppföljning och utvärdering med fokus på samordnade individuella planer (SIP) för enskilda som har behov av insatser från både kommun och landsting och att inrikta utvärderingen på äldre multisjuka samt barn med funktionsnedsättning. Arbetet med uppföljningen genomfördes av socialutskottets arbetsgrupp för utvärdering och forskningsfrågor.
Den 14 december 2017 presenterade forskningssekreterare Helene Limén från riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS) utvärderingsrapporten om samordnad individuell plan (SIP). Underlaget till rapporten, som togs fram av tjänstemän vid utskottsavdelningen och Riksdagsbiblioteket, bygger på intervjuer, rapporter och vetenskapliga artiklar. Rapporten ingår i riksdagens serie Rapporter från riksdagen, Samordnad individuell plan (SIP) – en utvärdering (2017/18:RFR5). I samband med tryckningen av rapporten hölls ett offentligt seminarium den 7 mars 2018 (se nedan).
Offentliga utfrågningar
Den 30 januari 2018 höll utskottet en offentlig utfrågning om personlig assistans – effekter av rättsutvecklingen. Inbjudna talare till utfrågningen var statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson och företrädare för Socialdepartementet, Gunilla Malmborg, särskild utredare i LSS-utredningen, Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet, Vilhelm Ekensteen och Sophie Karlsson från Intressegruppen för Assistentberättigade (IfA), Maria Persdotter, förbundsordförande Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), Lennart Erlandsson, universitetslektor och forskare vid Högskolan Kristianstad, Försäkringskassan, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Speciellt inbjudna åhörare till utfrågningen var förbundet Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Funktionsrätt Sverige, Lika unika – Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Myndigheten för delaktighet (MFD).
Den 7 mars 2018 höll utskottet ett öppet seminarium om rapporten Samordnad individuell plan (SIP) – en utvärdering (2017/18:RFR5). Inbjudna talare till seminariet var Ing-Marie Wieselgren och Karin Lindström, Sveriges Kommuner och Landsting, Peter Nilsson, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Lena Carling och Elin Fischer, Stockholms stad och Patrick Migas, Kungsbacka kommun. Speciellt inbjudna åhörare till utfrågningen var Socialdepartementet, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Sveriges läkarförbund, Funktionsrätt Sverige, Förbundet Unga Rörelsehindrade, Autism- och Aspergerförbundet, Neuroförbundet, Hiv-Sverige, Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Vårdbolaget Tiohundra.
Resor och besök
Den 14 september 2017 återrapporterade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér med medarbetare i frågan om LSS.
Den 19 september 2017 informerade generaldirektör Ann-Marie Begler, Försäkringskassan, med medarbetare om LSS. Samma dag återrapporterade statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet, med medarbetare, samt företrädare för Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, enligt utskottets begäran om arbetet med att göra naloxonläkemedel mer tillgängliga.
Den 20 september 2017 tog två ledamöter från utskottet emot en delegation med parlamentariker från Rumänien.
Den 28 september 2017 presenterade den särskilda utredaren Susanne Rolfner Suvanto från Utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen slutbetänkandet Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre (SOU 2017:21).
Den 2 oktober 2017 deltog två ledamöter från utskottet i ett lunchmöte med parlamentariker från Australien.
Den 11–12 oktober 2017 deltog ledamoten Lennart Axelsson i OECD-mötet i Paris.
Den 17 oktober 2017 presenterade den särskilda utredaren Anna-Lena Sörenson med medarbetare utredningens delbetänkande Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel (SOU 2017:76).
Den 24 oktober 2017 presenterade riksrevisor Stefan Lundgren med medarbetare granskningsrapporten Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling (RiR 2017:19). Samma dag informerade den särskilda utredaren Gunilla Malmborg med medarbetare om LSS-utredningens arbete.
Den 26 oktober 2017 informerade generaldirektör Kent Ehliasson, Sis, med medarbetare och företrädare för SKL om uppgifter i medierna om förhållanden på Sis-hem. Samma dag informerade SKL:s ordförande Lena Micko och andre vice ordförande Anders Knape med medarbetare om pågående arbete med LSS.
Den 7 november 2017 informerade generaldirektör Ann-Marie Begler med medarbetare om LSS. Samma dag besökte utskottet Systembolaget AB där generaldirektör Magdalena Gerger med medarbetare informerade om verksamheten och aktuella frågor.
Den 9 november 2017 informerade den särskilda utredaren Margareta Winberg med medarbetare om utredningens arbete om en översyn av socialtjänstlagen. Samma dag informerade statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson med medarbetare om LSS.
Den 14 november 2017 fick utskottet uppföljande information om ensamkommande barn som skadar sig själva. Informationen gavs av statsrådet Annika Strandhäll, Socialdepartementet, generaldirektör Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, generaldirektör Gunilla Hult Backlund, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), generaldirektör Mikael Ribbenvik, Migrationsverket, och Anita Wickström, vikarierande barnombudsman (BO).
Den 16 november 2017 informerade Rättsmedicinalverkets generaldirektör Monica Rodrigo med medarbetare om medicinska åldersbestämningar och erfarenheten av dessa. Samma dag informerade Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist med medarbetare om LSS.
Den 22 november 2017 informerade konstitutionsutskottets kanslichef Peder Nielsen utskottet om konstitutionella frågor.
Den 30 november 2017 presenterade generaldirektör Fredrik Lennartsson, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, med medarbetare rapporterna Löftesfri garanti? (2017:6) och Visa vägen i vården (2017:7).
Den 5 december 2017 informerade statssekreterare Agneta Karlsson med medarbetare om arbetet med organdonation. Samma dag informerade den särskilda utredaren Anders Milton med medarbetare om Utredningen om dona-tions- och transplantationsfrågors slutbetänkande SOU 2015:84.
Den 16 januari 2018 deltog två ledamöter från utskottet i ett möte med parlamentariker från hälsovårdsutskottet vid Belgiens parlament. Samma dag deltog ledamöter från utskottet i ett lunchmöte med Socialdepartementet för att samtala om aktuella frågor.
Den 18 januari 2018 deltog två ledamöter från utskottet i ett möte med Christophe Strassel, senior rådgivare vid det franska revisionskontoret, som genomför en undersökning om reformer av hälso- och sjukvårdssystemen samt hälsoutgifter i flera länder i Europa.
Den 24 januari 2018 deltog tre ledamöter från utskottet i ett möte med Nordiska rådets välfärdsutskott.
Den 25 januari 2018 presenterade analyschef Cecilia Stenbjörn, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, med medarbetare rapporterna Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre (PM 2017:2), Från medel till mål (2017:9) och För säkerhets skull (2017:10).
Den 6 februari 2018 återrapporterade statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet, med medarbetare om arbetet med att göra naloxonläkemedel mer tillgängliga.
Den 15 februari 2018 gav företrädare för Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen uppföljande information till utskottet om medicinska åldersbedömningar. Samma dag presenterade företrädare för Socialstyrelsen rapporten Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna.
Den 6 mars 2018 informerade företrädare för Socialdepartementet och Socialstyrelsen om tandläkarlegitimation för personer som utbildat sig i Polen.
Den 8 mars 2018 informerade statssekreterare Agneta Karlsson, Socialdepartementet, med medarbetare om proposition 2017/18:64 Statlig ersättning till personer som fått ändrad könstillhörighet fastställd i vissa fall.
Den 9 mars 2018 deltog en ledamot från utskottet vid en lunch på Frankrikes ambassad i samband med den franska statssekreteraren Sophie Cluzels besök i Sverige.
Den 17 april 2018 informerade företrädare för Socialdepartementet om förslaget till ny lag om tobak och liknande produkter (prop. 2017/18:156).
Den 19 april 2018 informerade företrädare för Justitiedepartementet om förslaget om modernare regler för assisterad befruktning och föräldraskap (prop. 2017/18:155).
Den 25 april 2018 deltog tre ledamöter från utskottet i ett möte med en delegation från den fransk-svenska vänskapsföreningen i Frankrikes nationalförsamling.
Den 3 maj 2018 informerade företrädare för Socialdepartementet om förslaget till inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (prop. 2017/18:186).
Den 15 maj 2018 informerade företrädare för Socialdepartementet om den fortsatta beredningen av förslaget till ny lag om tobak och liknande produkter (prop. 2017/18:156).
Den 17 maj 2018 informerade professor Måns Rosén om statistiken kring högspecialiserad vård (SOU 2015:98).
Den 24 maj 2018 informerade företrädare för Socialdepartementet om den fortsatta beredningen av förslaget till ny lag om tobak och liknande produkter (prop. 2017/18:156). Samma dag presenterade företrädare för Folkhälsomyndigheten rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?.
Den 30 maj 2018 bjöd socialminister Annika Strandhäll tillsammans med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren in ledamöter från socialutskottet till en middag på Rosenbad.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018
Den 5 juni 2018 informerade socialminister Annika Strandhäll om högspecialiserad vård. Samma dag deltog ledamöter från utskottet i ett möte med Ålands lagtings talman Gun-Mari Lindholm.