Socialutskottets verksamhet riksmötet 2012/13
Socialutskottets verksamhet vid riksmötet 2012/13 | ||
Beredningsområde
Socialutskottet bereder ärenden om omsorg om barn och ungdomar i den mån ärendena inte tillhör ett annat utskotts beredning, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Utskottet bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt. Ärenden om anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg tillhör också socialutskottets beredningsområde.
Utgiftsområdet omfattar underindelningarna Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktionshinderspolitik, Politik för sociala tjänster, Barnrättspolitik samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet 2012/13 hade socialutskottet följande sammansättning:
Ledamöter
Anders W Jonsson (C)
Lena Hallengren (S)
Mats Gerdau (M) (t.o.m. den 4 oktober 2012)
Saila Quicklund (M) (fr.o.m. den 15 oktober 2012)
Margareta B Kjellin (M)
Christer Engelhardt (S)
Helena Bouveng (M)
Ann Arleklo (S)
Isabella Jernbeck (M)
Lennart Axelsson (S)
Barbro Westerholm (FP) (t.o.m. den 30 september 2012)
Maria Lundqvist-Brömster (FP) (fr.o.m. den 1 oktober 2012)
Catharina Bråkenhielm (S)
Gunnar Sandberg (S)
Rickard Nordin (C)
Agneta Luttropp (MP)
Anders Andersson (KD)
Per Ramhorn (SD)
Eva Olofsson (V)
Suppleanter
Henrik Ripa (M)
Teres Lindberg (S) (t.o.m. den 27 september 2012)
Meeri Wasberg (S) (fr.o.m. den 28 september 2012)
Metin Ataseven (M)
Kent Härstedt (S)
Ellen Juntti (M)
Christina Zedell (S)
Thomas Finnborg (M) (fr.o.m. den 10 december 2012)
Kurt Kvarnström (S)
Maria Lundqvist-Brömster (FP) (t.o.m. den 30 september 2012)
Barbro Westerholm (FP) (fr.o.m. den 1 oktober 2012)
Shadiye Heydari (S)
Ola Johansson (C)
Magnus Ehrencrona (MP)
Katarina Brännström (M)
Jonas Eriksson (MP)
Roland Utbult (KD) (t.o.m. den 21 februari 2013)
Magnus Sjödahl (KD) (fr.o.m. den 22 februari 2013)
Carina Herrstedt (SD) (t.o.m. den 21 februari 2013)
Johnny Skalin (SD) (fr.o.m. den 22 februari 2013)
Rossana Dinamarca (V)
Roza Güclü Hedin (S) (föräldraledig fr.o.m. den 15 januari 2013 t.o.m. den 31 juli 2013)
Gunilla Svantorp (S)
Emma Carlsson Löfdahl (FP)
Ismail Kamil (FP)
Solveig Zander (C)
Mia Sydow Mölleby (V)
Susanna Haby (M)
Björn Söder (SD)
Margareta Larsson (SD) (sjukledig fr.o.m. den 2 maj 2013 t.o.m. den 25 augusti 2013)
Lars-Axel Nordell (KD)
Annika Eclund (KD)
Åsa Torstensson (C)
Christin Hagberg (S) (extra suppleant fr.o.m. den 14 november 2012 t.o.m. den 19 december 2012)
Sven Britton (S) (extra suppleant fr.o.m. den 15 juli 2012 t.o.m. den 27 september 2012)
Hans Unander (S) (extra suppleant fr.o.m. den 15 januari 2013 t.o.m. den 31 juli 2013)
Adam Marttinen (SD) (extra suppleant fr.o.m. den 3 maj 2013 t.o.m. den 25 augusti 2013)
Ordförande i utskottet var Anders W Jonsson. Vice ordförande var Lena Hallengren. Som framgår av uppställningen tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Centerpartiet, en Miljöpartiet de gröna, en Folkpartiet liberalerna, en Sverigedemokraterna, en Kristdemokraterna och en Vänsterpartiet.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Monica Dohnhammar, kanslichef
Anna Rune, föredragande
Kirsten Dieden, föredragande
Cecilia Persson, föredragande
Johanna Lithman Sola, föredragande
Johan Sehlström, extra föredragande (fr.o.m. den 15 december 2012 t.o.m. den 14 juni 2013)
Mattias Andersson, utskottsassistent
Marlene Quinones, utskottsassistent (t.o.m. den 15 oktober 2012)
Sylvia Fredlund, utskottsassistent (fr.o.m. den 28 januari 2013 t.o.m. den 28 mars 2013)
Matilde Millares, riksdagsstipendiat (fr.o.m. den 4 december 2012 t.o.m. den 21 februari 2013)
Cecilia Mobach, utskottshandläggare (fr.o.m. den 2 september 2013)
Utskottets verksamhet
Under riksmötet 2012/13 sammanträdde utskottet vid sammanlagt 36 tillfällen. Utskottet behandlade sammanlagt 16 propositioner och 5 skrivelser, samt 942 motionsyrkanden. Utskottet avlämnade 26 betänkanden och 2 utlåtanden. Dessutom avlämnade utskottet 5 yttranden till andra utskott.
Betänkanden
Anslagen för 2013
I betänkande 2012/13:SoU1 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg behandlade utskottet regeringens förslag till anslag för 2013 i fråga om utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg (prop. 2012/13:1) och ca 190 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012, däribland alternativa budgetförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet.
I betänkandet behandlades även regeringens förslag till lagar om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning samt lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Förslagen innebar bl.a. att högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården skulle indexregleras genom att fastställas till en viss andel av prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag inom slutenvården skulle kopplas till prisbasbeloppet. När det gäller läkemedelsförmånerna infördes en bestämmelse om kostnadstak för inköp av förmånsberättigade varor. Även detta kostnadstak indexreglerades. Beloppen inom den s.k. förmånstrappan skulle fastställas till en viss andel av kostnadstaket. Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2013. Utskottet ställde sig bakom de föreslagna lagändringarna.
I betänkandet behandlades vidare regeringens förslag till lagar om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och i socialförsäkringsbalken. Propositionen innehöll förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning. I propositionen lämnades förslag för att motverka fusk och överutnyttjande, bl.a. att det bör införas skärpta krav för tillstånd att bedriva verksamhet enligt LSS samt krav för att ersättning för personlig assistans ska lämnas. Förslag lämnades även beträffande närstående som personliga assistenter, återbetalning och återkrav av felaktigt utbetald assistansersättning samt anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Därutöver innehöll propositionen bedömningar av hur rutiner och kontroll hos Försäkringskassan kan förbättras samt frågor om utredning och uppföljning. Utskottet föreslog några följdändringar när det gällde regeringens förslag till lag om ändring i 110 kap. 1 § socialförsäkringsbalken. Lagförslagen föreslogs träda i kraft den 1 juli 2013. Utskottet ställde sig bakom de föreslagna lagändringarna.
Riksdagen fastställde den 21 november 2012 utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2013 till 62 252 179 000 kronor (bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:37).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till medelsanvisningar och begärda bemyndiganden samt förslagen till lagändringar. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet deltog inte i beslutet om anslagen och lagförslagen. I stället redovisade de sina alternativa budgetförslag i särskilda yttranden.
I betänkandet finns 33 reservationer och 10 särskilda yttranden.
Hälso- och sjukvårdspolitik
I betänkande 2012/13:SoU7 Genomförande av ändringsdirektiv 2011/62/EU Skydd mot förfalskade läkemedel i den lagliga försörjningskedjan behandlades proposition 2012/13:40 med samma namn och en motion från den allmänna motionstiden. Någon följdmotion hade inte väckts med anledning av propositionen.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lagar om ändringar i läkemedelslagen (1992:859), lagen (2009:366) om handel med läkemedel och lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Syftet med förslagen var att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/62/EU om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel för att förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den lagliga försörjningskedjan.
Tillämpningsområdet för läkemedelslagen utökades genom de nya reglerna. Bestämmelserna om import från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och tillverkning ska gälla även för aktiva substanser och hjälpämnen. När det gäller verksamhet med aktiva substanser ska även bestämmelser om distribution gälla. Definitioner av vad som avses med förfalskat humanläkemedel, aktiv substans och hjälpämne infördes. En definition av vad som utgör förmedling av humanläkemedel infördes i lagen om handel med läkemedel.
Vissa krav som gäller för partihandlare ska även gälla för den som förmedlar humanläkemedel. Förmedlaren av läkemedel ska försäkra sig om att endast godkända läkemedel förmedlas och ska även ha en fast adress i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den som vill förmedla läkemedel måste dessutom först anmäla det till en behörig myndighet inom samma stat.
För att kunna kontrollera läkemedelsförpackningars äkthet och för att kunna identifiera dem infördes krav på säkerhetsdetaljer på förpackningar. Detaljerna ska som huvudregel finnas på receptbelagda läkemedel, medan receptfria läkemedel i normalfallet inte ska förses med säkerhetsdetaljer.
Det ska ställas ytterligare krav på aktiva substanser som tillverkas i ett tredjeland, dvs. ett land som befinner sig utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
För att underlätta för allmänheten att identifiera tillförlitliga webbplatser som lagligt bedriver distansförsäljning av läkemedel infördes krav på en igenkännbar EU-logotyp.
Utskottet lade i ärendet fram ett förslag till lag om ändring i läkemedelslagen med anledning av att regeringen föreslog en ändring i samma lag i sin proposition.
Motionen avstyrktes.
I betänkande 2012/13:SoU9 Riksrevisionens rapport om statens försäljningar av apotek behandlades regeringens skrivelse 2012/13:33 med samma namn och två följdmotioner.
I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens rapport Statens försäljningar av apotek (RiR 2012:10) och de åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten.
Utskottet välkomnade Riksrevisionens granskning. Utskottet instämde i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och föreslog att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Motionerna avstyrktes.
I betänkandet finns en reservation.
I betänkande 2012/13:SoU10 Riksrevisionens rapport om det statliga tandvårdsstödet behandlades regeringens skrivelse 2012/13:44 med samma namn. I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens rapport Tandvårdsreformen 2008 – når den alla? (RiR 2012:12) samt vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Vidare behandlades sex motionsyrkanden som hade väckts med anledning av skrivelsen samt nio motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
Utskottet välkomnade Riksrevisionens granskning och konstaterade att det trots många satsningar kvarstår en del problem: besöksfrekvensen har exempelvis inte ökat i den omfattning regeringen hade hoppats på och högkostnadsskyddet når inte alla de patienter som har stora tandvårdsbehov.
Med anledning av fyra motionsyrkanden (S) föreslog utskottet tillkännagivanden till regeringen.
Utskottet föreslog att regeringen i enlighet med de rekommendationer som finns i Riksrevisionens granskningsrapport skulle
följa upp om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade och att de var för sig träffar rätt målgrupper och är effektiva medel för att nå tandvårdslagens (1985:125) mål om en god tandhälsa
följa upp vilka förutsättningar som finns för en fungerande prisportal och hur systemet med referenspriser påverkar patientens kostnader och om det är ett effektivt medel för att ge patienter rätt information för att kunna välja tandvård till rätt pris
överväga behovet av att en myndighet får det samlade ansvaret för att patienter får rätt information vid rätt tillfälle och vilken information som bör ges så att patientens ställning stärks.
I dessa frågor hade ledamöterna från Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna tre reservationer.
Övriga motioner avstyrktes. Regeringens skrivelse lades till handlingarna.
I betänkandet finns fyra reservationer.
I betänkande 2012/13:SoU13 Hälso- och sjukvårdsfrågor behandlades drygt 200 motionsyrkanden på hälso- och sjukvårdsområdet från den allmänna motionstiden 2012. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående arbete på olika områden.
I betänkandet finns 21 reservationer och 6 särskilda yttranden.
I betänkande 2012/13:SoU20 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd behandlades regeringens proposition 2012/13:109 med samma namn. I betänkandet behandlades även tre motioner som hade väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslog regeringen att riksdagen skulle anta förslaget till lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd samt förslagen till lagar om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), smittskyddslagen (2004:168) och lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2013.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag.
En ny lag som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård inklusive tandvård infördes. Landstingen är skyldiga att erbjuda vuxna personer som vistas i landet utan tillstånd samma subventionerade hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, dvs. vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Landstingen ska därutöver ges möjlighet att erbjuda vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, upp till samma nivå som för bosatta.
Barn som vistas i landet utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, dvs. subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård.
I betänkandet finns sex reservationer.
I betänkande 2012/13:SoU21 Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om kosmetiska produkter behandlades regeringens proposition 2012/13:135 med samma namn. Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslog regeringen ändringar i tre av de straffbestämmelser som finns i 29 kap. miljöbalken. Bakgrunden till lagförslaget var en ny förordning om kosmetiska produkter.
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.
I betänkande 2012/13:SoU23 Patientrörlighet i EU – förslag till ny lagstiftning behandlades regeringens proposition 2012/13:150 med samma namn. Bakgrunden till förslagen i propositionen var behovet att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (patientrörlighetsdirektivet).
I propositionen lämnades förslag till en lag om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, förslag till en lag om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet, samt förslag till lagar om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.
I lagförslaget om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land angavs villkor för rätt till ersättning för kostnader för gränsöverskridande vård samt hur ersättningsbeloppet ska bestämmas. Förslaget innebar att ersättning ska lämnas med högst det belopp som motsvarar de faktiska vårdkostnader som har uppkommit för patienten med avdrag för ett belopp som motsvarar de avgifter som patienten skulle ha fått om vården hade getts i Sverige. Det kommer även att vara möjligt för patienter att söka förhandsbesked för planerad vård i ett annat land, och ett sådant besked kommer som regel att vara bindande när patienten senare ansöker om ersättning för den vård som omfattas av beskedet. Det är Försäkringskassan som prövar ansökningar om ersättning och förhandsbesked. I lagförslaget om landstingens och kommunernas kostnadsansvar regleras hur kostnaderna för gränsöverskridande vård ska fördelas mellan staten samt landsting och kommuner.
Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle anta lagförslagen.
I betänkande 2012/13:SoU24 Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet behandlades proposition 2012/13:107 med samma namn och tre motioner som hade väckts med anledning av propositionen. I betänkandet behandlades också fem motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012.
Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag till lagar om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Ändringarna i könstillhörighetslagen innebar att kravet på sterilisering och förbudet mot bibehållen fortplantningsförmåga inför en ändring av könstillhörigheten togs bort. Ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen utgjorde följdändringar.
I betänkandet finns tre reservationer.
I betänkande 2012/13:SoU25 Genomförande av ändringsdirektivet 2012/26/EU i fråga om säkerhetsövervakning av läkemedel behandlades regeringens proposition 2012/13:118 med samma namn.
Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
Propositionen innehöll förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/26/EU av den 25 oktober 2012 om ändring av direktiv 2001/83/EG, vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel. Förslagen innebar en ytterligare förstärkning av reglerna om säkerhetsövervakning. Regeringen föreslog ändringar i läkemedelslagen (1992:859), lagen (2009:366) om handel med läkemedel och lagen (2013:37) om ändring i läkemedelslagen (1992:859).
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.
I betänkande 2012/13:SoU28 Riksrevisionens rapport om statens insatser inom ambulansverksamheten behandlades regeringens skrivelse 2012/13:113 med samma namn och en följdmotion. I skrivelsen redovisade regeringen sin bedömning av Riksrevisionens rapport med samma namn (RiR 2012:20) samt vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Utskottet välkomnade Riksrevisionens granskning och konstaterade att Riksrevisionens övergripande slutsats var att de olika verksamheter som staten bedriver inom områden som reglering, tillsyn, styrning av SOS Alarm Sverige AB och förutsättningarna för en effektiv alarmeringstjänst inte på ett tillräckligt sätt bidrar till en säker larmkedja för ambulanssjukvården.
Utskottet ansåg att alarmering i nödsituationer är att betrakta som en grundläggande samhällsviktig tjänst för att säkra enskildas trygghet och säkerhet. Mot denna bakgrund konstaterade utskottet att Alarmeringstjänstutredningens betänkande En myndighet för alarmering (SOU 2013:33) innehåller flera förslag till möjliga lösningar på de problem som Riksrevisionen lyft fram i sin granskningsrapport. Utskottet välkomnade detta. Utskottet ansåg inte att riksdagen borde föregripa regeringens behandling av betänkandet och remissvaren.
Motionen avstyrktes. Skrivelsen lades till handlingarna.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S).
Folkhälsopolitik
I betänkande 2012/13:SoU6 En folkhälsopolitik med människan i centrum behandlades regeringens skrivelse 2011/12:166 med samma namn och en följdmotion. I ärendet behandlades också 60 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
I skrivelsen redogjorde regeringen för en folkhälsopolitik med människan i centrum. Förverkligandet av denna politik angavs vila på följande byggstenar:
start – barns och ungas uppväxtvillkor
stöd – för att underlätta hälsosamma val
skydd – ett effektivt och säkert skydd mot hälsohot
samverkan – det gemensamma ansvaret för en god hälsa
stärkt kunskapsstyrning – för ett effektivare folkhälsoarbete.
Utskottet avstyrkte motionerna och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
I betänkandet finns tolv reservationer och fem särskilda yttranden.
Politik för sociala tjänster
I betänkande 2012/13:SoU3 Ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården behandlades regeringens proposition 2011/12:160 med samma namn samt en följdmotion. I ärendet behandlades också tre motioner från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012.
Propositionen innehöll förslag till en ny lag om ersättning av staten på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga. För att övergreppen eller försummelserna ska kunna ge rätt till ersättning enligt lagen ska de vara av allvarlig art och ha skett i samband med vården när personen varit omhändertagen för samhällsvård, dvs. placerad av sociala myndigheter, någon gång under tidsperioden den 1 januari 1920 t.o.m. den 31 december 1980. Ersättning ska lämnas med ett schablonbelopp om 250 000 kronor. En särskild nämnd ska handlägga och besluta i ersättningsfrågorna efter det att ansökan lämnats till nämnden.
Propositionen innehöll även förslag till lagar om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner.
Propositionen byggde på en ramöverenskommelse från september 2011 mellan företrädare för regeringspartierna, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet.
Utskottet tillstyrkte lagförslagen. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkandet finns en reservation.
I betänkande 2012/13:SoU4 Stärkt stöd och skydd för barn och unga behandlades regeringens proposition 2012/13:10 med samma namn samt 8 motionsyrkanden som hade väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlades 73 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012.
Ändringarna i främst socialtjänstlagen gjordes i syfte att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärktes genom att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Ett barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt.
Kriterierna för när det finns en skyldighet att anmäla eller när en anmälan bör göras av allmänheten ändrades till när man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
När det gäller vård utanför det egna hemmet ska socialnämnden i samband med ett beslut om placering teckna avtal med familjehemmet om nämndens och familjehemmets åtaganden under placeringen. Socialnämnden blir skyldig att tillhandahålla dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem den utbildning som de behöver.
När vård ges i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende ska socialnämnden utse en särskild socialsekreterare som ska ansvara för kontakterna med barnet eller den unge. Den särskilt utsedda socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet och i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål.
Som ett led i att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas, följas upp och säkras ska socialnämnden se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden.
Vad gäller motioner om inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt hänvisade utskottet till att regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över frågan.
Utskottet föreslog i ärendet tre initiativ i form av förslag till följdändringar i föräldrabalken, lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och smittskyddslagen (2004:168) med anledning av de ändringar i socialtjänstlagen som regeringen föreslog i propositionen.
Utskottet ställde sig bakom propositionen och regeringens förslag till lagar om ändringar i socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
I betänkandet finns 17 reservationer och 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2012/13:SoU11 Socialtjänstfrågor behandlades 117 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012 samt 1 yrkande i en följdmotion till regeringens proposition 2012/13:10 och 1 yrkande i en följdmotion till regeringens skrivelse 2012/13:52. Alla yrkandena rörde socialtjänstfrågor. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
Utskottet avslog samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 29 reservationer och 6 särskilda yttranden.
I betänkande 2012/13:SoU12 Äldrefrågor behandlades 76 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
Utskottet såg det som angeläget att frågan om våldsutsatthet och stöd till dem som har utsatts lyfts även i utvecklingen av äldreomsorgen. Utskottet välkomnade därför de initiativ som regeringen hade tagit när det gäller äldre personer som en särskilt utsatt grupp i fråga om våldsutsatthet. Med delvis bifall till två motionsyrkanden föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att regeringen under 2013 skulle återkomma med en samlad redovisning till riksdagen om vilken strategi man har valt för att motverka våld mot äldre.
Utskottet avstyrkte motionsyrkandena.
I betänkandet finns 15 reservationer och 4 särskilda yttranden.
I betänkande 2012/13:SoU18 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården behandlades regeringens proposition 2012/13:77 med samma namn och fyra följdmotioner. Därtill behandlades ett antal motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012.
I propositionen föreslogs ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och socialtjänstlagen (2001:453). Genom ändringarna infördes en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika eller andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med ändringarna var att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen.
Utskottet ställde sig bakom lagförslagen samt avstyrkte motionerna.
I betänkandet finns 31 reservationer och 1 särskilt yttrande.
I betänkande 2012/13:SoU22 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet behandlades regeringens proposition 2012/13:94 med samma namn och åtta motionsyrkanden som hade väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslog regeringen ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) i syfte att stärka möjligheterna för personer med ekonomiskt bistånd att försörja sig själva genom arbete samt utöka socialtjänstens möjligheter att stimulera, uppmuntra och stödja biståndsmottagare till egen försörjning. Regeringen föreslog därför en förändring av beräkningsgrunden för ekonomiskt bistånd, så att inte hela arbetsinkomsten ska räknas in vid bedömningen av rätten till bistånd. För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Beräkningsregeln ska gälla under två år.
Vidare föreslogs att socialnämnden skulle ges utökade möjligheter att anvisa en biståndsmottagare till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om denne inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Därutöver föreslog regeringen att gränsen för när hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster ska få beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp per kalenderår.
Utskottet tillstyrkte de föreslagna lagändringarna. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes.
Betänkandet innehåller tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
I betänkande 2012/13:SoU15 Narkotika- och dopningsfrågor behandlades 31 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns 4 reservationer och 3 särskilda yttranden.
I betänkande 2012/13:SoU16 Alkoholfrågor behandlades 55 motionsyrkanden på alkoholområdet från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. Ett antal av dessa behandlades förenklat.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fyra reservationer och fyra särskilda yttranden.
Övriga frågor
I betänkande 2012/13:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2011 behandlades regeringens skrivelse 2011/12:145 med samma namn. Ingen motion hade väckts med anledning av skrivelsen. I betänkandet behandlades också två motioner från den allmänna motionstiden 2012.
Utskottet avstyrkte motionerna och föreslog att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna.
I betänkande 2012/13:SoU5 Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst behandlades regeringens proposition 2012/13:20 med samma namn och ett motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2012.
I enlighet med tidigare regeringsbeslut inrättades den 1 juni 2013 en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, som har övertagit bl.a. tillsyns- och tillståndsverksamheter från Socialstyrelsen. Inspektionens uppgifter består främst av tillsyn och tillståndsgivning inom socialtjänst, verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet.
I propositionen föreslogs de lagändringar som är nödvändiga för att ansvaret för verksamheterna skulle kunna föras över från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg.
Lagändringarna föreslogs träda i kraft samtidigt med inspektionens inrättande, dvs. den 1 juni 2013. Förslagen om ändringar i vissa av de lagförslag som lagts fram i proposition 2012/13:1 utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg trädde dock i kraft den 1 juli 2013.
Utskottet tillstyrkte de föreslagna lagändringarna. Motionsyrkandet avstyrktes.
I betänkandet finns en reservation.
I betänkande 2012/13:SoU14 Värdlandsavtal för sekretariatet för Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPHS) behandlades regeringens proposition 2012/13:67 med samma namn.
I propositionen föreslogs att riksdagen godkänner ett avtal som Sveriges regering har ingått om inrättande av ett sekretariat för Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPHS). Vidare föreslogs att riksdagen skulle godkänna ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och sekretariatet för NDPHS. Slutligen föreslogs att riksdagen skulle anta en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Ändringen innebar att bilagan till nämnda lag ändras.
Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna de båda avtalen och tillstyrkte lagförslaget med en smärre ändring.
I betänkande 2012/13:SoU19 Övergångsbestämmelser med anledning av inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg behandlades regeringens proposition 2012/13:82 med samma namn.
Ingen motion hade väckts med anledning av propositionen.
Inspektionen för vård och omsorg inrättades den 1 juni 2013. I propositionen föreslogs främst ytterligare övergångsbestämmelser till vissa av de lagändringar som redan beslutats med anledning av inrättandet av den nya myndigheten.
Utskottet ställde sig bakom regeringens lagförslag och föreslog att riksdagen skulle anta dessa.
I betänkande 2012/13:SoU26 Ny myndighet för hälso- och vårdinfrastruktur behandlades regeringens proposition 2012/13:128 med samma namn. Inga motioner hade väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslog regeringen att en ny myndighet – Myndigheten för hälso- och vårdinfrastruktur – skulle bildas. Den nya myndigheten skulle ha samma uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag hade då. Den nya myndigheten ska verka för sådana funktioner och system som främjar en patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsdistribution på en omreglerad apoteksmarknad. I propositionen föreslogs de lagändringar som är nödvändiga för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Lagändringarna föreslogs träda i kraft samma dag. Utskottet ställde sig bakom de föreslagna lagändringarna.
Regeringen föreslog även att riksdagen skulle godkänna dels att staten förvärvar verksamheten (tillgångar och skulder) i Apotekens Service Aktiebolag, dels riktlinjerna för statens förvärv av verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag. Utskottet ställde sig bakom förslagen.
Slutligen tillstyrkte utskottet att riksdagen bemyndigar regeringen att genomföra statens förvärv av verksamheten i Apotekens Service Aktiebolag enligt riktlinjer som regeringen förordar samt att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att efter förvärvet av verksamheten avveckla bolaget.
I betänkande 2012/13:SoU27 En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet behandlade utskottet regeringens proposition 2012/13:116 med samma namn och en följdmotion.
Regeringen föreslog i propositionen att en ny myndighet för folkhälsofrågor skulle bildas. De uppgifter som Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för ska övergå till den nya myndigheten. Till den nya myndigheten förs även Socialstyrelsens uppgifter inom områdena folkhälsorapportering och miljöhälsorapportering och dess uppgifter inom ramen för miljömålsarbetet samt vissa av de uppgifter som Socialstyrelsen har i dag enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och andra författningar inom dessa områden. Den nya myndigheten, Folkhälsomyndigheten, bildas den 1 januari 2014.
Mot bakgrund av regeringens förslag att inrätta en ny myndighet följde att vissa lagändringar krävdes, i huvudsak med innebörden att FHI och SMI i de lagar där dessa myndigheter uttryckligen utpekas med namn ersattes med den nya myndighetens namn.
Utskottet ställde sig bakom de föreslagna lagändringarna. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2014.
Motionen avstyrktes.
I betänkandet finns en reservation och ett särskilt yttrande.
Utlåtanden
I socialutskottets utlåtande 2012/13:SoU8 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt prövade utskottet kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (KOM(2012) 617).
Utskottet ansåg att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande enligt 10 kap. 6 § riksdagsordningen.
I socialutskottets utlåtande 2012/13:SoU17 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till reviderat tobaksproduktdirektiv prövade utskottet kommissionens förslag till direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter (KOM(2012) 788 slutlig). Förslaget var en revidering av EU:s nuvarande tobaksproduktdirektiv (2001/37/EG).
Tobaksproduktdirektivet borde enligt utskottets uppfattning omfatta de tobaksprodukter som säljs fritt på den gemensamma europeiska marknaden. Utskottet konstaterade dock att förbudet att distribuera och sälja snus i andra medlemsstater än i Sverige kvarstår i kommissionens förslag till direktiv. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att regleringen av snus bör ses som en nationell angelägenhet och att direktivet därmed inte borde omfatta snus.
Utskottet ansåg att kommissionens förslag i sitt nuvarande skick stred mot subsidiaritetsprincipen i berörda delar. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle besluta att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i enlighet med 10 kap. 6 § riksdagsordningen.
Övriga delar av kommissionens förslag stred enligt utskottet inte mot subsidiaritetsprincipen.
Yttranden
I yttrande 2012/13:SoU1y Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg till finansutskottet redovisade socialutskottet sin uppfattning om regeringens förslag till ram för utgiftsområde 9 i budgetpropositionen för 2013 samt motionsyrkanden som rörde detta utgiftsområde.
Socialutskottet ansåg att prioriteringarna var väl avvägda och tillstyrkte regeringens förslag till ram för utgiftsområde 9. Vidare tillstyrkte utskottet beräkningarna av utgifterna för budgetåren 2014, 2015 och 2016 när det gällde utgiftsområde 9.
Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden.
I yttrandet finns fyra avvikande meningar.
I yttrande 2012/13:SoU2y Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet till justitieutskottet redovisade socialutskottet sitt ställningstagande över proposition 2011/12:171 med samma namn och motion 2012/13:Ju1 i de delar som berörde socialutskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsade yttrandet till att avse avsnitten 5 och 6 i propositionen samt de frågor som togs upp i motionen.
Socialutskottet ansåg att propositionen i dessa delar borde tillstyrkas och motionen avstyrkas.
I yttrandet finns en avvikande mening.
I yttrande 2012/13:SoU3y Forskning och innovation till utbildningsutskottet redovisade socialutskottet sitt ställningstagande över proposition 2012/13:30 med samma namn och de motionsyrkanden som rörde socialutskottets beredningsområde. Dessutom behandlades en motion från den allmänna motionstiden 2012.
Socialutskottet föreslog att utbildningsutskottet skulle avstyrka motionsyrkandena.
I yttrandet finns tre avvikande meningar.
I yttrande 2012/13:SoU4y Rehabilitering tillbaka till arbete till socialförsäkringsutskottet redovisade socialutskottet sitt ställningstagande över ett förslag till utskottsinitiativ (utkast till bet. 2012/13:SfU6) med samma namn i de delar det berörde socialutskottets beredningsområde.
Socialutskottet ställde sig bakom och tillstyrkte socialförsäkringsutskottets förslag till initiativ.
I yttrandet finns en avvikande mening.
I yttrande 2012/13:SoU5y Vårändringsbudget för 2013 till finansutskottet redovisade socialutskottet sitt ställningstagande över proposition 2012/13:99 med samma namn. Utskottet tog i sitt yttrande upp de förslag i propositionen som berörde utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och motion 2012/13:Fi11 yrkande 2.
Socialutskottet ansåg att finansutskottet borde tillstyrka regeringens förslag i berörda delar, och att motionsyrkandet borde avstyrkas.
I yttrandet finns en avvikande mening.
EU-frågorna
Sedan 2007 har riksdagens arbete med EU-frågor förändrats med inriktning på att riksdagen ska involveras mer i EU-arbetet än vad som tidigare varit fallet (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:334). Enligt den nya ordningen ska utskotten bl.a. granska grön- och vitböcker samt andra strategiska dokument och redovisa utfallet i utlåtanden till kammaren.
Sedan den 1 december 2009, då Lissabonfördraget trädde i kraft, deltar de nationella parlamenten inom EU i den s.k. subsidiaritetsprövningen av nya lagförslag från EU:s institutioner. (Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, handlar om på vilken politisk nivå ett beslut ska fattas.) Inom riksdagen är det utskotten som gör denna prövning. Om ett utskott anser att subsidiaritetsprincipen inte följs, ska utskottet lämna ett utlåtande till kammaren. Utlåtandet ska innehålla ett förslag till ett s.k. motiverat yttrande. Om kammaren godkänner utskottets förslag, skickas det motiverade yttrandet till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Parlamenten har åtta veckor på sig att göra en subsidiaritetsprövning av ett förslag till ny lagstiftning.
Socialutskottet gjorde åtta subsidiaritetsprövningar under riksmötet 2012/13. Prövningarna gällde EU-förslagen om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG (KOM(2012) 369), om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (KOM(2012) 541), om medicintekniska produkter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 (KOM(2012) 542), om ändring av förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer (KOM(2012) 548), om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (KOM(2012) 617), om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter (KOM(2012) 788), om ändring av direktiv om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen på humanläkemedel och deras inordnande i de nationella sjukförsäkringssystemen (KOM(2013) 168), samt lagstiftningsakten om avgifter till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel (KOM(2013) 472).
Av de åtta förslagen ansåg utskottet i sina utlåtanden 2012/13:SoU8 och 2012/13:SoU17 att KOM(2012) 617 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt respektive KOM(2012) 788 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter stred mot subsidiaritetsprincipen.
I övrigt följer utskottet fortlöpande utvecklingen inom EU och får information från Socialdepartementet om frågor inom utskottets ansvarsområde. Vidare bevakar utskottets kansli dokument från EU och presenterar fortlöpande dessa för utskottets ledamöter. Kansliet har sedan tidigare upprättat en promemoria över aktuella EU-frågor inom utskottets beredningsområde. Promemorian uppdateras kontinuerligt.
Den 18 oktober 2012 informerade statssekreterare Karin Johansson med medarbetare utskottet om aktuella EU-frågor. Samma dag hölls en överläggning med regeringen enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen genom statssekreterare Karin Johansson om KOM(2012) 369 – kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG.
Den 20 november 2012 lämnade statssekreterarna Karin Johansson och Ragnwi Marcelind med medarbetare information inför Epscorådet den 6–7 december 2012. Samma dag hölls fyra överläggningar med regeringen enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen. Två genom statssekreterare Karin Johansson om KOM(2012) 541 och KOM(2012) 542 – kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, samt förslaget till förordning om medicintekniska produkter och om ändring av direktiv 2001/831/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009. Två genom statssekreterare Ragnwi Marcelind om KOM(2012) 617 och KOM(2012) 548 – kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, samt förslaget till förordning om ändring av förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer.
Den 16–17 december 2012 deltog en ledamot från socialutskottet och en tjänsteman från kansliet vid det cypriotiska EU-ordförandeskapets interparlamentariska utskottsmöte i Nicosia om socialpolitiska frågor.
Den 12 februari 2012 lämnade statssekreterare Ragnwi Marcelind med medarbetare information om den sociala delen inför Epscorådet den 28 februari 2013 och informerade utskottet om det s.k. tobaksdirektivet. Samma dag hölls en överläggning med regeringen enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen genom statssekreterare Ragnwi Marcelind om KOM(2012) 788 – kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter.
Den 11 juni 2013 lämnade statssekreterarna Karin Johansson och Ragnwi Marcelind med medarbetare information om aktuella EU-frågor inför Epscorådet den 20–21 juni 2013.
Den 17 september 2013 lämnade statssekreterare Ragnwi Marcelind med medarbetare information om den sociala delen inför Epscorådet den 15 oktober 2013. Samma dag hölls en överläggning med regeringen enligt 10 kap. 3 § riksdagsordningen genom statssekreterare Ragnwi Marcelind om KOM(2012) 617 – ett EU-förslag till lagstiftningsakt om en fond för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.
Utskottsutfrågningar och seminarier
Den 5 december 2012 genomförde socialutskottet och justitieutskottet ett gemensamt öppet seminarium, Narkotika i Sverige – en lägesbeskrivning. Syftet med seminariet var att bredda och fördjupa ledamöternas kunskaper inom området. De inbjudna var Stewe Alm, Rikskriminalpolisen, Lars Hansson, Tullverket, Håkan Leifman, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Börje Olsson, Stockholms universitet, Karina Stein, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Stefan Sparring, Maria Ungdom. Till utfrågningen hade företrädare för Advokatsamfundet, Brottsförebyggande rådet, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Justitiedepartementet, Statens folkhälsoinstitut, Statens institutionsstyrelse, Sveriges Kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen, Socialstyrelsen, Beroendecentrum Stockholm, Socialtjänstförvaltningen i Stockholm, Socialdepartementet, Riksförbundet narkotikafritt samhälle, Föräldraföreningen mot narkotika, Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning, Rainbow Sweden, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, Riksförbundet anhöriga mot droger, Förbundet Hassela solidaritet, Svenskar och invandrare mot narkotika och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling bjudits in.
Den 7 mars 2013 anordnade socialutskottet och utbildningsutskottet tillsammans ett internt kunskapsseminarium om register för viss forskning. Syftet var att belysa olika frågeställningar och att fördjupa ledamöternas kunskaper inom området. De inbjudna var Utbildningsdepartementet, Datainspektionen, Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Läkemedelsindustriföreningens Service AB och Statens medicinsk-etiska råd.
Den 21 mars 2013 anordnade utskottet en föreläsning på temat folkhälsa med sir Michael Marmot, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid University College i London.
Den 27 mars 2013 genomförde utskottet ett öppet seminarium, Folkhälsofrågor. Seminariet avsåg att bredda och fördjupa ledamöternas kunskaper inom området. Särskilt fokus låg på presentation av den slutrapport som kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, den s.k. Malmökommissionen, nyligen hade lämnat. De inbjudna var Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting, Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalråd Malmö stad, Sven-Olof Isacsson, Lunds universitet, Mikael Stigendal, Malmö högskola, Nihad Bunar, Stockholms universitet, Katarina Pelin, Malmö stad, Denny Vågerö, Stockholms universitet. Till utfrågningen hade företrädare för Barnombudsmannen, Smittskyddsinstitutet, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och utbildningsutskottet bjudits in. Seminariet finns dokumenterat i rapporten Socialutskottets öppna seminarium om folkhälsofrågor onsdagen den 27 mars 2013 (2012/13:RFR11).
Den 15 maj 2013 genomförde utskottet ett internt kunskapsseminarium, Hälso- och sjukvårdens ansvar för barn som far illa. Syftet var att belysa olika frågeställningar och att fördjupa ledamöternas kunskaper inom området. De inbjudna var Howard Dubowitz, professor vid University of Maryland School of Medicine, Martin A. Finkel, professor vid University of Medicine and Dentistry of New Jersey, Gabriel Otterman, överläkare, Akademiska barnsjukhuset Uppsala, Anna Kaldal, docent, Stockholms universitet och Åsa Landberg, leg. psykolog och leg. psykoterapeut, Rädda Barnen.
Studieresor, studiebesök och information
Den 6 november 2012 redogjorde statssekreterare Ragnwi Marcelind för Socialdepartementets syn på en skrivelse från Sveriges advokatsamfund om en begäran av ändring i 110 kap. 5 § socialförsäkringsbalken (jmf förslag i prop. 2012/13:1, Utgiftsområde 9).
Den 13 november 2012 uppvaktade representanter från Handikappförbunden utskottet och framförde synpunkter på förslag som rörde assistansersättningen i budgetpropositionen.
Den 15 november 2012 informerade Christina Eriksson och Christer Åström från riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat om utskottens uppgifter vad gäller uppföljning och utvärdering. Samma dag lämnade den särskilde utredaren Håkan Ceder information om förberedelserna för nämndmyndigheten som ska pröva ansökningar och fatta beslut om utbetalning av ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i vissa fall.
Den 22 november 2012 informerade Michael Anefur om sitt uppdrag som nationell hemlöshetssamordnare.
Den 28 november 2012 informerade Svenska spels verkställande direktör Lennart Käll och medarbetare samt styrelsens ordförande Anitra Steen utskottet om spelregleringen och den svenska spelmarknaden samt arbetet med spelansvarsfrågorna och det förebyggande arbetet. Efter mötet genomfördes ett studiebesök vid Casino Cosmopol.
Den 29 november 2012 avrapporterade statssekreterare Ragnwi Marcelind om arbetet med bemanningen inom äldreomsorgen.
Den 4 december 2012 lämnade den särskilde utredaren Sofia Wallström information om den prissättningsmodell för läkemedel som finns i delbetänkandet från Läkemedels- och apoteksutredningen (SOU 2012:75).
Den 17 januari 2013 informerade ordförande Kjell Asplund från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) utskottet om rapporten Assisterad befruktning – etiska aspekter (Smer 2013:1).
Socialutskottet företog under tiden den 21–22 januari 2013 en studieresa till Karlstad. I resan ingick flera seminarier om bl.a. samarbetet mellan alla kommuner i länet, Landstinget i Värmland och Karlstads universitet. Utskottet besökte även den medicinska akutvårdsavdelningen vid Centralsjukhuset och det nya psykiatrihuset samt Nordic MedTest, ett nationellt testcenter för framtidens it i vården. Studieresan avslutades med att utskottet informerades om Demensstödsmodell i Karlstad, en samverkansmodell mellan kommun och landsting, samt om implementering av nationella demensriktlinjer i Värmland. Tjugo riksdagsledamöter deltog i studieresan.
Den 24 januari 2013 informerade riksrevisor Gudrun Antemar samt medarbetare från Riksrevisionen om granskningsrapporten Statens insatser inom ambulansverksamheten (RIR 2012:20).
Den 12 februari 2013 avrapporterade statssekreterare Ragnwi Marcelind över Inspektionen för socialförsäkringens delredovisning Utfall av beslut om statlig assistansersättning (ISF 2012:18).
Den 14 februari 2013 informerade myndighetschef Fredrik Lennartsson från Myndigheten för vårdanalys om verksamheten och aktuella frågor.
Den 12 mars 2013 informerade Systembolagets verkställande direktör Magdalena Gerger och chefsjuristen Malin Sandquist utskottet om försöket med hemleverans, e-handelsfrågor och lokalt producerade varors utveckling.
Den 14 mars 2013 informerade Carin Götblad om sitt uppdrag som nationell samordnare mot våld i nära relationer.
Den 16 mars 2013 medverkade ett antal ledamöter från socialutskottet under riksdagens s.k. Öppet Hus.
Den 10 april 2013 deltog ett antal ledamöter från utskottet i riksdagens evenemang Veterandagen.
Den 16 april 2013 informerade generaldirektör Lars-Erik Holm samt medarbetare från Socialstyrelsen om det pågående tillsynsarbetet inom äldreomsorgen och arbetet med bemanningsföreskrifterna, samt arbetet med riktlinjer på missbruksområdet.
Den 2 maj 2013 informerade riksrevisor Gudrun Antemar samt medarbetare från Riksrevisionen om granskningsrapporten Mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod? (RIR 2013:4).
Den 16 maj 2013 informerade Anders Printz, ansvarig för samordningsfunktionen på Socialdepartementet för statens insatser inom området psykisk ohälsa, om PRIO-arbetet.
Den 18 juni 2013 informerade (utanför sammanträdestid) Nationella Funktionen för Sällsynta Diagnoser, NFSD, om verksamheten och aktuella frågor.
Uppföljning och utvärdering
Utskottet beslutade den 29 november 2012 att utse en uppföljnings- och utvärderingsgupp bestående av tre ledamöter samt en tjänsteman som skulle biträda gruppen.
Vid sitt sammanträde den 6 december 2012 beslutade utskottet att följa upp riksdagens beslut om etisk bedömning av nya metoder i vården (prop. 2009/10:83, bet. 2009/10:SoU8, rskr. 2009/10:213). Uppföljnings- och utvärderingsgruppen leder uppföljningsarbetet, som genomförs av utvärderings- och forskningssekretariatet inom Riksdagsförvaltningen.
Den 21 februari 2013 presenterade utvärderings- och forskningssekretariatet en förstudie för gruppen, som då beslutade att inrikta huvudstudien mot hur etisk bedömning har genomförts av vårdgivarna. I uppföljningen kommer även att undersökas orsaker till och konsekvenser av genomförandet samt berörda statliga aktörers insatser. En slutlig rapport över uppföljningen beräknas vara klar under senare delen av hösten 2013.
Även utskottets inhämtande av information i samband med ärendeberedning samt besök och studiebesök utgör väsentliga delar av utskottets arbete med uppföljning och utvärdering tillsammans med forsknings- och framtidsfrågor.
Utländska besök
Den 8 november 2012 tog tre ledamöter från socialutskottet emot mme Liliane Maury Pasquiers, ordförande i utskottet Social Affairs, Health and Sustainable Development vid Europarådets parlamentariska församling.
Den 4 december 2012 tog en ledamot från socialutskottet emot den franska parlamentsledamoten mme Martine Pinville.
Den 12 februari 2013 tog två ledamöter från socialutskottet emot en provinsdelegation från Sydafrika.
Den 2 maj 2013 tog två ledamöter från socialutskottet emot ett tyskt delegationsbesök av social- och hälsoministern i delstaten Baden-Württemberg och delstatsparlamentets socialutskott.
Den 15 maj 2013 tog två ledamöter från socialutskottet emot en delegation från Thailands parlaments vänskapsgrupp mellan Thailand och Sverige.
Den 21 maj 2013 tog två ledamöter från socialutskottet tillsammans med ledamöter från socialförsäkringsutskottet emot en delegation från den sydkoreanska nationalförsamlingens socialutskott.
Den 28 maj 2013 tog två ledamöter från utskottet emot en delegation från den franska myndigheten IGAS (Inspection Générale des Affaires Sociales).
Den 12 juni 2013 tog två ledamöter från socialutskottet emot den engelska parlamentsledamoten Meg Munn.
Den 13 juni 2013 tog en ledamot från socialutskottet emot en irakisk delegation från SKL International med representanter för den sociala sektorn i områdena Duhok och Al-Qaddisiyah i Irak.
Elanders, Stockholm 2013